Hinder och revir måste överkommas

Det väcktes en tanke för tiotalet år sedan att landsbygden behövde påfyllning med nya kunskaper och erfarenheter från andra länder. Tanken kan verka egoistisk men den uppstod genom insikten att det det fanns gott om agronomer i Göteborg med utbildning från andra länder. Borde inte dessa bo och verka på landsbygden?

Det visade sig att frågan var för tidigt väckt. Här fanns revir och hinder hos aktörer som arbetade med introduktion och integration. Dessutom bodde det få invandrare på landsbygden!

Landsbygden glöms bort som en möjlighet, trots privat företagande av stora och små företag, vilka leds av ihärdiga och problemlösande entreprenörer.

Tio år senare - vad har hänt?

Under de senaste åren har undertecknad initierat och arbetatet med "Grön integration" för att få igång processer som gynnar såväl utrikesföddas som landsbygdens utveckling.

I arbetet på Hushållningssällskapet med attitydpåverkan, kompetensaktiviteter och nätverksbyggande har det funnits både hinder och revir. Vi har skaffat oss insikter om nya världar, men vi har också ilsknat till över dem som inte vill, inte kan och , inte orkar förändra.

En del utrikesfödda har blivit söndertrasade av olika system, strukturer, handläggare och åtgärder. Men å andra sidan har vi mött många som kämpar för att få arbete och bli en del av samhället för att göra rätt för sig och sin familj - drömmen om oberoende och självständighet hägrar.

Positiva och negativa upplevelser som överraskar, små detaljer i ett möte kan spela stor roll för framtidens val.

• "Jag har sett en riktig ko" ropar en glädjestrålande 7-åring, född i Irak, efter sitt besök på landet där hon varit inne hos lammen och hängt vid kossornas grönbete.
• "Under mina sju år i Sverige så är du är den första person som jag har pratat med som inte är någon slags handläggare."
• "Tänk att när jag äntligen kom ut på landsbygden i Sverige så upptäckte jag att det var stora likheter med landsbygden hemma i Somalia. Här fanns ost på bordet, man använde gummiskor och det fanns gott om flugor. Man kände sig hemma".
• Tårarna rinner ner för kinderna på en kvinnlig agronom från Irak vid ett besök på en gammal gård. "Det är första gången under mina tio år i Sverige som jag känner mig hemma. Här luktar det som hemma i Irak."
• "Jag hinner inte resa utomlands på semester eftersom lantbruket tar all tid i anspråk både för mig och min fru, istället möter vi en del av världen genom att anställa människor från andra länder."
• "Min arbetsledare frågade inte hur jag mådde utan pekade bara på klockan. Jag hade nyss fått veta att min fru inte kan komma till Sverige. "
• "Vad tror du att du kan göra? Du kan ju inte ens svenska" var de kommentarer en australiensisk pilot möttes av när han sökte arbete.

Vi måste ställa krav och ge rimliga förutsättningar och trygghet i det nya landet. Tillfällena för missförstånd är många. På landsbygden finns det gott om genuina människor. En del är nyfikna på andra kulturer och interkulturell kompetens skulle välkomnas, förmedlad av människor med egen interkulturell kompetens.

Praktik, teori och trygghet

Landsbygdsföretagare med tillgång till stora bostäder skulle kunna ta emot en nyanländ familj, fungera som mentor och vägledare (etableringslots) in i vardagen, samhället, språket och arbetslivet. Den nyanlände får under sin första tid i Sverige leva nära en svensk familj, arbeta i företaget, upptäcka svenska koder - i arbetslivet och i familjen. Det är enkelt att se fördelarna.

En del har så negativa erfarenheter från sitt lands landsbygd att man avstår från tanken på en landsbygdsframtid, trots att det är den kunskapen man har. Men på svensk landsbygd finns det både skola och sjukvård. Är arbetsförmedlare, socialsekreterare, etableringslotsar och andra tjänstemän beredda att synliggöra den svenska landsbygden och dess näringsliv samt skapa förutsättningar där för utrikesfödda?

Genom att ta tillvara det mänskliga kapitalet hos dem som bor och lever i Sverige kan landsbygden utvecklas och de utrikesfödda har lättare att bli integrerade i samhället. För att lyckas krävs resurser för långsiktig verksamhet och inte dagssländor i form av genom kortsiktiga projekt. Med den utrikesfödde och landsbygden i fokus kan det bara bli bättre.