Bondekooperationen importerar farlig GMO-soja

"GMO-sojan som är resistent mot växtgifter innehåller också en antibiotikagen som ger ökad resistens mot antibiotika hos både djur och människor"

Detta framstår för mig som nästan hysteriskt roligt men det kanske bara beror på en klumpig formulering. Skulle du vilja utveckla ditt resonemang?

Det här är en ganska starka överdrifter om det brasilianska jordbruket, ett jordbruk som dragit många miljontals brasilianerna ur fattigdom det senaste decenniet. För ett mer balanserat perspektiv föreslår jag artikeln "The Brazilian farm miracle" i senaste The Economist.

Jakob Lagerkranser,

Intressant läsning. Mycket oroande att GMO används mer och mer.

Sojabönor är lömska. De är lätta att odla och man får stora skördar, vilket är fallet med alla pakter med Djävulen.

I Argentina brottas man nu med problemet att små barn som ätit soja blir könsmogna, sk neotoni.

Ett tänkvärt faktum är att kineserna, med tusentals år av erfarenhet, aldrig äter sojabönorna utan använder de som ingrediens i sås.

Martin, när man stoppar in nya gener i en organism så lyckas man bara med en mindre andel av alla celler. För ett enkelt sortera fram dem som har de nya, önskade generna lägger man ofta även till en gen för antibiotikaresistens så att man genom att använda detta antibiotika kan ha ihjäl alla omodifierade celler.

Såvitt jag vet är det dock inga vanliga antibiotika som används för detta därför är jag tveksamt till om det kan utgöra något reellt hot för spridning av resistens.

Thomas, sluta hjälp honom ;)

Rune Lanestrand, du måste försöka hålla isär begreppen. Att en del av sojaodlingen i Brasilien är genmodifierad har ingenting med parakvat att göra. GM-sojan i Brasilien bär på en gen som gör den tolerant mot en herbicid som heter glyfosat, en bredspektrumherbicid (med låg toxicitet mot djur) som möjliggör en effektivare ogräsbekämpning. Parakvat används i den mesta sojaodlingen i Sydamerika, inte bara på GM-sojan alltså. Därför blir det märkligt och helt fel fokus när du försöker argumentera mot gentekniken som sådan med argumentet att man använder parakvat. Vill du ha ett trovärdigt argument att diskutera när det gäller GM-grödor så kan vi snacka om överanvändningen av glyfosattolerans som är en konsekvens av dels dessa specifika GM-grödors odlingstekniska och miljömässiga fördelar och dels Monsantos dominerande ställning på världsmarknaden. Men snälla, försök höja debatten över dagisnivå och sluta med att sprida falska föreställningar.
mvh Dennis Eriksson

Dennis Eriksson kommer aldrig att höja nivån på GMO-debatten utan bara dra ner den i dyn. Han tillhör nämligen den stora nihillistiska hydra av genforskare som sitter i knät på de stora globala GMO-företagen. Håller man sig väl med dem och inte tar något som helst ansvar för framtiden så kan man leva gott på sin lika ärelösa som farliga genforskning.
Jag har studerat GMO-frågan och följt utvecklingen sedan slutet av 80-talet, Dennis Eriksson befinner sig ännu så länge på nybörjarstadiet när det gäller de ytterst farliga och långsiktiga effekterna av genmanipulerade grödor och livsmedel.

Rune,
Det är intressant att du skriver att jag sitter i knät på GMO-företagen när jag precis i den föregående kommentaren, samt även idag i artikeln "Varför denna överfokusering på gentekniken?", har kritiserat det faktum att Monsanto dominerar världsmarknaden för genmodifierade grödor. Du bekräftar sannerligen den generella uppfattningen att många GMO-kritiker ser det de vill se och hör det de vill höra.

Hej Dennis,
ja, det var generellt uttryck och jag ber om ursäkt för det. Men samtidigt frågar du "Varför denna överfokusering på gentekniken?".
Problemet är det omvända. Att det är alldeles för lite dsikussion om gentekniken och alla dessa i många fall oöverblickbara risker.
Och vi var från början ytterst få som ifrågasatte.
I dag finns en mängd bevis på att GMO-grödor sprider en antibiotikaresistent gen (nptII), dödar humlor och bin och sprider sig okontrollerat till vilda växter och ogräs som blir resistenta mot växtgifter.
Äntligen tar rakryggade genforskare bladet från munnen och erkänner riskerna samtidigt som medierna blir mer benägna att släppa fram kriktik mot genmanipulerade grödor och livsmedel. Tyvärr en minut i tolv.
Till sist en fråga. Hur stor del av genforskningen på lantbruksuniversitetet är uppdragsforskning finansierat av GMO-företagen och hur mycket är statliga medel?
Vem finansierar din egen forskning?

Rune,
Större delen av forskningen på SLU finansieras av statliga medel, antingen via direkta statsanslag eller via forskningsråd (tex VR och Formas). En liten del kommer från EU (tex FP7). En liten del av finansieringen kommer från statliga uppdragsgivare, som tex Naturvårdsverket och Sida. Såvitt jag vet finns det ingen forskare på SLU som tar emot pengar från något "GMO-företag" för att bedriva uppdragsforskning. Du kan titta på följande webbsida för att se SLUs forskningsfinansiering i detalj:
https://internt.slu.se/sv/utbildning-forskning-foma/forskningsfinansieri...

Min egen forskning har hittills varit huvudsakligen finansierad av Formas, alltså ett statligt forskningsråd. Inte ett rött öre från varken Monsanto eller Syngenta eller BASF eller djävulen själv för den delen.

Tack för info om SLU:s forskningsfinansiering.
När du skriver att "Såvitt jag vet finns det ingen forskare på SLU som tar emot pengar från något "GMO-företag" för att bedriva uppdragsforskning" undrar jag om det är hela sanningen.
Er store läromästare och mest fanatiske GMO-förespråkaren prof Sten Stymne har tidigare medgett att han samtidigt med sin forskning på SLU också arbetat åt Monsanto.
Nyligen ordnade SLU och utrikesdepartementen med moderaten biståndsminster Gunilla Carlsson i spetsen ett propagandaseminiarium fölr GMO-grödor i Alnarp. Då var Monsanto som enda GMO-företag inbjuden som medverkande.
Det vore ytterst intressant om forskare på lantbruksuniversitetet SLU som vill reda ut Monsantos roll på SLU kunde komma med lite inside information?
Har jag helt fel. Men har inte Monsanto en egen byggnad på SLU rent av? Tycker mig ha läst det någonstans.

Rune,
Att Sten Stymne ska ha jobbat åt Monsanto är nog sanning med rejäl modifikation och fritolkning. Han skrev ett inlägg på Forskarbloggen för ett tag sedan där han öppet redovisade sina industrikontakter
(http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/01/-%C3%A4r-stymne...). Så här skrev han bl.a.:
"Min forskning rör vegetabiliska oljor och att med genteknik förändra kvalitet och kvantitet av dessa i våra grödor. Under 90-talet samarbetade jag med ett amerikanskt bioteknikföretag, Calgene, genom att jag fick tillgång till, och studerade biokemiskt, GM-raps de tagit fram med förändrad fettsyrasammansättning (producerande korta fettsyror) och jag publicerade ett par artiklar tillsammans med företaget. Företaget köptes sedermera upp av Monsanto vilket är anledningen till att jag hamnat på Monsantos hemsida, där de listar de publikationer Monsanto-anställda producerat (vilket en anti-GMO-bloggare till sin förtjusning har noterat!). Jag var även konsult för Calgene i två år och under det sista året var företaget Monsanto-ägt, så i praktiken har jag varit konsult åt Monsanto(!)."

Och att Monsanto skulle ha en egen byggnad på SLU låter som rent nonsens. Var har du hört det någonstans?

Rune,
Sten Stymne har tidigare på Forskarbloggen öppet redovisat alla sina industrikontakter.
(http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/01/-%C3%A4r-stymne...)
Han skriver bla följande:
"Min forskning rör vegetabiliska oljor och att med genteknik förändra kvalitet och kvantitet av dessa i våra grödor. Under 90-talet samarbetade jag med ett amerikanskt bioteknikföretag, Calgene, genom att jag fick tillgång till, och studerade biokemiskt, GM-raps de tagit fram med förändrad fettsyrasammansättning (producerande korta fettsyror) och jag publicerade ett par artiklar tillsammans med företaget. Företaget köptes sedermera upp av Monsanto vilket är anledningen till att jag hamnat på Monsantos hemsida, där de listar de publikationer Monsanto-anställda producerat (vilket en anti-GMO-bloggare till sin förtjusning har noterat!). Jag var även konsult för Calgene i två år och under det sista året var företaget Monsanto-ägt, så i praktiken har jag varit konsult åt Monsanto(!)."

Att Monsanto skulle ha en egen byggnad på SLU låter som rent nonsens. Var har du hört det någonstans?

I två nästan exakt lika svar bekräftar du att professor Sten Stymne faktiskt har jobbat åt Monsanto. Medan du i en tidigare kommentar närmast kunde gå ed på att det inte förekom något samröre med Monsanto och GMO.forskare på SLU.
Min fråga om Monsanto finansierat eller sponsrat en byggnad på SLU kvarstår. Kanske kan någon ek ansvarig på SLU svara. Hoppas jag har fel. Kan tyvärr inte minnas var jag fick uppgiften ifrån.
Vill utvidga och fråga; om det inte finns något som helst samröre mellan GMO-jätten Monsanto och SLU?
Det vore ytterst märkligt om inte GMO-företagen på olika sätt är involverade i genforskningen på SLU då de är det på universiteten runt om i världen. Inte minst i USA, Indien och Israel.

