
Publicerad: 2010-09-08 15:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Sveriges kommuner behöver invandring. Den är central för att många glesbygdskommuner i framtiden ska klara sin välfärd. Men högre sysselsättning bland invandrarna behövs. Nyckeln till det är ett framgångsrikt mottagande, som i sin tur kan åstadkommas där man har nära samarbete mellan kommun, näringsliv och ideella organisationer. För att Arbetsförmedlingen ska lyckas bättre än många kommuner gjort krävs att man lär av de kommuner som lyckats med sitt mottagande
Daniel Engström Stenson är tf programchef, FORES.
Petter Hojem är statsvetare och författare av FORES policy paper "Svenska kommuners behov av invandring".
Glesbygden upplever en dramatisk befolkningsminskning. Hade det inte varit för invandringen hade det också gällt stora delar av övriga Sverige. Befolkningen skulle år 2008 ha krympt i 234 av Sveriges 290 kommuner, från Malmö till Malmberget, om det inte vore för invandring från utlandet. Samtliga län förutom Stockholm och Uppsala skulle haft negativa befolkningssiffror.
Sveriges kommuner behöver invandring. I våras lanserade FORES studien "Svenska kommuners behov av invandring" på sju olika orter runt om i landet. Studien slog fast att de positiva konsekvenserna av invandring är många. En av fyra läkare är utrikesfödda, invandrare är överrepresenterade bland de med högre utbildning och bidrar även med kompetens och erfarenheter som kan vara en nyckel till ökad svensk handel. Detta är positiva effekter som tillfaller städer såväl som glesbygd. Allt detta befästes vid våra seminarier i olika delar av Sverige. Det finns i kommunerna en medvetenhet om att invandringen är nödvändig och att den för med sig positiva effekter.
Men enbart genom ett framgångsrikt mottagande som leder till arbete kan invandringens hela potential tas tillvara. Invandringens framgång är helt beroende av vilket sätt kommunerna tar emot de nyanlända. De kommuner som lyckats bäst med mottagande och integrationen är precis som migrationsminister Tobias Billström skriver de som jobbar tätt ihop med det lokala näringslivet för att matcha nyanlända mot arbetstillfällen och praktikplatser. Även samarbetet med civilsamhället är en viktig del.
I FORES studie "Från nyanländ till nyanställd" illustreras detta av Värnamo, Gnosjö och Vaggeryd, som år efter år sett till att de inflyttade tar sig in på arbetsmarknaden lika lätt som infödda svenskar.
Dessa kommuner är framgångsexempel i det annars ofta bristfälliga svenska flyktingmottagandet. Sverige har länge legat i topp när det gäller ambition för flyktingmottagande, men tyvärr i botten när det gäller resultat. Det system vi har för att lotsa in flyktingar och andra inflyttade på arbetsmarknaden skapades med de bästa av intentioner, men har exempelvis haft för lite fokus på att hjälpa nyanlända i arbete. Det har tyvärr inneburit att tiden för en flykting att komma i arbete varit alldels för lång, i genomsnitt sju år.
De småländska kommunerna har sett till att de nyanlända så tidigt som möjligt, innan de nödvändigtvis lärt sig svenska, fått komma i kontakt med arbetsmarknaden genom praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning. Kommun, civilsamhälle och näringsliv samarbetar. Följden har blivit att sysselsättningen bland invandrare är lika hög eller ibland högre jämfört med de inrikes födda, och kommunerna har kunnat fylla det behov av arbetskraft som funnits.
Särskilt gynnsamma för ett lyckat mottagande borde förutsättningarna i Sveriges mindre kommuner vara, där behovet av invandring ofta är som störst. Där är civilsamhället i de flesta fall starkt, där är samarbetet mellan kommun och näringsliv ofta bra.
Regeringen har beslutat att ansvaret för introduktionen under hösten ska föras över från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har som mål att de nyanlända inom två år ska vara inne på arbetsmarknaden. Det nya systemet har möjligheter att lyckas, om fokus läggs på tidig kontakt med arbetslivet och incitamenteten för de så kallade lotsarna är de rätta. Risken är emellertid att centraliseringen innebär en upplösning av de nätverk mellan kommun, näringsliv och civilsamhället som i många fall byggts upp över lång tid.
Landsbygden och glesbygden behöver invandring, men de behöver också de bästa förutsättningarna för att ge utrikesfödda jobb. Arbetsförmedlingen måste lära av de framgångsrika kommunerna. Det är mycket viktigt att man lyckas med det.
Daniel Engström Stenson
Petter Hojem
Landbygden behöver människor och nyanlända invandrare behöver arbete. Kan invandring vända den negativa befolkningstrenden i avfolkningsbygder, utveckla näringar på landsbygden samtidigt som det skapar arbetstillfällen och samhället bättre tillvaratar invandrares kompetens och erfarenheter?


