Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras

Stadens innevånare och aktörer betraktas oftast som presumtiva kunder, gäster och möjligen som framtida invånare för att uppehålla servicenivån i glesbygder. Denna syn präglar också mycket av de landsbygdsstöd som finns, t ex Leader som utesluter samarbete med större tätorter och städer.

Naturligtvis gör dessa stöd för landsbygsutveckling nytta - hur mycket råder det dock olika mening om och ibland förmedlar media bilden av att det är svårt att hitta tillräckligt med goda idéer för att förbruka de medel som finns.

Hur ska vi kunna skapa en fungerande integration på landsbygden och få rejäl tillväxt på landsbygden om inte staden involveras? Nuvarande synsätt bidrar istället till att öka den existerande klyftan mellan stad och land, vilket är allvarligt då:

1. Allt färre i städerna har någon relation till yrkesverksamma på landsbygden - allra minst till lantbrukare som producerar vår mat.
2. En allt större andel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och dessa har i princip obefintliga kontakter med landsbygden - ytterst få bor och jobbar där, eller utbildar sig med fokus på landsbygdens arbetsmarknad.
3. Ytterst få på landsbygden har personliga kontakter med invandrare, som då oftast bor i städerna.

Varför inte koppla samman stadens och landsbygdens utveckling! Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land - skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win-win-koncept som ytterligare kan stimuleras av:

• Landsbygdsambassader i alla större städer - mötesplatser och kontaktytor för stad och land.
• Öppna besöks- och mötesgårdar på landsbygden där såväl seriöst arbetsliv som fritidsintressen kan mötas mellan stad och land.
• Samlas kring det stora intresset för odling: lantbrukare - åk in till städerna och ge råd och stöd åt engagerade koloniodlare, inte minst invandrare. Kommuner kan skapa fler odlingsmöjligheter i stadens utkanter, t.ex. outnyttjade markområden för de som vill driva odling i större skala.
• Gör det möjligt att arrendera mark hos lantbrukare i städers närhet för odlingsintresserade invandrare och andra stadsbor och utveckla samverkan steg för steg - ta tillvara på människors odlingsintresse som en väg att mötas och för att sudda ut gränser mellan stad och land!

En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Det går inte att ha ett synsätt som ensidigt ser landsbygdens utveckling som en isolerad företeelse.

SLU - Staden och Landets Universitet kan vara en drivande kraft för denna interaktion mellan stad och land och givetvis bör våra Campusområden i olika delar av landet öppnas upp som platser där staden, landet och integrationen kan mötas och utvecklas.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27728

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Förslagen med landsbygdsambassadörer och besöks- och mötesgårdar för kontakter mellan stad och land verkar flummigt. Här behövs en precisering. Annars är tankarna från Lundqvist inte så tokiga.

Om en bonde vill hyra ut mark till någon koloniträdgårdsverksamhet så finns vad jag känner till inget som hindrar detta och det är bara att komma överens om priset. Kommunägda markplättar ligger ofta bra till för stadsbor. För ett underlättande av ett utnyttjande av denna resurs behövs kanske en agrar antibyråkratireform, som ger någon rätt att bruka viss typ av kommunal mark utan tillstånd. En kommun som inte är nöjd får då stämma brukaren. Brukaren i sin tur måste använda marken intensivt och förlorar annars rätten, till någon annan som eventuellt dyker upp. Om grödor och odlingsrätter stjäls så är det i första hand något för parterna och en polissak.

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2010-09-09, 16:57