Publicerad: 2010-09-08 20:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
"Jag tror inte Maud Olofsson avser att försvåra för Sveriges entreprenörer. Eller att hon tycker att offentliga förvaltningar ska bygga upp egna avdelningar som konkurrerar ut småföretag.
Men en förändring krävs för att Sverige ska få ett så bra företagsklimat som möjligt. För att det ska ske måste myndigheter och andra offentliga förvaltningar slutar lägga krokben för småföretagen."
Stefan Tunhage är ordförande för Promise, en branschförening för företag verksamma inom e-learning och interaktiva media. De senaste tio åren har Stefan Tunhage arbetat med utbildning och simulationsbaserad träning. Promise anordnar torsdag 9 september en branschdag i Kista där en mängd företag och organisationer presenterar resultatet av framgångsrika e-utbildningsprojekt.
Ska regeringens prat om satsningar på små- och medelstora företag bli mer än snack måste de börja arbetet på hemmaplan.
Varje år spenderar svenska staten miljarder på kompetensutbildning. Skulle någon räkna på det skulle denne förmodligen komma fram till att Sverige har flest antal kursgårdar per capita. Och tills nyligen har det varit något positivt. Unga personer föredrar arbeten där kompetensutbildning erbjuds och där de får utvecklas i sin yrkesroll. Det innebär att satsningar på den här typen av förmåner kommer bli allt viktigare när nya generationer tar plats på arbetsmarknaden. Dessutom finns det svart på vitt att de pengar man investerar på kompetensutveckling får man tillbaka i form av bättre effektivitet eller högre avkastning.
Fram till 2013 kommer Europeiska socialfonden satsa 6,2 miljarder på projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Svenska staten kommer gå in med minst samma summa. Lägg till alla interna utbildningar för statsanställda och politiska satsningar på fortbildning som till exempel Lärarlyftet. Tillsammans blir det dussintals miljarder med skattekronor som satsas på kompetensutbildning. Dessvärre går inte alla pengarna till själva utbildningen. I själva verket går den största delen till resor, mat och boende.
Men med bättre, smartare och effektivare utbildningar är det möjligt att pressa kostnaderna. Jag talar om e-learning. En e-learningutbildning kan bestå av allt från enklare text- och bildpresentationer med interaktiva inslag till avancerade simuleringar av exempelvis hur du flyger ett flygplan. I dag kan alla typer av utbildningar produceras som e-learning med innehåll av film, ljud, grafik och animationer. Allt nåbart över Internet.
Med e-learning behövs inga tidskrävande resor utan utbildningen kan genomföras direkt på plats. Och det bästa av allt, det är mycket mer effektivt. Undersökningar visar att väl utformad e-learning ger mellan 30-50 procent förbättrat inlärningsresultat jämfört med traditionell utbildning.
Idag finns det många små- och medelstora företag som tillhandahåller e-learningtjänster. Men när vi försöker erbjuda olika offentliga förvaltningar våra utbildningar får vi inte sällan svaret att de hellre bygger upp egna enheter för e-learning. Anledningen är att det är enklare för dem att äska pengar till fler anställningar än till att köpa in tjänster.
Men det kan knappast vara ett optimalt sätt förvalta skattebetalarnas pengar. Om man istället anlitar företag där personalen arbetar heltid med utveckling och produktion av tjänsten ger det förmodligen en mer kvalitativ tjänst samtidigt som myndigheten får ett större utrymme att ägna sig åt sin kärnverksamhet.
Regeringen, med Näringsminister Maud Olofsson i spetsen, har tydligt tagit ställning för små- och medelstora företag. Det handlar om att ge företagen rimliga förutsättningar och städa upp bland regelkrånglet. Men regeringen borde sopa rent framför egen dörr först.
Att Sverige satsar mycket på kompetensutbildning och investerar i den personal man en gång anställt är väldigt positivt. Att Sverige dessutom har börjat öppna upp ögonen för e-learning som är ett mer kostnadseffektivt och produktivt alternativ till traditionell fortbildning är ännu bättre.
Jag tror inte Maud Olofsson avser att försvåra för Sveriges entreprenörer. Eller att hon tycker att offentliga förvaltningar ska bygga upp egna avdelningar som konkurrerar ut småföretag.
Men en förändring krävs för att Sverige ska få ett så bra företagsklimat som möjligt. För att det ska ske måste myndigheter och andra offentliga förvaltningar slutar lägga krokben för småföretagen.

