Integrera bättre - lätt att säga, svårt i praktiken

Undertecknad driver ett lantbruksföretag med växtodling, konsultverksamhet och legokörning med maskiner i mindre omfattning. I dagsläget utgörs arbetskraften av mig själv och familjemedlemmar vid säsongsstoppar.

Vartefter verksamheten expanderar samtidigt som jag får alltmer uppdrag utanför företaget ökar behovet av att anställa. Men vem?

Runtomkring i vårt land finns många utlandsfödda, utomnordiska nysvenskar, som aldrig varit i närheten av den svenska arbetsmarknaden. Dessa människor besitter som grupp stora kunskaper och erfarenheter, både akademisk och praktiskt.

En del av dessa nysvenskar har erfarenheter från de gröna näringarna i sina forna hemländer. Inom de gröna näringarna i Sverige, med brukandet av jord och skog som bas, finns väldigt låg andel utlandsfödda sysselsatta, än mindre som företagare. Detta samtidigt som bristen på arbetskraft inom framförallt djur- och grönsaksproduktion är så stor att många nödgats anställa utländska gästarbetare. Åldersfördelningen både bland anställda och företagare är förhållandevis hög, så en generationsväxling av många människor i branschen är nära förestående.

LRF driver därför ett projekt som kallas "Grön Framtid". Tillsammans med Naturbruksgymnasiet i Östergötland och Marieborg Folkhögskola, Norrköping. Syftet är att grundutbilda ett 20-tal nysvenskar inom trädgårdsnäringen och lantbruket. Detta för att skapa möjligheter till anställning eller eget företagande. Dessa har alla gemensamt att de varit långtidsarbetslösa.

Undertecknad har haft förmånen att vara inkopplad lite i detta projektet som lärare för en grupp elever. Som egen företagare kan jag därför lätt överföra deras anställningsbarhet i min egen verksamhet. Mina tankar är högst subjektiva och baseras på de erfarenheter jag gjort i projektet. Vad är då hindret för integrationen? Kort sagt, språk, kultur och förväntningar!

Även om många nysvenskar har en koppling till jordbruk i sina hemländer är det i regel svårt att rakt av utbilda dem en kurs i modern, svensk jordbruksproduktion och sedan sätta dem i anställning. Skillnaden på jordbrukets utveckling, rent tekniskt, men även demografiskt är ofta väldigt stor.

I dagens drivna jordbruksföretagande eftersträvas hög nyttjandegrad av maskiner och utrustning. Antingen i egna företaget eller via samarbete med andra. Arbetet utförs ofta en bit ifrån gården på spridda fält och under ensamma och stressiga förhållanden. Det finns således inte mycket tid för "övningskörning", än mindre med handledare i närheten. Här kommer språket in. Många nysvenskar som varit utanför arbetsmarknaden länge har mycket dåliga språkkunskaper i Svenska. Eftersom att en stor del av arbetet utförs på egen hand långt ifrån arbetsgivaren, ibland på främmande fält är kommunikationsförmågan av största vikt.

Jord- och skogsbruket ligger dessvärre i topp när det gäller allvarliga arbetsplatsolyckor. Oregelbundna tider, ensamarbete under stressiga förhållanden samt dålig lönsamhet är delorsaker till detta. Branschen försöker nu ta krafttag för att minska denna statistik och frågan är därför om integrering av utlandsfödda med dåliga språkkunskaper är möjligt med detta i beaktande?

Inom djurproduktionen finns det ett större utrymme för anställning av nysvenskar och därmed integration. I dagens allt större besättningar arbetar i regel fler människor som kan ge hjälp och stöd. Djurproduktionen innehåller dessutom en större spännvidd av arbetsuppgifter, alltifrån enkla rutinmässiga till mer avancerade och ansvarfyllda. Här finns således en större möjlighet till progression i utvecklingen på samma arbetsplats. Samma sak gäller i hög grad även för specialodlingar av olika rotfrukter och grönsaker. Här kan dock säsongsvariationen vara lite svårhanterad då arbetsbelastningen koncentreras till arbetstoppar vid olika moment under växtsäsongen.

Det går dock inte att förringa att kulturskillnaderna är en utmaning. Anna 22 år ber en utländskfödd herre i 50-årsåldern att utfordra kalvarna. Han nickar förstående men ingenting mera blir gjort. Ögonblicket efter kommer Bengt, 50 år och ber honom göra samma sak. Arbetet utförs omedelbart för mannen kommer från en kultur där man inte tar order av unga kvinnor, däremot visar man respekt och är artig! Inom djurproduktion idag finns rätt många unga kvinnor anställda, en del av dem i ledande befattningar. Detta är ett exempel på kulturskillnader som måste hanteras i olika typer av integrationsprogram.

Ger jag en dyster bild? Kan hända, men min uppfattning är att det går att integrera nysvenskar i de gröna näringarna. Positiva exempel finns bla i Valdemarsvik i projektet "Flykting söker Bonde".

För att integreringen skall låta sig göras i en större omfattning, är min bestämda uppfattning att det handlar om att skapa rätt förväntningar - från båda hållen. Den arbetssökande får inte föranledas att tro att man kan få chans till jobb som innefattar annat än väldigt enkla, rutinmässiga arbetsuppgifter, så länge som språkkunskaperna är på den genomsnittligt låga nivån. Detta oavsett vilken akademisk eller praktisk erfarenhet som finns i bagaget. Språkutbildning med tillhörande användning av språket samt en förståelse för hur arbetsplatskulturen fungerar i små svenska företag är för mig viktigare än fackkunskaper. Finns bara viljan och kommunikationsförmågan lär man sig det nödvändigaste rätt fort.