Rune,
Jag trodde det blev fel när jag försökte skicka kommentaren så det var därför jag skrev om den.
Som du kan läsa av svaret ovan så är det en tolkningsfråga om Sten Stymne har varit anställd av Monsanto. Han kanske själv kan utveckla frågan en smula om han läser detta. Men jag tror du försöker blanda ihop korten. Din fråga var följande:
"Hur stor del av genforskningen på lantbruksuniversitetet är uppdragsforskning finansierat av GMO-företagen och hur mycket är statliga medel?" Och jag svarade att jag inte tror att någon forskare på SLU tar emot pengar från något GMO-företag för att bedriva uppdragsforskning, det står fortfarande fast. Konsultation och uppdragsforskning är två helt olika saker.
Och i senaste kommentaren försöker du hävda att jag har påstått att det inte finns något som helst samröre mellan Monsanto och SLU och det kan jag ju naturligtvis inte garantera. Och varför skulle jag det förresten? Om samröre även betyder kommunikation så kan det ju ibland förekomma (det BÖR förekomma, annars vore det inte bra). Monsantos bioteknikansvarige i Norden Mattias Zetterstrand har säkerligen både muntlig och skriftlig kommunikation med forskare på SLU, men det handlar ju knappast om lobbying.

Hej Dennis,
nu börjar det klarna. Efter att du först slagit fast att "inte någon forskare på SLU tar emot pengar från något GMO-företag för att bedriva uppdragsforskning är det är en klar glidning när du nu försöker skilja mellan uppdragsforskning och konsultation.
Då får jag i stället formulera frågan så här. Hur omfattande är genforskarnas konsultationer med Monsanto och övriga GMO-företag? På SLU.
Hur vanliga är dessa "konsultationer" och vilka summor rör det sig om. Vi vet ju att de globala GMO-företagen har prsktiskt taget hur mycket pengar som helst för att få forskare på sin sida. De ser detta som en god investering helt enkelt.
Björn Gillberg drog för många år på sig de "obefläckade" forskarnas vrede när han uttryckte sig så här; en svensk forskare är inte dyr att köpa!
Jag undrar bara hur mycket det ligger i Gillbergs uttalande. Han hade ju själv forskat på SLU.
Dennis, har du själv konsultation med Monsanto eller något annat genteknikföretag?

Rune,
Nu börjar du ställa frågan på ett sådant sätt att jag enbart kan svara för mig själv. Jag har aldrig någonsin, vare sig som SLU-anställd eller annars i livet, haft konsultation med, varit uppdragsanställd av, blivit lobbyad på, blivit utsatt för utpressning av, fikat ihop med, eller blivit mutad av något företag, vare sig bioteknikföretag eller något annat. Jag har med andra ord i min yrkesutövning aldrig mottagit en enda krona från något företag, vare sig direkt till mig personligen eller via min arbetsgivare. Jag hoppas att det är klart nog.
När det gäller Sten Stymne så skickar jag vidare frågan till honom så att han får svara för sina kontakter inom industrin.
När det gäller alla andra forskare på SLU så får du nog kontakta den centrala administrationen för att höra om någon har en uppfattning om vilka som har "befläckat sig" med att kommunicera med privata sfären.
Men ärligt talat Rune, när du skriver följande:
"Hur vanliga är dessa "konsultationer" och vilka summor rör det sig om.", så insinuerar du faktiskt mutbrott och det är en mycket allvarlig anklagelse.

Det är inte jag som sagt att det är fråga om mutor. Uppfattar du konsultationer som mutor då måste jag fråga om varför du anser det?
Jag trodde att ersättning för konsultation ersattes som allt annat arbete som man utför åt en arbetsgivare.
Det riktigt intressanta och upplysande är att du själv inte längre utesluter att forskare på SLU på konsultbasis kan jobba åt t ex Monsanton parallellt med sin GMO-forskning. Eller hur ska jag uppfatta din reträtt från att först ha avvisat alla kontakter med Monsanto.

Återigen Rune, du försöker läsa mellan raderna det du så gärna vill läsa: att Monsanto lägger en massa pengar på att köpa svenska forskares röster. Inser du inte själv hur orimlig hela den idén är?? Tydligen inte, eftersom du hela tiden försöker ställa ledande frågor för att sedan kunna vaska fram något som du kan tolka till att bekräfta din förutfattade mening. Jag har aldrig uteslutit att företag kan konsultera den expertis som finns inom det svenska universitetsväsendet. Jag har heller aldrig påstått att kontakter inte förekommer mellan tex Monsanto och SLU. Jag vill minnas att jag för cirka ett eller ett och ett halvt år sedan fick ett mail med en förfrågan om majsförädling som jag inte hade svaret på, och jag vidarebefordrade mailet till Mattias Zetterstrand på Monsanto. Alltså, hör och häpna, det finns svart på vitt och klarlagt utom allt tvivel att mailkontakt har förekommit mellan Monsanto och en forskare på SLU!!
Ärligt talat, jag tycker inte det är så konstigt att kontakter förekommer mellan akademin och industrin. Vi offentligt finansierade forskare inom ämnen associerade med växtförädling är intresserade av att få våra forskningsresultat tillämpade, annars jobbar vi till ingen nytta. Och då måste man förr eller senare ta kontakt med den industri som kan ta ut produkter på marknaden. Det är så vi som forskar på ett hållbart jordbruk får ut forskningsresultaten i praktiken så att de gör nytta. Ingen skulle ha nytta av att tex den perenna oljegröda jag jobbar med stannar på labbet och i fältförsök. För att få ut denna perenna gröda på fälten runt om i landet så att vi kan börja komma till rätta med problem som tex urlakning av näringsämnen, så krävs förr eller senare att jag tar kontakt med en industri som då kan ta fram ett homogent utsäde för att sälja på utsädesmarknaden. Såvida inte svenska staten återupprättar de gamla statligt finansierade växtförädlingsprogrammen, men det kanske är för mycket att hoppas på? Tja, hoppas kan man ju alltid.
Jag och mina kollegor har ofta kritiserat det patent- och regelsystem som ger framförallt Monsanto en dominans på världsmarknaden för genmodifierade grödor och vi har ofta höjt våra röster för ökade offentliga satsningar på växtförädling nationellt och internationellt. Hur i hela friden kan du då fortfarande leva i föreställningen att vi är köpta av Monsanto??

Nu har du, Dennis Eriksson, tagit tillbaka praktiskt taget allt du skrev inledningsvis och mellan raderna bekräftat att det är inte bara professor Sren Stymne som tjänar två herrar.
Det går inte med en stor ordmassa dölja det faktum att Monsanto och de globala GMO-jättarna är djupt involverade i forskningen kring GMO-grödor på SLU.
Hoppas att någon rättrådig forskare med rättspatos träder fram och bekräftar detta. Troligen till priset av färre stipendier och en segare karriär. Men det kan det väl vara värt.
Frågan är ändå inte om utan när myten om den "oberoende GMO-forskningen" kommer att avslöjas.

Ja ja, Rune, du får tro vad du vill. Men jag litar i alla fall på att läsarna här på Newsmill orkar läsa alla kommentarer och själva bilda sig en korrekt uppfattning.

Dennis,

Ett stort problem med er forskare är att ni är så smala, på gränsen till tunnelseende. Det är inte hälsosamt varken för er eller det samhälle ni tjänar. Jag vet att du har extremt låga tankar om min intelektuella kapacitet men jag ska våga mig på en kommentar du absolut inte kommer att tycka om som en medicinare sa som forskade i den ovanliga mjukdelscancer som dök upp i samband med användandet av hormoslyr.
Han trodde att man skulle stoppa användandet av det när han visade vad han hade upptäckt. För honom var det så självklart, men nej han fick hålla på att obducera människor som dött i cancer till följd av kontakt med hermoslyret i 10 år. Hans reflektion blev:

" Det finns ingen som kan visa upp det allra sämsta i människonaturen såsom forskare. Det kommer sig av att de måste raka åt sig av forskaranslag"

Frågan är nu: Vill ni bekräfta eller bryta den trenden?

Rune:
Eskil Erlandsson var i Piteå i går och valtalade.
Han fick frågan om han tycker att GMO tillför maten någonting.

-Nej, nej, nej svarade han på det.

Motivet till att han röstar för godkännande i EU av GMO är enligt honom att Sverige är så hårt pressade av USA att vi inte har något val.

Dennis och Rune,
Det är ganska tydligt att vi står inför ett val, Vi kan välja antingen tryggheten, visserligen är den en chimär, men den kan duga som livslögn. Eller så väljer vi friheten.

Det är just detta uttalande från Eskil Erlandsson som gör honom till den sämste jordbruksministerr Sverige har haft. Han är politiskt feg, okunnig och skyller på EU.
Eskil Erlandsson har nämligen i EU tillsammans med tre länder till röstat för att enskilda länder inte ska få besluta om förbud mot GMO-grödor.
Inte mindre än 23 medlemsländer röstade för att varje land själv skulle få bestämma.
Tvärtemot var Erlandsson nu säger i valrörelsen är han en av pådrivarna för godkännande av fler GMO-grödor i EU.
Mer om detta på http://runelanestrand.wordpress.com

Det är just detta uttalande från Eskil Erlandsson som gör honom till den sämste jordbruksministerr Sverige har haft. Han är politiskt feg, okunnig och skyller på EU.
Eskil Erlandsson har nämligen i EU tillsammans med tre länder till röstat för att enskilda länder inte ska få besluta om förbud mot GMO-grödor.
Inte mindre än 23 medlemsländer röstade för att varje land själv skulle få bestämma.
Tvärtemot var Erlandsson nu säger i valrörelsen är han en av pådrivarna för godkännande av fler GMO-grödor i EU.

