Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-09-06 12:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Det är alldeles för få utrikesfödda på landsbygden. De behövs i arbetet för en levande landsbygd. De utrikesfödda svenskarnas kompetens har fortfarande inte kommit landsbygden till del. Det behövs politiska lösningar för en ökad tillgänglighet. Det behövs både lokal och nationell uppryckning för att bättre ta tillvara utrikesföddas kompetens, skriver Åke Clason, förbundsdirektör vid Hushållningssällskapens Förbund.
Hushållningssällskapen har varit verksamma i mer än 200 år. Det första Hushållningssällskapet bildades 1791 på Gotland. När sällskapen bildades var huvudsyftet att främja landsbygdsutvecklingen och att människorna skulle få bättre levnadsvillkor. Under åren som gått har Hushållningssällskapen spelat en viktig roll som exempelvis etablerare av banker, landstingens föregångare och lantbruksskolor. De har också haft och har en social funktion genom sina medlemsverksamheter. I början valdes medlemmarna in, men idag är medlemskapet öppet för alla.
Idag har Hushållningssällskapen en omfattande rådgivningsverksamhet över hela landet till lantbruks- och landsbygdsföretagare. Ett viktigt område inom våra verksamheter är också Mat och Hälsa där vi genom våra matkonsulter vänder oss till människor både i staden och på landet. Här är ungdomar, föräldrar och äldre viktiga målgrupper. Vi har exempelvis vänt oss till utrikesfödda ungdomar och föräldrar med information och utbildningar kring kunskapens om matens betydelse för god hälsa.
Det är alldeles för få utrikesfödda, som finns på landsbygden och därmed med och bidrar till en levande landsbygd idag och i framtiden. De utrikesfödda svenskarnas kompetens har fortfarande inte kommit landsbygden till del. Människor med utomeuropeiskt ursprung bor ofta i storstäderna utan någon koppling till landsbygden. Deras bild av landbygden är ofta negativ med små möjligheter till arbete och bra levnadsvillkor. Varför har utrikesfödda så dålig kännedom om vilka möjligheter som finns på landet i Sverige? Det som skulle kunna förändra både deras liv och företagsutvecklingen på landsbygden.
Inom Hushållningssällskapen försöker vi på olika sätt förändra bilden och visa på att landsbygden kan vara en utvecklingsarena för utrikesfödda. Ett av de största hindren, som vi upplever i vårt arbete, är att många handläggare överhuvudtaget inte vet vad som är möjligt utanför stadens hank och stör. Här ser vi att det finns ett stort behov av ökad kunskap och insatser. Varför inte inom kommunerna etablera specialiserade "gröna lotsar" med uppdrag att visa på landsbygdens möjligheter för utrikesfödda!
Visst finns det också hinder Det är exempelvis svårt att ta sig ut till arbetsplatser på landsbygden och körkortsproblematiken blir därför ett stort hinder. Många kommer hit med körkort som är giltigt under ett år varefter man är tvungen att ta ett nytt körkort. En del hinner bli överflyttade till socialförvaltningen, vilket innebär att man måste sälja bilen, den som är länken till landet, eftersom socialbidragstagare inte får äga kapitalvaror. Här finns det behov av en politisk lösning som bidrar till att landsbygden blir mer lättillgänglig.
Vi som arbetar för landsbygdens utveckling har givetvis själva ett stort ansvar för att på olika sätt visa på landsbygdens möjligheter för utrikesfödda svenskar. Det börjar redan hos barn och ungdomar och här är gårdsbesök ett alternativ för ökad kunskap om landsbygden. Idag är det ytterst få utrikesfödda som finns vid naturbruksgymnasier. 4 H är en ungdomsorganisation som bedriver lägerverksamhet på landsbygden som säkert skulle kunna medverka till en förändring.
I städer och tätorter är det många utrikesfödda som är engagerade i slutet av livsmedelskedjan genom sina butiker och restauranger. Här finns en viktig kundgrupp som vet vilka produkter och råvaror man vill ha, har kunskap om hur dessa produceras. Här finns en stor utvecklingspotential att ta tillvara inom lantbruket och landsbygden.
För drygt ett år sedan fick Matz Hammarström uppdrag från jordbruksdepartementet att utreda hur integrationen inom de gröna näringarna kan öka. Matz la fram flera förslag, däribland inrättande av "gröna lotsar". Tyvärr så har mycket litet hänt efter utredningen!
Det behövs både lokal och nationell uppryckning för att bättre ta tillvara utrikesföddas kompetens. I storstadens vimmel finns odlare, kamelskötare, entreprenörer, svetsare ,tekniker, agronomer, biologer som hamnat på helt fel plats. Utan en förändrad syn och kunskap om landsbygden och utrikesfödda kommer vi att missa många möjligheter.
Landbygden behöver människor och nyanlända invandrare behöver arbete. Kan invandring vända den negativa befolkningstrenden i avfolkningsbygder, utveckla näringar på landsbygden samtidigt som det skapar arbetstillfällen och samhället bättre tillvaratar invandrares kompetens och erfarenheter?