Från andra hållet gäller att skapa en förståelse hos arbetsgivare och redan anställda för kulturskillnader. Dessutom kanske fler företagare behöver påminnas om att den kunskap och erfarenheten som finns hos många nysvenskar kan vara till nytta i företagande. Både i form av nya marknader och arbetskraft.

Det finns alltså enligt min mening all möjlighet att integrera fler, men det krävs en realistiskt matchning av arbetsuppgifter till nivån på spåkunskapen, samt rätt förväntningar från båda parter. Häri kan samhället stötta mer med rätt insatser. Som vi har det nu, slösar vi bort humankapital på flyktingförläggningar!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27769

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Man kanske ska börja med att lära sig hur man integrerar människor från främmande kulturer innan man låter dem invandra i hundratusental.

Men är målet att skapa ett samhälle i permanent krig så ska man göra precis tvärtom.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-09-09, 11:41

Väldigt bra! Håller helt med. Regeringen borde också med olika "konster" och " knep" fördela flyktingströmmarna till landets olika kommuner. Alla som är/varit företagare eller har haft att göra med flyktingar håller troligtvis med dig också.

Det kan ju inte bara vara flyktingens fel när anpassningen till samhället och arbetsmarknaden sett ut som den gjort. De flesta vill jobba, men skall man fortsätta dalta ( ifall det blir en ny alliansregering som vinner valet,) ja då kommer det att se likadant ut. Det finns ingen realism i deras verklighet, ifall de inte snabbt ändrar sig. Bidragsskåran djupnar.

Ang. många fina positiva initiativ gällande flyktingar har nu delgetts oss här på Newsmill. Men inte att förvånas sedan över den totala avsaknaden av idéer bland de negativa kommentarerna . Förutom ja ni vet.....

Alla borde nog vara så upplysta och se att det satsas på " gröna linjen" inom alla partier, vissa givetvis till överdrift men ingen är emot, alla tror på klimatförändringar och de flesta har en global världsbild, förutom SD. Men jag säger som Rojas skyll inte på SD.

De har uppkommit på grund av den miserabla " tyck synd om flyktingen politiken." Så länge det inte anses viktigt att man lär sig landets språk och inte kan ta till sig hederskulturen på allvar, kommer klyftorna att växa. SD´s politik med uttåg ur EU och sin främlingsfientliga/hatiska syn på invandrare som inte haft förmånen gå i skola och ifall de lärt sig läsa blivit hänvisade till koranen.

Ännu till kommunerna och Norrland, vet ju att det finns många projekt som skall främja näringen i glesbygden, men jag vet också att det finns många kommuner som inte har en aning om vilka ersättningar i form av rena pengar som ges genom EU till olika projekt. Och varför vet inte de invalda i olika kommuners fullmäktige om detta. Jo för att det finns en j-a massa invalda som vi folket röstat in som är helt okapabla att se längre än vad näsan är lång.

Nu önskar jag att unga friska människor tar sitt ansvar, och engagerar sig, ser problemen men också möjligheterna.

" Upplysning är människans seger över hennes självförvållande omyndighet. Omyndighet är avsaknaden av förmåga att använda sitt eget förstånd utan någon annans ledning."

Ja det var som säkert de flesta vet Immanuel Kant.

Och jag håller med och tillägger med sunt förnuft kommer man långt.

Permalänk | Anmäl #2 Gunvi Lundqvist, 2010-09-09, 11:55

En utmärkt rapport från verkligheten.

Jag frågar mig varför vi först skapar ett gigantiskt problem som vi sedan måste ägna enorm energi och pengar åt att lösa, vad är vitsen med det? Har vi inget vettigare att göra?

Skall bli intressant och se om censurfiltret på Newsmill tar bort denna kommentaren med. Yttrandefriheten i Sverige är ett skämt.

Permalänk | Anmäl #4 Johnny Andersson, 2010-09-09, 17:26

Skönt med lite konstruktiv text om integration.

Men jag tror man skall moderera bilden av polariseringen. Varje dag i Sverige arbetar människor i interkulturella sammanhang. Det går alldeles utmärkt och är helt konfliktfritt. väldigt många av dessa bor i invandrartäta förorter. Det finns undersökningar som visar att många svenskar har överdrivna uppfattningar om arbetslöshetstal och problem i förortsområdena. De tror också utbildningsnivån är lägre än den faktiskt är.

Jag tycker nog det är ett litet lustigt exempel med mannen som inte tar order av en kvinna.
Händer det en gång får man väl tala om vad som gäller. Händer det två gånger gör man det en gång till. Sedan får man väl helt enkelt sätta sig ner och ta en djupdiskussion om mannen skall jobba kvar. Sköter man inte sitt jobb så får man inte behålla det, och det är inget kulturellt med det.

Jag har jobbat i mångkulturell miljö både i Sverighe och utomlands de senaste 14 åren. Har aldrig tyckt det varit några väsentliga problem med normer och värderingar. Som chef talar man om vad man förväntar sig. Både svenskar och invandrare kan fallera och då tar man reda på orsaken och åtgärdar om möjligt. Så enkelt är det.

Man ser också till att speciella önskemål respekteras. En liten hörna och tid för muslimernas bön. Tolerans för högtidsdagar. Då får man en produktiv enhet och det är det som räknas på en arbetsplats. Inget hopplöst aggressivt kulturellt positionerande.

Not: "mångkultur" brukar ofta relatera till kulturer som lever sida vid sida, medan "interkulturalitet" är kulturer som är mixade.

Permalänk | Anmäl #6 Mister J, 2010-09-12, 17:16