Så sant,

Men...han är den första politiker som har visat att vi sitter i Monsantoland och om vi ska kunna ändra på situationen så måste vi hjälpas åt. Därför anser jag att vi måste erkänna och uppskatta den lilla del av det politiska Sverige som faktiskt har någon anständighet och klarar att gå utanför ramarna och tala ärligt om just det.

Så oavsett så i just det här fallet tycker jag att Eskil har visat prov på en anständighet som ingen annan har gjort. Och det jag hoppas är att alla andra politiker också skall våga göra det han har gjort. Det är nödvändigt annars blir vi aldrig fria från det där förbaskade krigsförande bolaget där borta i väst

Tyvärr är det bara valprat från Erlandssons sida. Tänk på vad vad han har stält till med när han i EU ivrat både för att godkänna GMO-potatisen amflora och andra GMO-grödor. Han kan låta så otroligt inkännande och förstående men hans politiska budskap är falskt som vatten. Tyvärr. Han bekräftar ju också själv att han lagt sig platt för USA. Fega ynkryggar till politiker som Eskil Erlandsson har vi alldeles för gott om.
Marie; tänk om han i stället i EU fört fram den starka opinion som finns mot GMO i vårt land. Då hade jag hållit med dig.

Mmm,
naturligtvis har du rätt Rune. Vad som är verkligt roligt är att norrlänningarna har vaknat till med besked. Vi har mycket att vänta oss därifrån. Och det är då helt säkert att den forskare är inte född som kan dupera en infödd tornedalare. Likadant är det på västkusten, mycket aktivitet och ren och skär ilska över att ha blivit förda bakom ljuset av framför allt SLU, Lantmännen och LRF.

Det går inte att blunda för att den soja du skriver om är så giftig att den är otjänlig som människoföda och foder. Gen.dir för Kemikalienspektionen har också yttrat sig i mycket negativa ordalag över införandet av den i vårt land.

Hej Rune, Marie, Dennis och Tomas.

Dennis? Pratar du om din fältkrassling igen? Är den en GMO? Om så vad för typ? Varför hittar man ingen info om den på SJVs hemsida över försöksodlingarna? Jag delar Rune och Maries uppfattning om att forskare via anslag eller som du så elegant påpekar när de statligt finansierade grödor/upptäckterna skall ut på marknaden så innebär det att forskaren själv har rätten att avyttra sin egen upptäckt. Det innebär för mig att många forskare talar för egen sak när ni gör utfästelser om GMO och dess förträfflighet. Men jag delar din uppfatting om att vi borde ha statliga växtodlingspogram, det låter bättre än nuvarande situation.

Avseende användningen av i EU otillåtna bekämpningsmedel på Sydamerikansk soya så anser jag att det är anmärkningsvärt att du Dennis anser att det används lika mycket bekämpningsmedel på GMO-soya som den konventionella soyan. För det första lovade ni forskare att den hebicidtåliga GMO-soyan skulle leda till en minskad användning av bekämpningsmedel? Ni använde minskad giftandvändning som skäl för att introducera GMO?Tvärt om har GMO-soya odlingarna lett till en kraftig påverkan på miljö och människa (refr Institutet för jordbruks och miljöteknik)? Så som matens pris angav har användandet av bekämpningsmedel ökat katastrofalt i Sydamerika. Jag ber den uppmärksamme läsaren att gå in på Forskarbloggen och läsa Clive James fd ISAAA inlägg från mars 2010 om hur många milj ha GMO det odlas i Sydamerika. kopplingen till ökningen GMO-grödor och ökningen bekämpningsmedel står i paritet med varan i en accellererande skala. Samma artikel i Forskarbloggen anger att av Indiens totala bomullsodlingar är hela 87% GMO-bomull av Bt typ. Det är lika illa med Indiens odlinga,r bönderna lever med dålig lönsamhet och en ökande mängd giftanvändning? Indien använder också mer gifter sedan GMO introducerades än innan. Man pekar innom forskar håll på återinförandet av växelbruk av bomullen. Bt bomullen har inte hållit vad den lovar tvärt om har miljörörelsen haft rätt hela tiden, resistens hos ogräs och skadegörare har uppstått nu behövs åter växelbruket, vi är på ruta ett, men med överträdelser mot evolusionen lösa i miljön. Vi låter Indiens bönder betala det högsta priset för våra billiga skjortor och Genteknikföretagens vinster. Er lösning är att kräma på med mer gifter och fler typer av främmande gensekvenser och egenskaper. Jag undrar hur många olika typer av förändringar du anser man kan föra in i ex soya eller majs o.s.v och ändå fortfarande anse att det är en äkta växt? Var går gränsen för dig? Min egen gräns är klar: GMO är en förkortning och detta begrepp anger tydligt att det inte är frågan om definitions mässigt äkta/riktiga växter/grödor/djur?

Avseende forskarnas beräkningar hur mycket mer grödor de presterat tack vare GMO är närmast hypotetiska statistiska beräkningar. Avseende deras löften om minskad användning av bekämpningsmedel är de närmast löjeväckande lögner som får passera vidare som vetenskapliga fakta. Man beräknar hypotetisk statestik hela tiden avseende GMO odlingar. Vilket land eller region har fått en minskad användning av bekämpningsmedel sedan de infört GMO? Vilket land uppvisar välmående småbönder med GMO-odlingar? Man vill ge Afrika lite bistånd i form av GMO, de skall bli rika och lyckliga av att odla GMO-bomull, soya och majs. Inte är avsikten att producera billigt livsmedel till den rika världen och samtidigt bygga vidare på matmonopol ambitionerna. Maten och jorden blr värdefullare för var dag som går, det är inte rätt att koloniallisera jordarna och centrera makten över jord och bord.

Avseende Parakvat o dyl undrar jag hur det är möjligt att vi får ha rester av detta i maten? Är inte dessa preparat förbjudna innom EU? Men de får ändå finnas i maten/fodret? Knäppt så det förslår, vad säger SLV om detta?

Tomas avseende risken för horizontella överföringar så vill jag säga följande: Forskarna säger att bakterier/microorganismer har förmågan att överföra information över arterna (avseer bakterier/microorganismer), detta sker dagligen naturligt i ex jorden eller gödselstackar m.m. Forskarna säger också att magen är en idealisk plats för horizontella överföringar (likt jorden). Vet inte hur du ser det men brukar du äta jord eller (e-coli)? Vet du att vissa GMO får du i dig råa? Vet du att många GMO innehåller DNA-sekvenser från GMOna? du tror inte det finns minsta risk för att det som händer dagligen i jorden också kan hända i magen? De som inte längre innehåller DNA, kan du inte få en horizontell överföring av men då går heller inte produkten att spåra/identifiera som en GMO (ex socker, stärkelse, lecitin, raffinerad veg oil m.m). Om du är intresserad läs följande länk : http://www.gmwatch.org/latest-listing/1-news-items/11621-gm-crops-and-ho... (Mie hjälp, blogga in länken ordenkligt)

Sedan till sist jag tror att Marie (även jag) blev glada att höra vår Jordbruksminister säga att han inte alls vill ha GMO. Samt att han anser att Sverige är utsatt för påtryckningar av USA därav denna situation (eller ibland annars som du Rune påpekar brukar skylla på EU). Jag tror att du har rätt Rune, det är val och Eskil var uppe i Norrland med en GMO-potatis skandal på halsen. Han är säkert mera benägen att inte gilla GMO en sådan stund?

Men kan vi inte enas om att om han besitter denna post även efter valet så borde han snarast ta tag i GMO-frågan och verkens handhavande (brist på kontroller i fält, brist på tillämpande av MB avseende ansvarsfrågorna, smyg halterna om 0,9%, otillåtna GMO i cirkulation eller fält m.m)? Även frågan om soyan och bekämpningsmedlen och hur vi kan öka vår egen produktion och minska vår import. Miljömålen om 20% ekojordbruk behöver få rum och prövas fullt ut? Om vi får en annan regering/minister så får vi ta upp dessa trådar med vederbörande?
Rune jag/vi tackar dig för att du kämpar för att föra upp dessa viktiga viktiga frågor på dagordningen.

Tomas och Martin?
Jag var lite slarvig i mitt inlägg avseende riskerna med horizontella överföringar. Ni menar att risken för antibiotikaresistens via horizontella överföringar inte är något problem? För det första används markörgensekvenserna precis som ni berättar om MEN... Ni undlåter att berätta att markör-gensekvenser inte är ett måste för att man skall hitta ex vilka potatisar som har en ökad resistens mot bladmögel eller ökad stärkelseproduktion och att dessa gener är från potatisen själv eller från en korsbefruktande art. Om företaget valde att låta alla potatisplantor som de modifierat växa upp och sedan analysera vilka som fått en ökad resistens eller stärkelseproduktion så behövs inga främmande gensekvenser över artbarriärerna? Men för att förenkla och förbilliga förloppet så väljer Genteknikföretagen att införa en antibiotikaresistent markörgensekvens eller flera. Sedan kan det också vara en ytterliggare morot och orsak att i och med införandet av gensekvenser över artbarriärerna så klassificeras den före detta växten som en GMO. införandet av dessa gensekvenser leder per automatik till patenträtter? (fy för den fule)

Nu kommer vi till om det finns någon risk eller användningsform av just dessa typer av antibiotika som GMOna har införda gensekvens/er av? Har ni hört talas om att det har uppstått nya multiantibiotika resistenta gensekvenser av e-coli? Att forskar världen är oroad och att inga kända typer av antibiotika hjälper mot dessa? Ni känner er övertygade om att inte GMO är orsaken eller späder på problemet? Ni undrar över om de typer av antibiotika som GMOna är resistenta mot har någon tillämpning i humanmedicin? Svåra former av multiresistenta TBC fall har behov av dessa typer av antibiotika. Så också innom veterinärmedicinen. Det är för min del obehagligt att manniska och djur äter dessa antibiotikaresistenta gensekvenser när vi är så oroliga för mulitiresistenta bakterier. Är det klokt att sprida dem vilt i åkrar och fält mata djur och människa med dem för att sedan hoppas på att penicillinet skall fungera länge än? Jag gissar att information om svininfluensa och fågelvirus gar gått er näsa förbi? Men ni ser inga problem med risker för vare sig antibiotikaresistens eller horizontella överföringar? Inte utan att man undrar vilken typ av yrke eller studier ni bedriver. Är ni Genteknikföretag anslutna eller möjligtvis forskare? Eller måhända lättlurade, alternativt förslagsvis en stor vilja tro på reklamen?

