Replik till Göran Dahlgren

Göran Dahlgren skriver i sitt svar till mig att Vårdval Stockholm leder till att ojämlikheten ökar i vården, med referens till en artikel som han tidigare har skrivit. Slutsatsen är häpnadsväckande.

I sin artikel i Socialmedicinsk tidskrift noterar Dahlgren att Sverige har större skillnader i vårdutnyttjande, givet samma behov, bland hög- och lågutbildade än i flertalet andra OECD-länder. Denna statistik kommer alltså från en äldre studie, framtaget när landstingen var ännu mer dominerade producenter av vården än de är idag.

Sen skriver Dahlgren själv att andelen svenskar som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat från 69 procent 2004 till 77 procent 2008. (Dahlgren 2010).

Så Sverige klarade sig ovanligt dåligt sett till tillgängligheten i en tid då inslagen av privat vård var ovanligt liten jämfört med omvärlden. Situationen har nu förbättrats samtidigt som konkurrens och privata inslag har ökat. Då är slutsatsen att den privata vården är av ondska?

Dahlgren skriver i sin replik till mig att Vårdval Stockholm har lett till att de "rikare stadsdelarna får större tillgänglighet till vård än de fattigare". Här citerar han den tillgängliga kunskapen missledande.

Karolinska Institutets utvärdering av Vårdval Stockholm visar med tydlighet att det har varit en framgångsrik reform. Utvärderingen visar att ökade i samband med införandet av systemet med Vårdval, samt att införandet inte medförde ökade kostnader för primärvården:

"Tillgänglighet och vårdutnyttjande av främst läkarbesök har ökat samtidigt med en produktivitetsökning på drygt 10 procent första året med reformen och knappt 3 procent året därpå." (Rehnberg m.fl. 2010).

Vårdval Stockholm har sporrat till större vårdutnyttjande, framförallt bland de "vårdtunga" patientgrupperna, alltså de som behöver vården mest. Vi kan vidare läsa att:

"Patienter i områden med lägre inkomster har haft den största ökningen av läkarbesök, medan resursökningen till vårdgivare varit större i områden med hög inkomst. Områden med lägre inkomst erhåller dock även fortsättningsvis en större andel av resurserna." (Rehnberg m.fl. 2010).

Det är mycket svårt att argumentera för att reformen, som tycks ha lett till inte bara markant lyfta effektiviteten hos de privata och offentliga vårdproducenterna tack vare konkurrensmekanismer, utan också vårdutnyttjandet och då främst bland patienter med lägre inkomster, skulle vara dålig. Men just detta hävdar alltså Dahlgren.

Dahlgren fokuserar nämligen på den enda kritik han kan föra fram, att resurser till mottagningar har rört sig lite mera mot områden med högre inkomster. Han tycks inte fundera på varför det blivit så.

En sannolik förklaring är nämligen att mottagningar i Stockholms innerstad har fått patienter listade från förorter, eftersom de ändå åker till innerstaden för att jobba. En annan förklaring kan vara att patienter väljer att söka sig till de bästa mottagningarna och inte alltid till dem som ligger närmast hemmet - just det som är poängen med konkurrens.

Det är lätt att utgå ifrån rena ideologiska motsättningar till privata inslag inom vården. Som när Dahlgren i Socialmedicinsk tidskrift skriver att "det inte krävs några ingående studier" för att den helprivata vården alltid skulle stå i strid mot människovärdesprincipen. (Dahlgren 2010). Trots att Sveriges Riksdag, när de formulerade just människovärdesprincipen, kom fram till raka motsatsen. (Riksdagen 1997).

Eller som när Dahlgren citerar en brittisk läkare som gjort följande uttalande om marknadsanpassad vård:

"Marknadsanpassning av medicinsk vård är en primitiv och historisk föråldrad form och varje återanpassning till denna skulle förvärra den ojämlika fördelningen av medicinska resurser". . (Dahlgren 2010).

Utgår man ifrån en ideologisk inställning där privata inslag ses som ren ondska har man förstås inte svårt att alltid utgå ifrån det perspektivet. Men om målsättningen är en god vård snarare än ideologiskt korrekt vård, borde vi inte ha en positiv inställning till att vidareutveckla ett system som ökar vårdutnyttjandet och driver upp effektiviteten inom vården?

Till sist - Dahlgren skriver att han i Socialmedicinsk tidskrift redovisat "vetenskapliga rapporter och väl dokumenterade erfarenheter som belyser effekter av olika vårdpolitiska beslut. Särskild uppmärksamhet ägnas konsekvenser av ökad marknadsorientering och privatisering."

I själva verket utgår författaren från ett mycket selektivt perspektiv när det kommer till vilka studier som ska citeras och dessutom hur de ska citeras. Exempelvis refereras till en forskningsgenomgång av effektivitet inom privat och offentlig vård. Dahlgren förklarar att inte en enda av artiklarna har funnit att den privata vården är mera effektiv. Bara att påståendet är helt fel. Medvetet eller omedvetet citerar Dahlgren studien helt felaktigt (Hollingsworth 2008).

Om man citerar studier, kring vård i allmänhet och Vårdval Stockholm i synnerhet, utifrån ett mycket selektivt perspektiv kan man svartmåla konkurrens och privata inslag i vården. Men bilden blir helt annorlunda om man objektivt utgår ifrån de erfarenheter som finns. Vårdval Stockholm tycks ha varit framgångsrik och har potentialen att ytterligare förbättras. Konkurrens är en bra mekanism inom skattefinansierad vård, så länge politikerna utformar rätt incitamentstrukturer.

Referenser:

Dahlgren, Göran (2010). "Vård på lika villkor - drivkrafter och motkrafter", Socialmedicinsk tidskrift, Vol 8; Nr 1.

Hollingsworth, Bruce och Stuart J. Peacock (2008). "Efficiency Measurement in Health and Health Care", Routledge.

Rehnberg Clas, Nils Janlöv, Jahangir Kahn och Jonatan Lundgren (2010). "Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm - redovisning av de två första årens erfarenheter", Karolinska Institutet folkhälsoakademi, Rapport Nr 2010:12.

Riksdagen (1997). "Proposition 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården".

Nima Sanandaji (11 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27832

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nima Sanandajis åsikter om effektivitet i den privata vården tröstar säkert de anhöriga till den 92 åriga kvinnan i Helsingborg som fick ligga och dö för att Caerma Cares vårdpersonal var så effektiva att de inte brydde sig om att gå in i lägenheten.

Permalänk | Anmäl #1 Allfons Mållgan, 2010-09-10, 06:39

Märkt senaste åren ett illa bemötande hos privata vårdgivare

Permalänk | Anmäl #2 Eli Nils, 2010-09-10, 08:05