4 av 10 kan tänka sig att byta parti på grund av skolan

Med mindre än två veckor kvar till valet har skolan fått den plats den ska ha i valrörelsen. Det är en seger för alla oss som jobbat hårt för att klara skolan genom finanskrisen. Båda regeringsalternativen presenterar satsning efter satsning, vallöften i miljardklassen till skolan för att leva upp till väljarnas och lärarnas höga förväntningar.

För det är naturligt att skolan hamnar i fokus. Enligt en SIFO-undersökning som Lärarförbundet genomförde i mitten av augusti var nästan hälften av väljarna osäkra på vilket parti som har den bästa skolpolitiken. 4 av 10 kunde tänka sig att byta parti på grund av skolan.

När vi för nionde året i rad idag presenterar Sveriges största och bredaste skolrankning ”Bästa skolkommun” manar valrörelsens uppdrivna tempo i skolfrågan dock till eftertanke. För vilka av alla de löften som ställs ut på riksnivån kommer att bli verklighet ute i kommunerna? Och vad är gemensamt för de kommuner som hamnar högt på listan?

Regeringsalliansen utlovar 6,2 miljarder i riktade satsningar på skolan och förskolan under den kommande mandatperioden. Utöver detta utlovas ytterligare nära 3 miljarder i form av ökade statsbidrag till kommunerna under 2011. Fokus i de riktade satsningarna ligger på att öka den lärarledda undervisningen i framförallt matematik. Det så kallade ”Lärarpaketet” som beräknas kosta 1,3 miljarder tar särskilt sikte på att öka andelen behöriga lärare.

De rödgröna utlovar i sin tur satsningar på närmare 12 miljarder i ökade statsbidrag till hela kommunsektorn under 2011-12. Dessutom riktas särskilda satsningar mot att just öka lärartätheten i skolorna från dagens 8,3 till 9 lärare på 100 elever. De rödgröna framhåller förslagen om minskade barngrupper och ökad kvalitet i förskolan och avsätter närmare 8 miljarder till detta ändamål under perioden 2011-14.

Sammantaget syftar alla dessa förslag från både regering och opposition till att åstadkomma just de förändringar som varit framgångsrecept i sex topplacerade kommuner från Norr- och Västerbotten i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun”.

För när vi idag presenterar vinnaren Arvidsjaur i rankningen finns förutom dem Luleå, Norsjö, Pajala, Piteå och Vindeln bland de 10 högst rankade. Dessa sex kommuner har tre saker gemensamt som är avgörande för deras höga placering.

1. Alla kommunerna placerar sig topp 70 i tilldelade resurser till skolan. En tydlig signal att kommunens politiker beslutat att barnen inte ska drabbas av den kris vi nyligen upplevt.
2. Hög andel behöriga lärare. Snittet för andelen behöriga lärare i riket är 56 procent med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan och 88 procent i grundskolan. I de aktuella kommunerna är motsvarande siffra 64 procent i förskolan med en toppnotering i Pajala på 69 procent. Snittet för grundskolan är 95 procent i de sex kommunerna med Norsjös 98 procent i topp.
3. Hög lärartäthet. Snittet för Sverige ligger i förskolan på 5,3 barn per anställd. I de sex norrlandskommunerna är siffran så låg som 4,9 barn per anställd. Rikssnittet i grundskolan är 8,3 lärare per 100 elever. Här toppar Vindeln bland de sex kommunerna med 11,4. Snittet för de sex kommunerna är hela 9,9.

Siffror ger sällan hela bilden. Det vet jag efter många år i klassrummen. Men jag vet också vad ett arbetslag med välutbildade lärare innebär. Och jag vet framförallt vad det innebär att ha ansvar för små och stora elevgrupper. Att ha tid för varje elev eller att inte ha det. Det är avgörande för hur stora chanser vi ger våra barn och ungdomar att uppnå sin fulla potential.