Ann-Charlotte,

För det första, du hittar ingen information om fältkrassing i SJVs lista över försöksodlingar med genmodifierade växter eftersom vi inte har sådana försök ännu. Vad jag har gjort är att jag har klonat några gener som styr frödråsning samt fröoljekvalitet, och vi har ännu inte fått fram ett effektivt transformerings-protokoll. När väl vi har det så kommer vi att ta fram transformerade linjer som har egenskaperna dråsfasthet samt förändrad fröoljekvalitet och därefter kommer vi att utvärdera dem på laboratorium och i fält. Men det ligger några år fram i tiden. Om du är intresserad av arbetet med fältkrassing så kan du tex kika på min doktorsavhandling som finns tillgänglig här: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002107/

För det andra, när det gäller sojan i Brasilien så pratade jag om parakvat och inga andra bekämpningsmedel. När det gäller Roundup/glyfosat så har användningen totalt sett ökat i och med den kraftiga ökningen av odlingen av Roundupresistenta grödor. Men användningen per ytenhet har förmodligen minskat, samtidigt som användningen av andra herbicider också har minskat. Det betyder inte att det är problemfritt, långt därifrån. Just den ensidiga användningen av en viss herbicid, i detta fallet glyfosat, får negativa konsekvenser i form av tex resistenta ogräs. Sten Stymne har skrivit om detta på Forskarbloggen (http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/09/m%C3%B6rka-moln...) med bla följande formulering:
”Vi anser att Monsanto inte tagit sitt moraliska ansvar i sin marknadsföring av Roundup resistenta växter. Utveckling och marknadsföring skulle ha skett i ett helt odlingssystemkoncept där nya miljömässigt godtagbara bredspektriga herbicider och grödor som varit resistenta mot dessa herbicider ingått tillsammans med icke kemiska åtgärder.”

För det tredje, markörgener är ett måste i processen att transformera en växt. Det finns olika markörsystem, en del (de vanligaste och mest kritiserade) är baserade på resistens mot ett antibiotikum, andra är baserade på metabola processer i växten, och ytterligare en del är sk visibla markörer (tex GUS och GFP) som ger de transformerade cellerna en viss färg. Utan markörgener kan man inte selektera de växtceller som tagit upp det främmande DNAt. Man kommer att få massor av skott och plantor som inte är transformerade, blandat med de fåtal som har blivit det, och det är i praktiken helt ogörligt att sedan selektera på helväxt-nivå. Därför har man alltså markörgener för att kunna selektera på enskilda celler i ett tidigt stadium.

Rune, Ann-Charlotte och Marie,

Jag delar sannerligen inte era åsikter, men däremot beundrar jag ert engagemang. Det verkar som er drivkraft är en vilja att åstadkomma ett bättre samhälle och en renare miljö. All heder åt detta. Men just därför blir jag också uppriktigt ledsen och förolämpad när ni misstror min drivkraft. Jag och mina forskarkollegor får alltför ofta höra anklagelser om att vi är köpta av industrin (=Monsanto) och att vår drivkraft därför skulle vara rent ekonomisk (girighet med andra ord).
Jag kan ju börja med att slå fast att om jag ville tjäna pengar så skulle jag inte blivit biolog från första början. Arbetsmarknaden för oss biologer är riktigt dålig och lönerna är medelmåttiga. Det finns två drivkrafter bakom mitt yrkesval och mitt engagemang i GMO-debatten. Den ena är en fascination och en nyfikenhet på hur naturen är beskaffad. Jag har alltid haft ett passionerat intresse för naturen och naturvetenskapen. Den andra är (likt er) ett engagemang i miljöfrågor och rättvisefrågor, och jag har bakom mig ett mångårigt engagemang i Fältbiologerna, Naturvårdsföreningen samt olika biståndsföreningar.
Det är alltså dessa två som är mina (och många av mina kollegors) drivkrafter. Jag har aldrig någonsin haft ett ekonomiskt intresse i att driva en viss ståndpunkt i GMO-debatten. Det är förvisso sant att forskare är beroende av att dra in finansiella medel och forskningsanslag för att överhuvudtaget ha ett jobb, men det betyder ju inte att vi forskare är beroende av att använda just moderna genöverföringstekniker i våra projekt. När det gäller tex fältkrassingen som jag har jobbat med så försöker jag bla åstadkomma dråsfasthet. Jag har valt att jobba med genteknik eftersom jag ser vissa tekniska fördelar med detta. Hade jag inte trott på gentekniken så hade jag förmodligen kunnat åstadkomma samma slutresultat (dråsfasthet) genom att jobba med inducerade mutationer istället, och därmed sluppit hela tjafset om genteknik. Jag hade garanterat fått lika mycket pengar från forskningsråden ändå.
Vad jag menar är att det inte funkar att jobba som forskare med något man inte tror på till 100%. Forskaryrket är så pass krävande att man måste ha ett stort intresse, en nyfikenhet, och en tro på vad man gör, annars pallar man inte med det. Tror man inte på en viss teknik så söker man andra sätt att göra jobbet på. Gentekniken är knappast det enda verktyget vi forskare har att jobba med (som jag har tjatat om många gånger tidigare).

(Förlåt om denna kommentaren kommer två gånger, jag har problem med att skicka här på Newsmill)

Ann-Charlotte,

För det första, du hittar ingen information om fältkrassing i SJVs lista över försöksodlingar med genmodifierade växter eftersom vi inte har sådana försök ännu. Vad jag har gjort är att jag har klonat några gener som styr frödråsning samt fröoljekvalitet, och vi har ännu inte fått fram ett effektivt transformerings-protokoll. När väl vi har det så kommer vi att ta fram transformerade linjer som har egenskaperna dråsfasthet samt förändrad fröoljekvalitet och därefter kommer vi att utvärdera dem på laboratorium och i fält. Men det ligger några år fram i tiden. Om du är intresserad av arbetet med fältkrassing så kan du tex kika på min doktorsavhandling som finns tillgänglig här: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002107/

För det andra, när det gäller sojan i Brasilien så pratade jag om parakvat och inga andra bekämpningsmedel. När det gäller Roundup/glyfosat så har användningen totalt sett ökat i och med den kraftiga ökningen av odlingen av Roundupresistenta grödor. Men användningen per ytenhet har förmodligen minskat, samtidigt som användningen av andra herbicider också har minskat. Det betyder inte att det är problemfritt, långt därifrån. Just den ensidiga användningen av en viss herbicid, i detta fallet glyfosat, får negativa konsekvenser i form av tex resistenta ogräs. Sten Stymne har skrivit om detta på Forskarbloggen (http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/09/m%C3%B6rka-moln...) med bla följande formulering:
”Vi anser att Monsanto inte tagit sitt moraliska ansvar i sin marknadsföring av Roundup resistenta växter. Utveckling och marknadsföring skulle ha skett i ett helt odlingssystemkoncept där nya miljömässigt godtagbara bredspektriga herbicider och grödor som varit resistenta mot dessa herbicider ingått tillsammans med icke kemiska åtgärder.”

För det tredje, markörgener är ett måste i processen att transformera en växt. Det finns olika markörsystem, en del (de vanligaste och mest kritiserade) är baserade på resistens mot ett antibiotikum, andra är baserade på metabola processer i växten, och ytterligare en del är sk visibla markörer (tex GUS och GFP) som ger de transformerade cellerna en viss färg. Utan markörgener kan man inte selektera de växtceller som tagit upp det främmande DNAt. Man kommer att få massor av skott och plantor som inte är transformerade, blandat med de fåtal som har blivit det, och det är i praktiken helt ogörligt att sedan selektera på helväxt-nivå. Därför har man alltså markörgener för att kunna selektera på enskilda celler i ett tidigt stadium.

Dennis,

Du är ett litet problem. Därför att jag vet så illa väl att du verkligen tror på det du gör. Inte tu tal om annat. När jag skrev som jag gjorde om forskare så beskrev jag faktiskt orsak och verkan. Inte ett personporträtt av dig. Det måste du ha helt klart för dig.

Och som du själv tillstår och alla andra också. Kosingen är ett bekymmer, när man har stöd så är livet lättare. Det är forskarens vardag och det kommer så förbli.

Att du inte vill använda dig av mutationsteknikerna är inte konstigt. Dom är instabila och därför blir till och med ett så himla trubbigt instrument som GMO är en bättre lösning.

Jag skulle gärna vilja veta vad det är du gör med den där växten. Vad är slutmålet med den och vad är det du inför och varför.