Grön integration på landsbygden – en utmaning vi måste ta!

Bort med Jante - in med Holländarna!

Vi måste visa upp landsbygden för utrikesfödda!

Invandring - en möjlighet för svensk landsbygd

Så kan invandring rädda svensk landsbygd


Hinder och revir måste överkommas

Integrera bättre - lätt att säga, svårt i praktiken

Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras

Det mångkulturella samhället öppnar nya affärsmöjligheter

Nyanlända ska in i arbetslivet inom två år

Landsbygden och invandrarna behöver varandra

De utrikesfödda är en resurs för landsbygden

Invandring på landsbygden - mer än pizzerior och kebabkiosker!


Sveriges landsbygd kan och vill växa

Möjlighet att bli självförsörjande

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Lägg av glesbygden förlorar sina invånare på grund av jobb brist att dumpa massa invandrare där och tvinga folk till att avstå från mer för att denna PK nisse ska må bra är själviskt och avskyvärt i sitt föraktfulla beteende mot de som måste betala för hans nojor.
Om Petter med "bättre mottagare" menar "tydliga krav" så kan jag hålla med ...
Då kan man fråga sig varför man inte sedan länge ordnat med bättre mottagande. Invandrare är överrepresenterade i arbetslöshetssiffrorna och problemet borde ha diskuterats senast för tio år sedan.
Hade inte alla PK skribenter blockerat en konstruktiv diskussion med emotionella verbaldelirier om "rasism", "främlingsfientlighet" plus ovidkommande stolligheter som "brun" för att visa hur upplysa och toleranta de var hade vi inte fått en så svår situation som vi har.
Mina tankar och förslag om det problem:
1. Många har inte information om olika möjligheterna som finns på landsbygden. Många vet inte hur det är på landsbygden. Bara vad andra invandrade eller svenskar säger, kanske ofta fel. Vi har inte möjligheterna att verifiera vad vi hör.
2. Ni vet att svenskarna är ni mycket reserverade. Ofta vet man inte vad ni gillar eller gillar inte, vad ni vill eller vill inte. Ni är mycket diplomatiska och det blir svårt att tolka ert språk, er tystnad, eller ert meddelande. Det tar tid att känna lite vad ni vill.
3. Man förstår att det inte är lätt att anställa en person som inte förstår instruktioner eller kan inte fråga. Språket är ett problem, och alla måste lära sig det. Också, ska man veta att träna sig prata är inte lätt om man inte får jobb.
4. Man inbjuder inte ofta praktikplatser på landsbygden, och även om man bjuder dem, skulle vara svårt att komma dit på grund av transport.
5. Några personer tänker att invandrade gick lite eller inte i skolan. Man skulle inte generalisera det.
6. Invandrade är inte en homogen grupp som Carina Norden Åkelund skrev. Vi kommer från olika länder, olika stammar, olika religioner, etc. Men kan man använda de grupperna att informera om olika möjligheterna som finns. Fundera på att även svenskar vet inte de möjligheter som finns på ladbygden!
7. Sista inte mindre:
- försörjningsstöd man får, är lika i hela landet. Det finns inte sociala, finansiella eller materiella stimulanser att locka folk för att välja bo på landsbygden än att bo i stora städer. Det gäller för svenskar och invandrade. Det är lagen.
- enkel räckning: ”om jag är arbetssökande och har en familj bestått av min fru och 3 barn. Min fru jobbar någonstans, hon tjänar 16 000 kr. Enligt lagen, kan ni se skillnaden mellan att min fru jobbar eller inte. Om hon jobbar, har vi inte samma inkomst som om vi inte jobbar”. Det gäller för svenskar som för invandrade. Om vi både jobbar, är det ok. Fundera på det! (Det är inte mitt fall).
Mitt förslag är att myndigheter inbjuder bland andra, olika (svenskar och invandrare) föreningar, intresserade invandrade (som jag) att diskutera(brainstorming) om möjligheterna som finns att flytta på landsbygden än att stanna i städer utan jobb.
"Glesbygden behöver invandrare"
Vad glesbygden behöver är jobb som gör att folk inte tvingas flytta därifrån. Men nu har intelligentian talat och plötsligt är varje kommun i hela Sverige ett Gnosjö fullt av småskalig tillverkningsindustri som, med lite "framgångsrikt mottagande" kan svälja alla invandrade superkompetenser som nu går arbetslösa och korna kommer att skita guldmynt och himlen kommer att vara för evigt blå och barnen snälla och alla människor glada.
Och är det förresten inte härligt att en av fyra läkare är utrikesfödda?
Vad fint att man har kunnat dränera fattiga länder på läkare så att man trots ett skriande behov sluppit utöka antal platser på läkarutbildningen i den utsträckning det skulle behövas. Trots toppbetyg tvingas många som vill utbilda sig till läkare i Sverige söka sig till läkarutbildningar utomlands.
