Kraven sjunker, men betygen blir högre

En första insikt kom redan när jag läste företagsekonomi på högskolan. Tentan i ekonomiska kalkyler fick massor av elever att kugga. Hur ska man lösa det problemet? Jo, man kommer på att kursen är för svår och att den måste göras lättare. Fast det ska vara svårt ju! Problemet är att om elever slutar eller inte tar sig igenom studierna så blir det inga pengar till högskoloan. Det kostar att ha elever i skolan som inte når de uppsatta målen, så då kan man mildra målen lite. På gymnasiet till exempel, behöver det inte vara svårt längre. Det gäller att ha kvar eleven minst tre år för maximal skolpeng. Vad de egentligen lär sig under tiden ligger inte alltid som första prioritet. Det viktiga är statistiken, vem vill ansvara för en skola där nästan inga elever klarar sig? Hur ska man få eleverna att få ihop vettiga betyg?  Vad är det för betyg som visas upp när yrkeslivet eller högskolan till slut väntar. Det kan vara lämpligt att redogöra för lite tankeväckande exempel.

Det börjar redan i grundskolan med allt för många snällbetyg som eleverna tar med sig till gymnasiet. Det är så man blir mörkrädd när eleverna dyker upp på gymnasiet med G i vissa ämnen och visar upp noll kunskaper i stort sett. Jag som gymnasielärare har stött på elever med G i svenska där det är omöjligt att förstå vad de säger överhuvudtaget. Jag har träffat på elever med G i engelska där de inte ens kan säga "My name is" för att presentera sig själva.  Jag har talat med elever som sagt att de skrivit av sina kamrater hela högstadiet. Ändå G i betyg från grundskolan?

Kunskapskoll då? Då finns det inom engelska, matte, och svenska nationella prov. Dessa prov är väl fungerande testverktyg för elevers kunskaper. De är verkligen verkligen vägledande för hur en elev ligger till inom sitt ämne. Ändå kan en hel grupp skriva IG på ett nationellt prov och några veckor senare gå ut med G i slutbetyg. Det är en ren omöjlighet påstår jag. En elev kan haft en dålig dag, men inte alla. Eller varför inte ett exempel där elev med betyget icke godkänd i grundskoleengelska tre veckor senare ståtar med G både i grundskoleengelska och engelska A på gymnasiet. Ett par års studier inhämtade på ett tre veckors sommarskola. Mirakel minst sagt. Varför blir det så här? Kanske för att elevens resultat inte matchar lärarens tankar om eleven. Så vad får vika undan då, lärarens ego eller provresultatet?

Sedan, eftersom elevernas kunskapsbrist aldrig rättas till, vidare med dem i systemet bara, så förvärras situationen. Eleverna kan få G i engelska A på gymnasiet trots att de har kunskaper som motsvarar årskurs fem på grund av bristande betygssättning med ett grundskolebetyg de aldrig skulle fått från början. Vad har vi då om man lägger till G i svenska och matte på gymnasiet? Jo, eleven har fått betyg som ger grundläggande behörighet till högskolan. Alltså en högskola med mestadels svårförståelig engelsk facklitteratur till elever som fortfarande ligger på årskurs fem i kunskapsnivå. Så högskolan går en intressant framtid till mötes med tanke på vad gymnasiet skickar för elevematerial till dem. Går det att få igenom eleverna på högskolan med för att rädda ekonomin? Vad är ett betyg, är väl bara en bokstav utan betydelse bakom? Så måste man tyvärr se det i många fall idag.

Så jo, eleverna presterar sämre, skolorna kräver mindre, så i slutändan är inte elevinsatserna värda mycket. Detsamma gäller förstås många lärarinsatser i självkritikens namn som ni säkert inser. Så nytt tänkande, nytt betygssystem, nya grepp helt enkelt. Många politiker pratar om en högskola för alla och där är vi snart. Att det sen får döpas om till lågskola är en annan sak.

Men en sak är klar betygssättningen slår tillbaka på många av oss. En hel del av eleverna kommer in på lärarhögskolorna i landet, så cirkeln är sluten när de framtida arbetskollegorna möter oss igen inom en snar framtid. Hoppas vi alla hunnit lärt oss något av allt detta tills dess.

Jörgen Krüsell (18 artiklar)

Anmäl