Dessa tre avgörande faktorer, lärartäthet, lärarbehörighet och resurser till skolan resulterar tydligt och klart i att nämnda kommuner också placerar sig i absolut topp för elevernas resultat. Det gäller till exempel resultatmått som hur många som når godkänt i alla ämnen i år 9, hur många som avslutar en gymnasieutbildning inom fyra år och hur stor andel som är behöriga för att gå vidare till högskolan.

Därför är det allvarligt att vi i vår rankning Bästa skolkommun, som bland annat baseras på offentlig statistik från Skolverket, ser att lärartätheten nu åter sjunker. I genomsnitt har lärartätheten sedan 2007 fallit med 0,2 lärare per 100 elever i alla skolformer.

Det är nu upp till kommunerna att se till att de utlovade satsningarna verkligen kommer skolan till del. Det nya läraravtalet är ett av de redskap som står till alla kommuners förfogande för att tillsammans med oss arbeta för en sådan utveckling. Om det sker finns hopp om att de nedskärningar vi sett i skolan i 4 av 5 kommuner slipper resultera i nya krigsrubriker kring svenska elevers försämrade skolresultat.

Lärarförbundet har länge arbetat hårt och målmedvetet för att placera skolfrågan i den absoluta toppen av viktiga valfrågor. I vår valkampanj ”Börja med skolan – så löser sig resten” har redan över 225 kommuner nåtts av våra mer än 17000 väljarbrev med krav på satsningar på skolan. Över 625 vallöften har lämnats från lokala partier i 220 av landets kommuner.

Vid mållinjen för valrörelsen har de politiska partierna efter vårt och andras arbete lovat stora satsningar på skolan. Måndagen den 20 september startar vi arbetet med att få varje politiker att leva upp till sina vallöften. Oavsett vem som då bildar regering och hur majoriteterna i Sveriges 290 kommuner ser ut. För löften är just bara löften, och politiken får inte stanna vid det.

Eva-Lis Sirén (5 artiklar)
http://www.lararforbundet.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27721

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Friskolor har lägre antal lärare och lägre andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionen. Det är genom att skära ned på skolpsykologer och lärare som man hämtar ut vinsten. Vinst = minskade lönekostnader.

Därför är det för friskolorna viktigt att aldrig tala om resurser i skolan utan bara om "resultat" och "kvalitet".

Resultatmåtten som anges är tex vilka betyg eleverna får, eller hur fort elever och studenter slutför sina studier. Allt detta kan åstadkommas genom att sänka kraven på elever och studenter. Därav alla MVG-betyg och betygsinflation.

Resultatmåtten är tveksamma därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur mycket resurser något får. Att mäta resultat på ett vettigt sätt är komplicerat.

Detsamma gäller inom äldreomsorgen. Tror du att din gamla mamma får bättre vård med tre personer på avdelningen ett visst pass eller tror du att två personer kan ge lika god vård? Om du svarar ja på det senare ska du rösta på Alliansen.

Håkan Sörman VD för Sveriges Kommuner och Landsting skäller i en debattartikel på Socialstyrelsen just för att de betonar resurser. Detta är förbjudet när välfärden ska monteras ned. Vi ska alla låtsas att minskad personal ger lika bra eller högre "kvalitet".

Källa debattartikel:
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppdatera-kvalitetstaenkandet-7089

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppdatera-kvalitetstaenkandet-7089

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-09-09, 01:09

Friskolan skulle enligt borgarna innebära en citat "valfrihetsrevolution". Under ett decennium fick vi höra om det fria valets alla förträffligligheter.

Nu kommer siffrorna hur det står till med valfriheten.

41 % av friskole-marknaden domineras av fyra koncerner.

Källa: http://www.nyhetskanalen.se/1.1803245/2010/09/08/samma_agare_av_manga_fr...

Vi närmar oss en oligopolsliknande situation.

Det finns snart bara fyra friskolor att välja på.

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2010-09-09, 08:30