
Publicerad: 2010-09-03 00:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Svenska studenters prestationsgrad, i princip hur många poäng de klarar, har under de senaste fem åren minskat från 83 till 79 procent enligt en rapport från Högskoleverket. Dagens Nyheter presenterar denna nyhet under rubriken "Svenska studenter håller allt sämre klass". Det är en märklig slutsats.
Jörgen Tholin är rektor för Högskolan på Gotland
I sin rapport säger Högskoleverket att prestationsgraden på distanskurser är lägre än på campuskurser. Det är helt riktigt, men man går inte vidare och diskuterar om det är rimligt att på det sätt som sker jämföra campusstudenter och distansstudenter. Jag vill hävda att det inte är rimligt. Ändå är högskolevärlden full av exempel på hur de studenter som är mellan 20 och 30 år, som går på campus och läser programutbildningar utgör normen och allt annat betraktas som undantag och avvikelser.
En programstudent på campus läser oftast sina kurser i bestämd ordning och i bestämd takt. Ambitionen är att klara examinationerna och bli färdig, ta sin examen, på utsatt tid.
Men det finns inget som säger att distansstudenterna har samma strävan. Många av dessa studenter söker kurser på universitet och högskolor för bildning och breddning. De har inga planer att "ta ut poäng" för kursen. De är intresserade att ta del av innehållet i kursen, inte att examineras. Det går inte att säga att dessa studenter håller sämre klass. Deras syfte med studierna är annat, och det som i statistiken ser ut som misslyckanden kan vara utomordentligt berikande och nyttigt för den enskilde studenten.
Ytterligare en starkt bidragande orsak till låg prestationsgrad på distans är ett antal studenter vars enda aktivitet är att registrerar sig på kursen. Varför gör studenter så? Det finns säkert flera orsaker, men en rimlig kan vara att många distansstudenter har andra huvudsakliga sysselsättningar än att vara studenter. De registrerar sig på kursen, men sedan hinner verkligheten ifatt och de deltar inte. Dessa studenter - och det handlar om ganska många - finns kvar i systemet och i statistik av den typen som Högskoleverket presenterar räknas de som studenter som presterat 0 poäng. Det är svårt att hävda att detta innebär att studenterna håller låg klass. Däremot kan man hävda att det idag, via webben blivit lätt att registrera sig, å andra sidan är ju egentligen ingen skada skedd om.
Distansstudenterna är en annan typ studenter än programstudenterna på campus, men de är inte sämre typ. Det är en växande grupp studenter, men trots det så grundar sig mycket av vårt sätt att tänka kring och rapportera om högskolefrågor på normen programstudenter på campus. Det gäller allt från utvärderingar och redovisningar till hur modeller för studentinflytande byggs upp. Eller den massmedierapportering som funnits den senaste tiden om bostadsbrist som den viktigaste studentfrågan. Bristen på bostäder är helt klart en oerhört viktig fråga - för campusstudenter. Vi måste ändra sättet att betrakta campusstudenter som norm och hitta bredare och mer flexibla sätt att beskriva högskolelandskapet. Annars beskriver vi en verklighet som inte längre finns - och det tjänar väl ingen på?

Kraven sjunker, men betygen blir högre
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Lyssna aldrig på någon som kallar ett svenskt universitet för ett 'campus'.
#1: Det skulle inte jag heller göra. Tur för Jörgen att han inte gör det då. Campus är mer ett socialgeografiskt begrepp och inte en synonym till universitet.
Socialgeografiskt? Vilket underbart begrepp. Titta på 'campusstudenterna', så socialgeografiska de är. Jag känner mig ovanligt socialgeografisk idag, jag tror inte att jag ska distansstudera förrän i morgon. Vilken socialgeografisk solnedgång vi har över campus idag. Titta, där går Jörgen Tholin, är inte han socialgeograf? Nej, han rör ju på sig.
Dåligt försvar. "De är intresserade att ta del av innehållet i kursen, inte att examineras. Det går inte att säga att dessa studenter håller sämre klass. " Jag har pluggat på både Uppsala universitet och Stockholms universitet. De som pluggar och inte tenterar av en kurs är de som skiter i att plugga. Går man en kurs för att lära sig så är det 99% chans att man också tar betyg i denna. Jag har registrerat mig på många kurser som jag inte har tyckt varit roliga då skiter jag i att plugga, och de som jag tycker är roliga pluggar jag och lär jag mig en massa och tenterar av.
Jag lyssnar inte på rektorn för sveriges i särklass sämsta högskola.
Ali;
jag skulle vilja säga att det nog inte är så enkelt att alla som går en kurs för att lära sig tar tentan/examinationen. Framförallt många äldre, där mindre lokala högskolor är överrepresenterade, går kursen, slukar lärarresurser. Men examineras inte. Samma fenomen finns dessutom på många mer konstnärligt inriktade utbildningar. Studenter på MHS tar t ex ofta inte ut examen. Att utbilda sig inom akademin i dessa områden anses vara lite skämmigt