Och om det är 100%-igt ditt påstående om ditt engagemang i naturen, så låter du biodlingen, bina, honungen och pollenet få en framträdande roll i fältförsöken. Det behöver jag inte motivera för dig. Men just den frånvaron av intresse från SLUs sida är mycket, mycket suspekt. Du fattar det bättre än någon annan. Därför misstror jag dig och dina kollegor. Ett brinnande engagemang är bra, men inte på bekostnad av någon annans väl och ve. Då hamnar vi i egotrippen. Och vi tänker inte låta er trippa på binas bekostnad.
Monsanto äger 90% av genpatenten, resterande 10% har dom makt och möjligheter att hiva fram och tillbaka som dom vill.
Monsanto har enorma ekonomiska möjligheter och håller på att äta sig in i vår matproduktion, med allt vad det innebär.

GMO i SLUs jord innebär oundvikligen GMO på svenskens bord.

GMO är ett paket erbjudande. Förutsättningen för att du ska få hålla på med din blomma är att befolkningen äter GMO med en inblandning på 0,9%.

Kan du verkligen klandra mig för att jag misstror genpatentföretagens forskningsresultat, att jag lyssnar på amerikanska läkare som beskriver sjukdomssymptom som inte går att härleda till någon känd sjukdom men som är vanligt förekommande och som man misstänker kommer från ett större intag av majs och soja gjord med genteknik? Eller att jag lyssnar på vad biodlare runt GMO-fälten säger?

Vad som är märkligt och som återkopplar till hormoslyrets hantering i Sverige är: Hur kan man låta detta ske när det finns så många iakttagelser som behöver prövas och bevisas vad gäller ofarlighet?
Det här är en situation som kräver ett personligt ställningstagande och ett personligt ansvar.
Den här saken är så stor att det inte är rätt av någon att gömma sig bakom en myndighet eller ett verk eller en arbetsplatsprofil

Dennis,
Säg inte att du hade länkat till krasslingen. Ska genast läsa.

Har en bacill invasion på gång så farten är lite långsam.
Återkommer.

Såg ni förresten att City Gross nu tar ställning mot GMO i svinmaten.

Hej igen Dennis.
Varför måste du ha in ett transformerings protokoll om ni redan har fältkrasslingen dråsfast och med förbättrat oljesammansättning? Man kan inte klona in artavikande gensekvenser eller? Ok jag skall läsa din avhandling innan jag frågar kanske? Tack för länken jag skall läsa den ,är uppriktigt intresserad av att försöka förstå dessa ting.

Jag pratatde också om parakvat fast jag drog in även övriga bekämpningsmedel i debatten. Brasilien har ökat sin användning av alla typer av bekämpningsmedel sammantaget med 600% de sista 15 åren. Hur kan du få ihop de siffrorna till att användningen per ytenhet har minskat? Du vill påstå att Brasilien hade nästan ingen odlad yta innan man införde GMO? Nu har man mer än 600% odlad areal än tidigare? Eller räknar du hur mycket deras export har ökat? Det säger ingenting om mängden odlad yta och mängd producerad mat bara att väst fått tillgång till mera kött och foderråvara? Visserligen har man skövlat urskog till förmån för betes djur och soyaodlingar men inte har man ökat Brasiliens odlade yta med 600% under samma tidsperiod? Vad det gäller parakvaten så verkar det som om nästan all soyaodling i Brasilien använder avlövningsmedlet parakvat, de redan roundupp besprutade GMO-odlingarna är inget undantag. GMO-soya står för den största delen av Brasiliens och Sydamerikas soya produktion, inte anser du att det är de konventionella odlarna som står för större delen av Sydamerikas bekämpningsmedelsanvändande? De stora monokulturerna och bristen på växelbruk gör att skadegörare och sjukdommar får härja fritt om odlarna inte trappar upp användandet av bekämpningsmedel. Det är framförallt GMO företagen som ihärdigt förespråkat en-gröde hanteringen och hyllat det rationella och miljövänliga i att hela tiden ha samma gröda i fälten. Att rutinmässigt användande av bekämpningsmedel leder till resitens är inget nytt, det hävdade miljörörelsen när de ville stoppa införandet av GMOs. Då hävdade ni att inte glysofatresistenta ogräs skulle uppstå?Ni/forskarna/genpatentföretagen sade att oroa er inte, GMO sprider sig inte utanför fälten och det leder till minskad användning av bekämpningsmedel. Detta var inte sant, GMO sprider sig och leder till ökad användning av bekämpningsmedel trots att GMO förespråkarna ihärdigt hävdar på motsatten. Ni menar att ekojordbruk är inte bra för de använder inte jorden effektivt, ni hånar ekojordbrukets växelbruk som miljöfarligt. Nu förespråkar ni växelbruk och nya GMOs och nya/flera bekämpningsmedel som moteld till skadegörar problemen som uppstått via de storskaliga och mångåriga odlingarna av GMO-bomull och soya.

Jag går inte riktigt med på att det är ogörligt att selektera från helväxt nivå. Hur hög procent är ett fåtal? Hur många procent brukar man/ni lyckas att transformera? Varför skulle inte ett hundatal eller tusental växter (skott och plantor) kunna drivas upp för att sedan analyseras avsende lyckade transformationer? då hade man inte behövt att införa markörgensekvenser över artbarriärerna. Kanske är jag mera för färgmarkeringar så att alla tydligt kunde se att det rör sig om GMOs och inte luras att tro att de är äkta växter/träd/djur? du har tidigare undrat om jag ens anser att GMO är äkta grödor? Det anser jag definitivt inte definitionen av GMOs anger tydligt att det rör sig om konstgjorda icke naturligt kompatibla livsformer och inga äkta grödor. Jag är dock fortsatt nyfiken på hur många gensekvenser du anser att man kan föra in i en gröda utan att den förvandlas till något annat? Finns det någon gräns för hur många transformationer ni kan föra in i en ex soya eller majs innan ni anser att det inte längre rör sig om en majs eller soya?

Jag misstror egentligen inte din drivkraft Dennis, ursäkta om jag fått det att framstå som så. Jag gillar egentligen samma saker som du verkar det som, naturen och miljön samt nyfikenhet är en stor drivkraft för mig med. Jag känner mig nästan tvungen att delge mina åsikter i frågan. Det är inte framkallat av en vilja att misskreditera forskare utan mera som ett tvång att försöka behålla en del av miljön kvar till våra efterkommande. Jag blir sannerligen inte heller rik på varken bina eller skogen (nja skog är bra men jag borde ha mer för att räknas i de framgångsrikas skara). Jag tror inte att varje forskare är drivna av egen vinning. Jag tror dig att du faktiskt är driven av engagemang det är nog de flesta forskare får man förmoda? Jag hyser faktiskt en viss beundran för ert engagemang och nyfikenhet (även om jag absolut inte heller delar era åsikter), men vi kan enas om att viss beundran och respekt förekommer sinsemellan kanske? Men jag tror att är det inte pengar så är det fåfänga och vilja att få sina mångåriga projekt förverkligade och detta driver in er i genpatentföretagens klor. Men jag kan förstå att ni inte heller ser patentförfarandet med GMOs som en bra lösning?
Växtförädlarrätter var mera rimligt än detta. Misstankar om att man inför gensekvenser i patentskapande syfte är inte bra. Att tvingas sammarbeta med genteknikföretagen för att komma ut med sina upptäckter är riktigt illa? De tar över kontrollen och gör som de vill i slutändan?

Jag har invintrat och skattat dryga 50% av mina bin idag, solen lös och bina blev glada. Jag tittade ned på mina små vänner och kände att för deras skull så måste jag sitta här och skriva inlägg (jag borde vara ute i stallet och klippa kaniner nu). Jag är övertygad om att bina behöver en naturlig mångfalld och inga bekämpningsmedel för att må riktigt bra. Jag är också övertygad om att det som är bra för litet bi är också bra för dig och mig. Förstår du hur jag menar? Om livsbetingelserna blir för svåra för bin är de heller inte bra för oss själva. Om bina försvinner eller minskar drastiskt finns fler förluster att vänta än ni kan hävda att vi kan tjäna in på nya GMOs? De och mitt barnbarn driver mig att orka fortsätta engagera mig. Vi behöver inte gasa på för att lyckas bemästra de utmaningar som ligger framför mänskligheten och bin. Vi behöver skapa en fungerande omlopps ekonomi och jordbruk? Vi behöver fördela resurserna? Vi behöver förbättra i fattiga länder och därmed minska befolkningstillväxten. Det vore en hållbar lösning över tid? Vi borde inte hjälpa genpatentföretagen att få kontroll över basgrödor/djur/träd och jorden? När de väl har makt och sitt mat-opec ala RTRS kommer de att vilja öka sin vinstutdeling till det maximalas gräns? Jorden bör tillhöra brukaren (helst många mindre istället för några få) att lämnas i det skick han/hon fick den?

Marie och Ann-Charlotte,
Vad roligt att ni är intresserade av fältkrassingen! Det är, om jag får säga det själv, ett oerhört spännande projekt som går ut på att nydomesticera en perenn oljegröda. Min avhandling kanske är lite lång och tråkig att traggla igenom, men ni kan börja med den populärvetenskapliga sammanfattningen på sidorna 41-42 så får ni en bra översikt av projektet.
Det mest intressanta med fältkrassing-projektet är just att ta fram en perenn gröda. Perennialitet i åkerbruket innebär ett historiskt skifte i mänsklighetens neolitiska historia och kommer att hjälpa oss att komma till rätta med många av miljöproblemen som framförallt det industrialiserade jordbruket orsakar idag.
Och Ann-Charlotte förresten, vi har ännu inte en fältkrassing som är dråsfast och har en optimal fröoljekvalitet, det är det vi jobbar på. Resultat väntas nog inte förrän om några år.