Bort med Jante - in med Holländarna!

Vi måste visa upp landsbygden för utrikesfödda!

Grön integration på landsbygden – en utmaning vi måste ta!

Invandring - en möjlighet för svensk landsbygd

Så kan invandring rädda svensk landsbygd



Hinder och revir måste överkommas

Sveriges landsbygd kan och vill växa

Möjlighet att bli självförsörjande

Integrera bättre - lätt att säga, svårt i praktiken

Glesbygden behöver invandrare -och nyanlända behöver bättre mottagande

Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras

Det mångkulturella samhället öppnar nya affärsmöjligheter


Nyanlända ska in i arbetslivet inom två år

Landsbygden och invandrarna behöver varandra

Invandring på landsbygden - mer än pizzerior och kebabkiosker!
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag tror att Åke Clason har fel här. Landsbygden erbjuder väldigt få jobb till kamelskötare. Den svenska kamelnäringen är ytterst begränsad.
Kanske borde vi ta in ett par strutsskötare istället? Ett par strutsfarmar finns ju faktiskt på den svenska landsbygden, även om behovet även efter denna mångkulturella kompetens bör vara tämligen begränsad.
Sedermera undrar jag om inte arbetslösheten på landsbygden inte redan är stor nog? Borde inte Clason försöka få fler landsortsbor i arbete, skulle inte det vara bäst för oss alla? Landsortsbor som stadsbor? Jag tror nog det och kamelnäringens potential här på landet är ju så liten.
Mycket bra artikel Åke Classon. Det är en mycket möjlig vision att förverkliga. Att locka ut invandrare till småföretagande på landsbygden skulle innebära en vitamininjektion för hela landet.
Det finns många utlandsfödda som har bristkompetenser men varför dra alla över en kam?
Det skulle väl vara holländarna då, och en och annan tokig tysk som skulle få fart på svensk landsbygd,
Jag lade in samma tankebana i lördags, och då gällde det framfrö allt romer, men inte på detta forum utan på min blogg och jag håller med!
http://ramona-fransson.blogspot.com/2010/09/ar-inte-romer-ocksa-mannisko...
"De utrikesfödda svenskarnas kompetens har fortfarande inte kommit landsbygden till del. Människor med utomeuropeiskt ursprung bor ofta i storstäderna utan någon koppling till landsbygden" ... "I storstadens vimmel finns odlare, kamelskötare, entreprenörer, svetsare ,tekniker, agronomer, biologer som hamnat på helt fel plats".. skriver herr Clason.
Lysande artikel!!! Bristen på arbete på landsbygden vill herr Clason bemöta genom att få bl.a kompetenta kamelskötare att flytta ut på vischan. Där skulle de ju kunna starta kamelfabriker som producerar närodlade och obesprutade kameler till alla kamelrestauranger som kommer att poppa upp överallt. Kamelförädling kommer att bli en sådan succé att det blir Sveriges största exportnäring och göra Sverige till världens rikaste nation. Vi kommer att bada i pengar tack vare den Åke Clasons briljanta förslag som gör att den utomeuropeiska kompetensen nu äntligen kommer att komma även landsbygden till del efter att i decennier skördat enorma framgångar i våra storstäders förorter och gjort dessa till världens rikaste stadsdelar med full sysselsättning. Hurra för Åke Clason! Hurra! Hurra! Hurra!
Varför drar alla artikelförfattare alla invandrare över en och samma kam???
En indisk kvinna i 30-årsåldern med avancerad IT-utbildning skulle kunna lyfta en hel norrlandskommun!
En bokstavstroget religiös fårahede som knapp är skrivkunnig kommer för alltid vara en kostnad.
Det är dags att vi pratar öppet om dels vilka som vi vill ta in för att de är bra för Sverige och dels vilka som vi har råd att ta in av humana skäl.
#7 Markus Nyberg:
När du tar fasta på ett ord i artikeln och extrapolerar på det sätt som du gör i din kommentar så får i alla fall jag en känsla av att du läst utan att riktigt förstå vad som skrivs.
Jag tror att du kanske är lite för entusiastisk i din tilltro till just kamelbranchen. Artikelförfattaren listar ju många andra kompetenser och företeelser som enligt min mening har riktigt goda förutsättningar för att lyckas.