Jag och massor med andra svenskar tycker att det är NOG nu. Nog med massinvandring och istället integrera de som redan kommit hit! Är det för mycket begärt av en skattebetalare som inte KAN rädda hela världen genom att ta hit alla? Låt oss istället hjälpa människor i nöd på plats i deras egna hemländer där vi gör betydligt större nytta-
Läser jag en artikel till av någon som säger att vi behöver mer invandring för att klara välfärden så tar jag livet av mig.
Vad är det för välfärd med massarbetslöshet, massbidragsberoende och masskriminalitet? Det är vad normala människor kallar ofärd.
Sverige har 500.000 arbetslösa, 500.000 förtidspensionerade och 500.000 överanställda som först måste finna arbete innan det är någon som helst mening att ta in fler invandrare.
Det är obegripligt att inte alla förstår dessa enkla fakta.
Som bakgrund kan nämnas att jag är uppväxt och bor i Storfors, en liten landortskommun och en av de mest drabbade av vad makthavarna i Stockholm. För att dämpa skadorna har kommunen länge tvingats ta emot flyktingar, som accepteras centralt och kommunen ligger trea i topp per invånare i mottagande. Trots detta och en omfattande pendling till andra kommuner (hälften jobbar utanför kommunen) har befolkningen under de sista 20 åren årligen minskat cirka 1,0 procent. Kommunen hade förra året rekord i lägst antal nya företag i landet. Det var 5 st. De flesta som har studerat långt bort har aldrig kommit tillbaka och så vidare. Ingen annan kommun har nog skadats så mycket av makthavarnas policy under de sista 20 åren.
http://svtplay.se/v/2102796/storfors_oppnar_dorren
http://svt.se/2.33874/1.1907528/fa_nya_foretag_i_storfors?lid=is_search5...
Den dåliga utvecklingen i Storfors och på landsbygden allmänt beror delvis på ett system inom EU med fri rörlighet inom jordbruksprodukter och höga subventioner. Systemet gör att landets livsmedelsproduktion årligen minskar cirka 1 procent, ungefär lika mycket som befolkningen i Storfors. En annan förklaring, som är lite vid sidan om, är att myndigheter, stora företags kontor och högt avlönade personer finns i större städer och dagens inkomstskattesystem, som beskattar de i glesbygden högre. En lösning är att landet går ur EU och inför höga livsmedelstullar, som jag tog upp här bredvid i det första artikeln i serien. Det innebär i princip att bönderna behandlas som andra företagare och inte får någon medborgarlön baserad på markinnehav. Politiska påhitt som definierar invandrare i något utlokaliseringssammanhang, som FORES och många andra stöder, är trams och vore ytterligare ett systemfel. Drivs systemfelen tillräckligt långt kan hela landet bli som Storfors.
Stängda gränser till Sverige, som kan komma plötsligt och ofrivilligt, skulle få matpriserna att sticka mot skyarna, ty så stor är importen inom livsmedel och djurfoder. Med säkerhet följer en stor slakt av husdjur och en omfattande vegetarisk kost med mycket potatis. Av politiska skäl kan det bli nödvändigt med ransonering. Skulle även importen av olja och handelsgödsel upphöra så blir det så illa att ett svältande land i Afrika framstår som ett överflöd. Det borde även vara i EUs intresse att Sverige inför höga livsmedelstulllar och inte är så EU-beroende. EU som helhet har lite naturresurser och tillhör ett globalt pressat område, även om Sverige ligger sämre till.
På lång sikt kan det ses som önskvärt att komma ner i en befolkning hälften av dagens. Inom 20 år kommer nog stora negativa förändringar inom bland annat spannmål, olja och handelsgödsel och Sverige är ett av de länder som kan drabbas hårdast. Överskotten i världens länder kanske behålls och det är faktiskt vad som kan förväntas. Går det illa kan inget köpas pengar och då hjälper det inte mycket med pappersmassa, kraft och järnmalm. Jordbrukets subvention är vansinne och livsfarlig för alla svenskar.
Att en fri handel ger vinster är väl känt. I detta fall ökar kostnaderna för tullen lite eftersom det inte är frågan om att odla på en fjälltopp och mat och dryck exklusive alkohol och uteätande står för 12-13 procent konsumtionen. Kostnaden beror ju på hur långt det drivs. När skatten till EU är avdragen så kanske välståndet minskar en procent med en hög självförsörjning. På liknande sätt som eurons valutaområde är för stort så är jordbruksförutsättningarna allt för olika för ett handelsområde.
Sammanfattningsvis är det trams att invandrare skulle vara någon möjlighet för svensk landsbygd. Ju fler som kommer desto större problem blir det. De som är här är det bara att behandla som andra. Det är nog med knäppa påhitt redan i samhället och det märks väl i Storfors.