Och Ann-Charlotte, när det gäller din fråga om transformering så är själva transformeringsfrekvensen väldigt olika beroende på vilken växt man jobbar med. När det gäller backtrav (Arabidopsis, växtforskarnas "labbråtta") så är den oerhört lätt att transformera och får ofta hög frekvens. Man använder nuförtiden en förenklad metod som går ut på att doppa en blommande planta i en lösning med Agrobacterium, som sedan för över gener till de groende fröanlagen. När man gör så, så är det vanligt att få 5-10 transformerade frön per planta, men med tanke på att en planta kan bära tre-fyra tusen frön så är ju inte frekvensen särskilt hög trots allt. Skulle jag tex försöka förändra fröoljekvaliteten och screena på helväxtnivå så skulle jag behöva odla upp kanske 30-40.000 plantor och sen sitta och köra gaskromatografi på frön från alla dessa plantor för att få fram ett femtiotal transformerade linjer. Det är en praktisk omöjlighet, till och med för backtrav som är en väldigt liten planta. Skulle jag hålla mig med tusentals plantor av fältkrassingen så skulle det fylla ett par stora växthus och kosta skjortan.

Och när det gäller hur många gener man kan föra in i en växt och fortfarande kalla den för växt så är det faktiskt en mycket relevant och spännande fråga, som i slutänden kanske blir filosofisk. Men mitt svar är ändå relativt enkelt: så länge den beter sig som en växt och har de karaktärer som definierar riket Växter (Plantae), så är det en växt. Det som definierar en växt är bla följande:
- Cellvägg som består huvudsakligen av cellulosa.
- Kloroplaster med klorofyll som absorberar solljus och möjliggör fotosyntes.
- Ingen mobilitet, dvs de sitter fast på ett ställe.
- Sen är de flesta växter (utom tex mossor) dessutom vaskulära, dvs de har ett system av xylem och floem som cirkulerar vatten och näringsämnen.
- De flesta växter (utom tex mossor och ormbunkar) sprider sig dessutom med fröer.
Om tex en potatis uppfyller åtminstone dessa krav så är jag nog benägen att fortfarande kalla den en växt, även om den skulle bära på några bakteriegener. Men där finns ju naturligtvis en gräns för hur många gener man kan föra över, men det har även att göra med precis vilka gener det är fråga om. Låt säga att en viss växt har 30.000 gener. Om man skulle stoppa in 30.000 gener till i den växten, från 10-15 olika bakterier, så skulle säkert inte den resulterande organismen kunna leva och växa. Det skulle bara bli soppa av alltihop.
Min inställning är alltså följande: om en organism kan leva, växa, reproducera sig och uppfyller samtliga kriterier som definierar riket Plantae, så betraktar jag det som en växt. Naturlighet betraktar jag som en strikt filosofisk fråga och inte en biologisk.
Men det är som sagt en mycket spännande fråga, hur många gener man kan föra in i en växt och fortfarande kalla det en växt. Jag ser fram emot att höra andras uppfattningar om den saken.

Dennis,

Lysande inlägg det sista. Det ger utrymme för många ting. Detta får vi helt enkelt inte släppa, nu börjar vi komma någon vart anser jag.

Har feber och orkar inte med någon analys av något slag. Men ge mig en vecka att friskna till och läsa om din växt så återkommer jag. Däremellan skulle jag också tycka att det vore roligt att höra hur andra ser på saken. Själv ser jag ett par invändningar men som sagt jag får lova att återkomma.

Hej Dennis.
Jag har givetvis inte hunnit att försöka dra igenom hela din avhandling men jag har i alla fall kikat på den populärvetenskapliga delen. Ja du har rätt den var ganska intressant, speciellt intressant var den oväntade possitiva effekten hos fånggrödan korn, hoppas faktisk att den består eller uppvisar samma resultat i kommande försök, lycka till med det. Men jag förmodar att fältförsöket inte hade någon transformering av icke kompatibel livsform? Nu kommer jag åter till min ursprungliga fråga, varför måste du ha ett transformation/transformationsprotokoll? Du verkar få ordning på både dråsfasthet och oljesammansättning utan att transformera dem via markörgensekvenser? Jag fattar inte varför?

Hur många transformerade linjer behöver du för att utvecka en ny typ av fältkrassling?

Men mest anser jag nog att du bekräftat för mig (och övriga läsare)att införsel av markörgensekvenser är inte ett måste utan förenklar/förbilligar i första stadiet, samt leder till patentförfarande och regelverkskrångel. Vi vet båda att de oerhört kostsamma patentförfarandena och marknadsgodkännandena leder till att forskarna till syvene sist måste sammarbeta och lämna över kontrollen till genteknikföretagen? Förutom dessa kostsamma processer leder GMO-grödor till ökade behov av resurser av myndigheter och näringslivet för kontroller analyser, dokumentationer m.m detta kostar visserligen inte tillverkaren några pengar men det borde ändå inberäknas i totalsumman? Mot dessa utgifter för både företag och allmänheten skall vi alltså väga kostnaden och besväret att hålla med några större växthus och personal och resurser för att screena 30 000 plantor? För min del är det inte svårt att räkna ut vad som i slutänden skulle kosta mest eller minst. totalt. Vad kommer du fram till för slutsatts? Då har vi inte ens övervägt etik och filosofi eller eventuella risker. Vad är det värt att slippa regelkrångel och risker? Du borde genast leta efter resurser/stadsanslag/sponsorer till växthus och screeningar? Kan du inte försöka få fram en bra fältkrassling utan att införa markörgensekvenser, det verkar lite lättjefullt/girigt /eventuellt riskfyllt att införa dessa? Fältkrasslingen verkar vara en sund och frisk typ som inte vill bli markörgensekvensad? Jag vill slippa fler GMOsar som bina drar på, att den är självbefruktande och diploid innebär inte att bina inte drar på dess pollen eller ev nektar? Eller att den inte sprider sig till konventionella och vilda växter? Det vore mycket enklare och bekvämare för alla utanför ditt laboratorie om fältkrasslingen kunde odlas utan att omfattas av regelverkskrångel oklarheter kring moral etik och filosofi samt eventuella reäla risker för miljön i form av GMO och/eller dess specialdesignade bekämpningsmedel? Snälla rara Dennis fixa växthus och ta fram en bra fältkrassling med vanliga växtförädlarrätter utan markörgensekvenser?

Amfloran är en liknande produktm den hade inte behövt innehålla antibiotikaresistenta e-coli sekvenser, de hade kunnat odla upp den i helväxt och sedan screena plantorna för stärkelseinnehållet, då hade den varit ute på marknade för länge sedan?
Den nuvarande cirkusen med otillåten GMO i utsädet SJVs och EU-kommisionens kostsamma utredningar är inte mindre än en skandal. Man har regler som säger att kommersiella vinstdrivande tillställningar ex konserter och fotbollsmatcher får betala för samhällets resurser som tas i anspråk så som polisövervakning m.m. Jag anser att genteknikföretagen borde betala för övervakningen som deras vinstdrivande produkter drar på övriga samhället. Jag anser det fult att tvinga mig att godta smyghalter om 0,9% GMO till och med ifrån industrigrödor ej avsedda för männsklig konsumtion. Jag vill slippa tvingas äta antibiotikaresistenta gensekvenser ifrån e-coli m.m. Jag tycker att i rättvisans namn så borde tillverkarna av detta tvingas att äta lite smyghalter av mina e-colisekvenser, detta skulle knappast skada dem då dessa ting är naturligt förekommande och de kan få i sig dessa sekvenser helt naturligt. Det hade känts rätt och riktigt.

Jag håller med dig om att vi är lite ensamma här på bloggen, jag undrar också var andra människors gräns för vad de anser att en växt går. Är jag ensam om att tycka att en äkta växt bör ha en genuppsättning från sitt släkte eller av korsbefruktande art? Jag anser att din definition av en växt stämmer i viss mån men anser att du anger bara växtens yttre skal och funktioner och inte de inneboende anlagen. Artspecifika genuppsättningar behövs enligt dig inte längre för att klassificera vilken tillhörighet växten/djuret har? Växten/djuret är den växt/djur den ser ut att vara, inte vad genuppsättningen avslöjar med andra ord? För mig låter en växt/djur med 10-15 införda gener/gensekvenser från lika många bakterier som en salig soppa redan där, 30 000 sekvenser fel hit och dit får det att flimra på hårddisken. Men som du påpekar det hade nog flimrat i organismen också långt innan dess? Det intressanta är när börjar det att flimra i livsformerna? Hur kommer evolusionen se ut framledes?

Evolusionen beskrivs som ett naturligt förlopp? Definitions frågor rymmer begreppet naturlig även innom Biologin? GMO-regelverket använder ordet naturligt. Ordet naturligt har inte mycket med filosofi att göra? För en molykelärbiolog borde ordet naturligt vara väl använt? GMO eller inte kan vara en filosofisk fråga men inte ordet naturligt i sig, det är väl mycket kvasi?

Dennis,

Jag ska inte upprepa det Lotta skriver utan liksom bara skriva under.
Nu satte jag igång och läste faktiskt bara sid 41 och 42 och kände att hjärtat sjönk och nu måste jag liksom bara påpeka 1 sak. Det du gör är alltså en gröda för industriellt bruk?
Då ser jag igen en dubbel fara för bina och pollinerarna. Industriella grödor kan föra med sig en skörd som ligger tidigare än nektargivan, allternativt innehåller inte tillräckligt näringsrikt pollen vet inte om det är så med din men i dess fotspår kommer oftast också en tidigare avslagning av kringliggande växtlighet. Det leder till bidöd. Dennis, det här är ett jätteallvarligt problem. Binas näringsbehov fylls inte p.g.a brist på pollen och nektar.