Småföretagen behöver bättre självförtroende

Regeringen behandlar oss företagare som soptunnor

Tusentals småföretag lägger ner i onödan

Maud Olofsson och Alliansen struntar i småföretagen

Om någon varnat mig så hade jag aldrig blivit företagare

Döp om värnskatten så att fler blir företagare

Trygghet hämmar entreprenörskap
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bra artikel! Det finns så mycket dolda kostnader med att bygga upp interna utvecklingsresurser som ligger vid sidan om kärnverksamheten. Som medborgare vill jag att utbildning i offentlig regi skall vara så effektiv som möjligt.
Väntar också på förenklingar av Lagen om offentlig upphandling.
En bra poäng, detta om att utbildningskostnader ofta går till annat än utbildning!
Men sen undrar jag om du inte skjuter dig i foten i dina resonemang:
- Genom att vända dig med din vädjan till Maud Olofsson, i hennes egenskap av näringsminister, uppmanar du till ministerstyre, vilket är ett lagbrott i Sverige. En minister får inte lägga sig i hur förvaltningar väljer att arbeta – huruvida man producerar utbildning själv eller lejer ut angår helt enkelt inte statsråden. Eller arbetar din branschförening för en ändring av Regeringsformen? Är det det du avser med att ”sopa rent framför egen dörr”? Ditt resonemang blir i och med detta tyvärr obegripligt.
- ”Undersökningar visar att väl utformad e-learning ger mellan 30-50 procent förbättrat inlärningsresultat jämfört med traditionell utbildning.” Vilka ”undersökningar” refererar du till? Egna eller vetenskaplig forskning? Källor, tack! Eftersom siffrorna är synnerligen anmärkningsvärda, borde de, om de vore tillförlitliga, ha fått stor publicitet också utanför din artikel.
- Jag undrar slutligen vad du menar med begreppet ”kompetensutbildning”. Sedan mitten av 1900-talet, när personaladministrationen, och dess utbildningsavdelningar, var nya påfund, använde man begreppet ”personalutbildning”. Under 80-talet försvann det begreppet till förmån för ”kompetensutveckling”, vilket har vunnit allmän acceptans sedan dess. Vill Promise nu etablera ett nytt begrepp, och i så fall varför?
Jesper Bergqvist
Hej Jesper och tack för din kommentar!
Anledningen till att vi vänder oss till Maud Olofsson är för att hon är ansvarig minister för Näringslivsfrågor och för att hon varit en stark förespråkare för små- och medelstora företags villkor. När vi säger att regeringen borde sopa framför egen dörr menar vi att det måste bli enklare för myndigheter att äska pengar till att köpa in tjänster framför att anställa själva vilket verkar vara fallet idag. Jag hade skrivit det i artikeln men det kanske blev otydligt!
Beträffande studier på effektiviteten och lärandeeffekten i bra webbaserad träning så finns det en uppsjö av dessa. Jag kan kort nämna att i USA genomförde Institute for Defense Analysis och J.D. Fletcher redan 1990 en genomgång av 40 olika undersökningar av datorstödd träning inom industrin, utbildningsväsendet och militären. Man identifierade 31% förkortad träningstid i den datorstödda träningen jämfört med jämförbar klassrumsträning.
Ett annat exempel på förkortad lärtid är från 1993 då Steve Cantwell (artikel i Tech Trends) såg hur Union Pacific kortade lärtiden med 35-50% för två utbildningar jämfört med traditionell klassrumsträning.
Själv har jag studerat två jämförbara grupper av försäkringssäljare i Sverige, en som får traditionell coaching och en som fått en simulatorbaserad träning i sälj och besöksbokning. Den senare hade 25% fler kundbesök och 25% högre försäljning jämfört med den ”traditionella” gruppen! Ganska imponerande resultat med andra ord.
Jag skall inte fortsätta sifferexercisen men vi inom Promise är rätt övertygade om att vi skulle kunna lyfta effektiviteten och utbildningsnivån väsentligt inom den offentliga sektorn. Helt enkelt mer och bättre utbildning för våra skattemedel – och det är vi väl alla förtjänta av!
Stefan Tunhage
Ordförande i Promise