Men jag är glad att du är så positiv till konstruktiva förslag och din sprudlande glädje är inspirerande.
Tyvärr är det många som skriver ned bra förslag för att dom är förblindade av okunskap och obefogade rädslor.
Tack för din entusiasm, men till nästa gång så läs artiklar som du tänker kommentera noggrannt så att dina inlägg inte blir obalanserade bara för att du jublar för enstaka delar. Det är så lätt då för de negativt inställda att skjuta in sig på din glädje och då kanske du blir ledsen och besviken för att du inte blir tagen på allvar.
Vet inte hur många flyktingar som har ett förflutet som bönder, men antar att många ändå har en hum om hur man odlar och tar hand om djur (inte bara kameler). Varför inte göra som Amerika gjorde för länge sedan, ge dem en jordplätt (av kronans mark) att röja och odla upp och försörja sig på. Medger att det låter främmande för oss bortskämda svenskar som inte ens vill plocka bär, men det kanske inte alls låter lika dumt för (många, inte alla) invandrare? Och kanske är det många som skulle komma ur bidragsberoendet betydligt snabbare på det här sättet. Och Sverige skulle få mer folk till landsbygden och mer öppna landskap. Den som kör bil genom stora delar av vårt land måste ändå inse hur mycket obrukad, obebyggd mark vi sitter på.
#9 Pellefant, "Jag tror att du kanske är lite för entusiastisk i din tilltro till just kamelbranchen "
Tillåt mig le åt din försynta kommentar på Markus Nybergs enskilda frekventa vokabler.
Det var som fan! Här får jag säga som Palme: "Det hade jag ingen om!" Eller som Relingen: "Fan tro'et!"
Tack Pellefant! Givetvis har du rätt i att utomeuropeiska svetsare, tekniker, agronomer och biologer m.m kommer att lyckas bättre än sina inhemska kollegor på att hitta de jobb som uppenbarligen inte finns på landsbygden. Det ligger i sakens natur efter de otroliga framgångar utomeuropéerna har rönt i våra storstäders förorter där de på några få decennier omvandlat dessa tidigare så trista svenneghetton med hög arbetslöshet till världens rikaste stadsdelar med full sysselsättning. Du gör mig dock lite besviken när du menar att en kompetent kamelförare med minst en fil.kam i bagaget skulle ha sämre förutsättningar att lyckas på landsbygden än t.ex alla de invandrade tekniker, agronomer och biologer som nu tvingas livnära sig som hjärnkirurger och raketforskare i brist på arbeten inom sina respektive kompetenser i städerna. I sanningen säger jag eder detta: alla kommer att lyckas, ty med gröna lotsar, körkort så att man kan ta sig till alla nya arbetsplatser (t.ex kamelfabrikerna) och nya glasögon som förändrar de utomeuropeiska invandrarnas syn på landsbygden så kan inget gå fel och Sverige skall åter blomstra.
#10 Nils Welinder, du har nog tittat på lilla huset på prärien för många gånger. Den romantiska bilden av amerikanska nybyggarandan förbyts snabbt till det motsatta när man läser om verkligenheten för de miljoner människor som hoppades på ett bättre liv. För det första var det ju en väldigt selektiv process vilka som ens fick komma in i USA. Sjuka, gamla, handikappade osv skickades tillbaka med vändande båt, och de som lyckades ta sig till midwest hade det extremt tufft, skitigt och arbetssamt. Deras barn fick det bättre, men uppoffringen var enorm.
Åter till ämnet. Många som kommer hit är inte alls "kameluppfödare" eller beduiner eller bushmen eller något annat. De flesta som kommer till Sverige och Europa är främst personer från städer, utbildade, och har kaital till den extremt kostsamma resan från hemlandet till Sverige. Jag tror facktiskt inte att det är många av mina invandrade släktingar som skulle klara sig på landet, vare sig socialt eller ekonmiskt. Varför ska man tvingas till landet för? Värdetillväxten sker i städerna och det är endast där som man kan skapa sig ett bättre liv. Jag tror att det är alltid lättare för en lantis att bli storstadsbo än för en storstadsbo att bli lantis.