Det innebär i sin tur att biodlaren måste mata bina med socker mitt i den tid som normalt föder bina. Det leder till att biodlaren slutar med sin näring och ännu värre, nya biodlare rekryteras inte.

Problemet är verkligt och uppstår nu i samband med odling av biogas grödor.

Om Amfloran, stymnes raps och din krassling skall odlas så är det viktigt att ni sätter er ner med biodlarna och faktiskt tar fram kristallkulan och ser hur ni skall kunna odla på ett sätt som inte riskerar pollinatörerna.

Att markörgenerna är onödiga tror vi oss ha sett för ganska länge sedan. Egentligen ser vi inte behovet av GMO i någon av de växter som tas fram i Sverige. Har vi rätt? Undantaget Cry.

Om ni struntar i bacillerna och koncentrerar er på grödan och dess oljestruktur och också samtidigt mäter det näringsmässiga innehållet i grödorna, så kan jag, utan att ha en aning om ifall jag har rätt, gott kunna tänka mig att just de oljeberikade växterna skulle kunna innebära en fantastisk möjlighet för bina och deras produktion.

Så nu är min fråga:
Varför klagar Stymne på Monsanto? Är det möjligt för dig att förklara för oss varför och om det finns någon möjlighet att med god ekonomi under tiden som växtförädlingen pågår samt med god avkastning klara att ta fram era växter utan att behöva använda sig av patent, eller om det finns någon möjlighet för er att få till ett patent även om ni inte använder GMO? Vet att usa har en mycket generös patentlagstiftning och den vill vi inte ha hit, men jag liksom bara undersöker möjligheterna.

Eller ser du själv någon möjlighet att få till det hela utan GMO och utan patent? Skulle staten t.ex klara att bidra med det medel som krävs? Kan de oljeraffinaderierna som är dem som skall ta hand om oljan kunna vara finansiärer?

Funderar på det där med näringshalt.

Ska det vara en mycket fet olja i din slutprodukt?
Halvfet? Torr?
Stymnes raps är ju ursprungligen en torr olja. Så jag förmodar att den är att föredra i industriella sammanhang.

Vad sägs om att pilla in lite gurkört i krasslingen? En torr men näringsmässigt mycket bra olja, härsknar snabbt men det är väl inte något problem för det den skall användas till. Raps har ju inte heller någon hållbarhet att tala om
Bra för alla pollinatörer. Så vitt jag vet anfäktas den inte heller av skadedjur i någon omfattning att tala om. Behövs inga baciller för det heller vad jag förstår.

Oj, nu var det många frågor från er, Marie och Ann-Charlotte. Jag ska försöka så gott jag kan att svara.
Men först en fråga till dig, Marie: Varför tror du att mutationsförädlade grödor är instabila? Sedan 1950-talet har åtminstone ett par tusen mutationsförädlade sorter (cultivars) av vete, ris, korn, bomull, bönor m.m. kommit ut på marknaden och ingen av dessa är instabila. Många sorter används dessutom i det ekologiska jordbruket. När man använder inducerade mutationer (med strålning eller kemikalier) i växtförädlingen så får man en massa effekter i första generationer, många plantor dör, många ser väldigt konstiga ut, och en del ser helt normala ut. Det är de normala (och förbättrade) plantorna som man tar vidare över många generationer och kollar så att anlagen är just stabila.

Dennis,

Jag är biodlare, Och har fullt schå att förstå GMO. Inte växtförädlare.
Därför blir allt jag säger sådant jag lär mig av dem som sysslar med det. Jag har inte kunskaper nog att gå in i ett resonemang om mutationstekniker, rent spontant kan jag tycka att det borde kunna vara förenat med enorma risker. åtminstonde i teorin. Men som sagt jag vet inte nog om det. Mutationsteknikerna är det forskare som har förmedlat det jag säger. Därför återupprepar jag det.
Men, vad som är aktuellt för oss biodlare är DNA i bikupan från baciller/gener som möjligen kan överföras horisontellt. Det är dagens ämne och vi behöver dig och dina kollegor för att förstå vad GMO är. Andra tekniker vill jag att vi tar andra dagar för annars blir det för arbetsamt för oss.

Å så funderar jag på om det kan vara så att det också har med personliga anlag att göra, hur man bedömmer teknikerna.
För ordet motstånd undrar jag om det ens finns i din föreställningsvärd, jag menar om du utan att tycka att det är motigt att någon promille av dina frön GMOas så passar du utmärkt här hos Lotta och mig för vi arbetar i ständig motvind, så du är välkommnen över på den sida av staketet där vi inte är förtjusta i genpatent osv.

Marie,
Vilken växtförädlare eller forskare har sagt att mutationstekniker ger instabila slutprodukter? Det tvivlar jag starkt på, förmodligen rör det sig snarare om en missuppfattning. Att mutera ett växtmaterial ger i första generationen massor av slumpvisa effekter. Det kanske är det du har tolkat som instabilitet. Men jag kan försäkra dig att växterna är mycket stabila genetiskt efter några generationers återkorsningar.
Vad jag vill kritisera dig och dina kollegor för är att ni då och då uttrycker er tvärsäkert om någonting som ni i själva verket har mycket begränsad kunskap om. Som i det här fallet att du säger att mutationsförädlade grödor är instabila (vilket de inte är) och sedan, efter att ha pressats lite, erkänner att du inte har kunskaper om mutationstekniker.
Om det är något GMO-debatten har visat så är det hur otroligt lätt det är att (medvetet eller omedvetet) sprida missuppfattningar. Och ibland får jag faktiskt känslan att framförallt en del GMO-kritiker har detta som strategi för att undergräva förtroendet för de som förespråkar GMO. Jag tror inte att detta gäller dig och dina biodlar-kollegor, ni verkar vara uppriktigt intresserade av att ta reda på hur saker ligger till och framföra korrekta fakta och argument och jag tror inte att ni har en dold agenda, ni verkar väldigt öppna och ärliga. Men samtidigt spretar era argument väldigt mycket och ibland har ni som sagt inte riktigt på fötterna.

När det gäller frågan varför jag då bestämde mig för att jobba med (trans-)genteknik och inte mutationstekniker för fältkrassingen så motiverade jag det på följande sätt i min avhandling:

“However, I decided to use the transgenic approach for a number of reasons. One reason is the ease of handling a much smaller number of plants. L. campestre is a relatively big plant and the mutation approach would require a very large greenhouse and/or field area. Another is that I reckoned the chance of success was higher, since the mutation approach does not guarantee that the desired gene(s) will be targeted nor manifested in a phenotype (unless an extremely high number of plants are treated).”

Framförallt det andra argumentet var viktigt för mig, att mutationstekniker inte garanterar att man får de önskade resultaten eftersom mutagena kemikalier introducerar mutationer slumpmässigt. Med gentekniken vet man exakt vad man jobbar med, man kan rikta in sig på exakt en specifik gen och inget annat.
En annan fördel, som jag inte nämnde i min avhandling, är att man med gentekniken får en förändring endast i den gen man siktar på. Med mutationstekniker får man som sagt massor av förändringar i hela genomet hos växten. Dessa förändringar ”sållas bort” i och för sig, när man återkorsar i ett antal generationer, efter 7-8 generationer har man inte mycket av förändringarna kvar förutom den önskade. Men om nu GMO-kritikerna är rädda för oförutsedda förändringar i genomet så fattar jag inte varför man inte riktar in sin kritik på mutationsteknikerna istället? Mutationsteknikerna är förvisso säkra och förändringarna spelar i praktiken ingen roll i slutänden, som sagt så ”sållas de bort”, men med GMO-kritikernas logik så borde det vara mer rimligt att kritisera dessa.

Marie och Ann-Charlotte,

Jag har egentligen en ganska okomplicerad inställning till begreppet naturlighet. Allt som existerar enligt de naturlagar som reglerar (och i grund och botten ÄR) vår värld är naturligt. Om det inte följer naturlagarna är det onaturligt och kan inte existera.

En möjlig definition av ”naturligt” är följande:

”som skapats eller kan skapas av naturen, utan hjälp av människan”

Med andra ord, allt som människan har företagit sig sedan vi differentierades som art för några miljoner år sedan är onaturligt. En annan, fortfarande ganska extrem, variant är att allt vi gjort sedan civilisationens gryning för 7-8000 år sedan är onaturligt. Var på skalan mellan dessa och min inställning befinner ni er? Ärligt talat, inget av de förändringar av arterna som domesticering av växter och djur har inneburit hade kunnat inträffa utan människans försorg. Dagens svenska mjölkko är mycket olik sitt vilda ursprung. Därför menar jag att begreppet naturlighet är en filosofisk, eller snarare semantisk, fråga. Naturlighet betyder vad vi bestämmer att det ska betyda för oss. ”Naturen själv” bryr sig inte om begreppet.

Jag får ibland känslan av att ni anser att människan står utanför evolutionen och det ”naturliga”. Är det så? Tycker ni att människans kapacitet och aktiviteter är något som inte längre påverkas av de drivkrafter som beskrivs av evolutionsteorin?

Ni snackar hela tiden om att ”korsningar mellan icke-kompatibla livsformer är onaturliga”, och att ni inte vill ha sådana. Vad anser ni isåfall om rågvete? En korsning mellan hexaploidt vete och diploid råg hade knappast förekommit spontant utan människans ingrepp (korsning följt av kromosomfördubbling med kolchicin). Tycker ni att rågvetet är onaturligt och bör förbjudas? Protoplasthybridisering är en teknik med 40-50 år på nacken som möjliggör korsningar mellan växter som är så pass avlägset besläktade att vanliga korsningar inte är möjliga. Det kan alltså inte hända i naturen. Hur ställer ni er till sådan teknik?

En forskargrupp i Lund, ledda av professor Bengt-Olle Bengtsson har hittat exempel på ”naturlig” genöverföring mellan två ”okompatibla” växtarter. En gen har hoppat in i fårsvingel från en annan gräsart. Detta står att läsa på deras hemsida:
”Detta fick oss att misstänka att PgiC2 kommit in i Festuca ovina från en annan art. Detta antagande har visat sig korrekt, då vi just funnit att det råder stor sekvenslikhet mellan PgiC2 och gener från det tydligt åtskilda gröesläktet (Poa). Vi kan ju numera föra över en gen från en art till en annan md genteknik. En sådan gen kallas för en transgen. Vårt fynd är ett exempel på att transgener också förekommer i naturen.”
Anser ni att denna fårsvingel som bär på en transgen är onaturlig? Isåfall har jag dåliga nyheter, för jag misstänker att denna typ av genöverföringar är betydligt vanligare i naturen än vad vi idag känner till.

Dennis,

Sluta hacka, nu struntar vi i naturligt och onaturligt och lämnar det till Sylwan och Kapten Haddock.

Lotta och jag är intresserade av att skydda bina samt att försäkra oss om att GMO används till att föra utvecklingen framåt. Inte åt sidan, inte bakåt och inte på bekostnad av människorna själva.

Förstår du? Så några filosfiska, religösa funderingar kring naturen lämnar vi en stund tycker jag. Stora kossor, stora ägg, visst allt sådant föregår GMO, inte tu tal om saken. Är det bra att vi har gjort så? Det är också en intressant diskussion, för frågan är att om vi genom att ständigt kräva mer har hamnat i den här situationen. Om GMO är en följd av just människans oförmåga sedan tidigare att se att jorden ger vad vi behöver. T.ex. Men jag är inte intresserad av just den biten, inte här med dig du är bra på GMO och jag behöver din hjälp med det. Förstått?
Jag behöver få bekräftat att du inte kan bedriva din forskning utan att använda bakterier i processen.

Exemplet med fårsvingel är intressant. Vet man hur det kom till?Genom närvaro av Agrobakterie samt en stark och en svag växt.? Vad vet man om situationen bakteriellt vid den där korsningen? Vilka jordanalyser gjordes kring fynden? Var det endast en gen som kom in? Eller nog måste det ha handlat om ett helt DNA?

Anledningen till att jag frågar är att du säger att du klarar att få ett resultat där endast 1 gen hamnar i växten?
Då uppstår naturligtvis den tanken att det är inte konstigt att det tar dig många, många år att få fram en bra växt eftersom förutsätttningarna är ganska "smala". Jag menar: Först lyckas få in det i de få frön som du nu gör, Därefter hitta det exemplaret som inte har en massa "skräp" med sig. Utan lyckas få fram 1 gen i 1 uppsättning.
Vart jag vill komma med detta är att detta måste vara en oerhört dyr process eftersom den är tidskrävande. Blir det verkligen snabbare resultat med GMO tekniken än någon av föregångsteknikerna?
Att våra svenska forskare är nogranna tror jag i alla fall, men frågan är hur blir det med nästa generation forskare, kommer dom vara lika noggranna? Eller för den delen, vilket laboratorie som helst i världen. Monsantos egna inkluderade.

Här föreligger en enorm risk att vi har en massa grödor omkring oss som är som dåliga Rolex eller Guccikopior. Bara det att dom innehåller levnadsglada bassilusker. Så där har vi igen ett behov av att skydda oss ifrån GMO, och ett slappt regelverk såsom vi i Sverige har är inte bra. För dina laktritsbåtar innehåller GMO det råder det ingen tvekan om, men är det en ansvarfullt framställt GMO eller inte? Och kanske egentligen är den viktigaste frågan, är det skillnad på hur det bra gmot och det slarviga gmot påverkar den miljö det hamnar i. och hur påverkar det växtens tillväxt, näringsinnehåll, osv.osv.

Det kanske inte går att svara på dom där sista frågorna men dom är viktiga anser jag.

Hej Dennis.
Jag gillar "ditt" förslag till definition av ordet naturligt, Som skapats av naturen eller kan skapas av naturen utan hjälp av människan.(ursäkta mig Mie, men Dennis är snäll och svarar, då måste jag vara lika artig)

Nej jag anser inte att människan står utanför naturen och evolusionen. Jag tror att människan följer sina instinkter, de/vi skapar, tänker och lever, vi drivs frammåt helt naturligt?. Jag tror att råttan hade gjort det samma om den kunde?

Jag vacklar mellan att tro att det som händer nu är lika naturligt som att råttor/getter m.m förökar och förgör sig själva om de får en chans och mellan att hoppas på att vi kanske kan vara slugare än så?

Rågvete gillar jag inte. Men jag kan inte klaga på dem, för inga lagar tvingar mig och inga lagar skyddar mig, de omfattas inte av något specifikt producentansvar? Jag kan oroa mig, men de förstör inte för mig rent juridiskt? Men jag fattar inte varför de inte räknas som GMOs om de inte naturligt kan korsas? Varför är det så? Räknas inte evolusionsväxtöverträdelser in i resonemanget om GMOs? Eller är det för att de var avlägset släkt? Teoretiskt kan mutationer uppstå utifrån inre och yttre stressfaktorer?(gifter, strålning,temperaturer m.m) Men som sagt det innebär inte att jag gillar dessa typer av förädling.

Jag önskar betydligt mer forskning kring bin och insekters samt näringsutbyten av de nya grödorna(oavsett typ)och gifter som kan skada dem. Jag hade önskat att man insåg att en generation bi är lika med en drottnings livsläng. Tidigare har man forskat på en eller max tre generationer arbetsbi (arbetsbina är alla systrar ur en aldrig sinande kull yngel.) Drottningarna lever i 2-4 år och de måste ses som en generation bin. Den mängden syskon hon föder på ett år är en säsongs arbetsbin.

Tja du kan nog ha rätt i att vissa typer av genöverföringar kanske är vanligare förekommande än man trott/tror. Det lär väll få forskas mer kring detta? Men vid fler belägg för denna sak kan man utan tvekan avföra just de kombinationerna ur begreppet icke natuligt kompatibel?

Dock innebär det inte att jag anser att GMOs bör tillåtas, men om man har fog för att definiera om vad en GMO är för något så förhåller jag mig till det istället.

Om vi nu går tillbaka till evolusionen och människans påverkan på jorden sedan tidernas morgon? Visst husdjur och jordbruket är domnesticerade av människan, men med (nu kommer det igen)naturligt kompatibla ingredienser. Men vår vilda miljö har hittills fått evolusionera för sig självt? Jo, jo vi gynnar granar framför sly m.m. Men vi har hittills låtit vår natur utanför fälten och ladorna vara en orörd resurs?(utan avelsarbete/GMO m.m) Du vet lika bra som jag att GMO inte stannar kvar i fälten? (i den redan av människan påverkade jordbrukslandskapet) GMO-grödor sprider sig utanför fälten och innom korsbefruktande arter? Vi vet att man avseer/håller på att GMOa många av de vanligaste vilda trädslagen, vild fisk m.m?

Jag är tyvärr övertygad om att GMO-förespråkarna hittills har använd ord som växtförädling och likvärdig m.m i syfte att trixa med kortleken/sanningen. Jag misstror därmed inte varje förespråkare för GMO, det finns hederliga människor och motiv som inte jag nödvändigtvis delar åsikt med. Men min misstro avseende ärlighet och uppriktighet hos myndigheter/verk/SLU forskarkåren är ganska stor. Jag har ganska dåliga erfarenheter om sanningshalterna i svaren jag hittils har fått.(du kan få en mängd exempel på lögner om du vill?) Du har hittills inte spruckit i sömmarna och det gör dig unik i min värld.

Men jag återupprepar min önskan, försök fixa ett eller två jätteväxthus, hitta någon ny uppdragsgivare/forskningsanslagare som inte promt vill ha en ny GMO-patentgröda? Vi vill inte ha GMO. Är inte det lite tokigt att påstå att det är bönderna och lönsamheten som vill ha GMO? Om inga kunder vill så vill knappast bonden odla? Det är det inte rätt att tvinga oss under smyghalter eller hårtprocessade livsmedel som inte går att spåra. Vem skall köpa GMO-krasslingarna? Industrin? Vem blir smittad? Varför envisas med att sätta in onödiga markörgensekvenser i förbilligande och patentsyfte?

Tycker du att det är rätt att GMO-grödorna får smitta ned sina grannar med 0,9% inblandning av GMO? Är det rätt att det är den som inte odlar GMO som har ansvaret att hålla reda på hur mycket nedsmittade de kan tänkas vara? Vad kommer att hända när halterna av GMO överstiger 0,9%? Vad händer om GMO smittan kommer ifrån flera olika odlare och sorter? Vad händer om de är av försöksodlad GMO som inte har offentliga DNA-sekvenser? Vad händer om de är piratkopierade GMOs? Vi vet att SJV/LRF/SLU anser att om GMO-odlaren följt regelverket så kan de inte hållas för ansvariga. Vem tar ansvar för den som fått en smitta av GMO fast han försökt undvika det? Är det någon frivillig? Vad händer om skada på människa och miljö inträffar? Är det odlarna som försökt undvika GMO i sina produkter som får skylla sig själv? Eller vem skall hjälpa dem vid ett sådant fall? Kan man glömma att försöka hålla odlarna ansvariga? Är det de som inte odlar som skall hållas för högst ansvariga? (både i slutänden och från början?)