Gör Sverige till en självklar utbildningsdestination!

Nästa år införs avgifter för utomeuropeiska studenter i Sverige. Sedan regeringen förklarade sin avsikt att gå ifrån systemet med gratis utbildning för alla, har debattens vågor gått höga. I Lund hotade studentkåren att såga ner universitetets magnolior i protest.

Idag studerar över tre miljoner människor i ett annat land än sitt eget. Och enligt vissa prognoser kommer antalet att fördubblas under det närmaste decenniet. Det finns länder som tjänar stora pengar på att rekrytera betalande utländska studenter. Det har dock aldrig varit avsikten i Sverige.

Regeringen har två huvudsakliga skäl för reformen. För det första har antalet utländska studenter vuxit mycket kraftigt de senaste åren - nästan var fjärde nybörjare i den svenska högskolan kommer idag från ett utomeuropeiskt land. Det innebär en kostnad på drygt en halv miljard per år. För det andra är det regeringens mening att Sverige ska klara av att konkurrera på den globala utbildningsmarknaden med kvalitet, inte med gratis utbildning.

Att en så principiellt betydelsefull reform väcker debatt är både naturligt och välkommet. Samtidigt är det viktigt att argumentationen är saklig och bygger på fakta. Det finns anledning att nyansera den bild som ibland målas upp av reformens kritiker.

Ett flitigt använt men missförstått exempel är det danska. I debatten har det påståtts att Danmark tappade så mycket som 90 procent av alla sina utländska studenter efter att studieavgifter infördes för studenter från utanför EU. Sanningen ligger närmare 40 procent. Och efter tre år hade tappet hämtats in, även om andelen utomeuropeiska studenter var lägre än innan. 

Den danska erfarenheten visar att lärosätenas rekryteringsstrategier spelar roll. På vissa universitet har nedgången skett kontinuerligt sedan avgifterna infördes. Men vid andra, som till exempel Köpenhamns universitet, är söktrycket högre än före 2006. Danmarks tekniska universitet, DTU tappade mycket utländska studenter när avgifter infördes. Men idag säger de att reformen lett till att de rekryterar mer kvalificerade studenter, än tidigare. 

Den idag mest citerade globala rankinglistan av universitet görs av Jiao Tong-universitetet i Shanghai. Tre svenska universitet finns med på listan över världens 100 bästa.  Elva finns med på listan över världens 500 bästa. Harvardprofessorn Philippe Aghion har räknat på vilka länder som har flest topprankade universitet i förhållande till sin befolkningsstorlek och storlek på BNP. Listan toppas av Schweiz och Sverige.

Utöver utbildningarnas kvalitet finns även annat som talar för Sverige. Vi hamnar regelmässigt i topp i alla möjliga typer av index såsom livskvalitet, innovativitet, låg grad av korruption, jämställdhet, ekonomisk jämlikhet med mera.

Med detta sagt ska vi inte tro att det går att vila sig på Nobels lagrar. Det krävs mycket hårt arbete för att locka hit den kompetens som kunskapsintensiva företag efterfrågar, och både resurser och klokskap för framgångsrik marknadsföring internationellt. Frågan är mycket viktig; ett litet exportberoende land som Sverige har inte råd att stå vid sidan av denna utveckling.

Vi ser fem faktorer som är viktiga för valet av studieland, och där fortsatta satsningar under kommande mandatperiod är nödvändiga för att vässa vår attraktionskraft:

Kännedom
Svenska institutet, SI, är en statlig myndighet som har i uppdrag att göra Sverige mer känt. SI har också ett särskilt uppdrag att i samverkan med svenska universitet och högskolor göra Sverige mer känt som studiedestination. Det arbetet görs delvis via projektet Study Destination Sweden, som SI driver tillsammans med 29 universitet och högskolor. SI samarbetar även med alla andra berörda myndigheter inklusive svenska konsulat och ambassader i utlandet.

Finansiering
Det finns idag hundratusentals studenter i världen som kan betala höga studieavgifter. Men möjligheten att erbjuda stipendier är fortsatt mycket viktig. Regeringen kommer att avsätta sammanlagt 90 miljoner kronor för stipendier, bland annat för studenter från biståndsländer. En intressant idé vore också att inrätta arbetskraftsstipendier för att locka särskilt begåvade studenter som stannar kvar och erbjuder värdefull kompetens inom framförallt teknikyrken där behovet är stort.

Möjlighet att stanna och arbeta efter studierna
Reglerna för arbetskraftinvandring har nyligen liberaliserats och i jämförelse med många andra länder erbjuder vi goda möjligheter att arbeta vid sidan av och efter studierna. Men mer behövs - inte minst reformer som gör det lättare för lärosäte och näringsliv att samarbeta med rekrytering och utbildning.

Mottagande i landet
Kursutbud, bedömd kvalitet på utbildningen och antagningstid är det som i slutändan är mest avgörande för valet av utbildning.  Men hur samarbetet mellan berörda myndigheter, såsom ambassader och Migrationsverk, kommuner och landsting fungerar, spelar också en avgörande roll för hur studievistelsen blir. Här finns utrymme för förbättringar.

Vi är övertygade om att Sverige har mycket goda förutsättningar att bli en självklar utbildningsdestination för utländsk talang. Internationaliseringen av den högre utbildningen måste fortsätta. Vår kanske största styrka - som sannolikt mer än något annat bidragit till att göra Sverige till vad det är - är vår öppenhet gentemot omvärlden. Så bör det förbli.

Tobias Krantz (14 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27510

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vilken värld lever Tobias Krantz i? Vem utanför det hjärntvättade Sverige förväntas att söka sig till ett utbildningssystem som är genuscertifierat? Eller undviker man att tala om den skandalösa vinklingen av hela utbildningssystemet - och tar betalt ändå?

Tydligen behövs det en LIBERAL minister för högre utbildning för att censurera hela systemet.

Permalänk | Anmäl #1 Jörgen Trauner, 2010-09-03, 10:55

#1: Som utlandsbosatt sedan många år känner jag rätt många som skulle titta på en sådan sak som genuscertfiering.
Det är ern märklig tro bland svenska nätkommentatorer att dety där med genus skulle vara specifikt svenskt.

Det är nu så att detta med genus är något som diskuteras i hela världen, och det ses i de flesta länder som ett av de största hindren mot ett bättre samhälle. Ökad jämställdhet mellan könen påstår jag är det kanske viktigaste verktygen för ökad levnadsstandard och tillväxt och den enskilt viktigaste sociala faktorn till exempelvis Kinas framgångar.

Men precis som i Sverige kämpar man också mot alla dessa rätt så gubbiga ytliga föreställningar som du (och inte så få kvinnor) representerar.

Det märkliga med Sverige är att man försöker vrida klockan tillbaka och det kan man ju fundera rätt mycket över. Men du kanske tycker det är okej att kvinnor har sämre möjligheter än män?

Annars kan jag ju inte påstå att Tobias Krantz är något större ljushuvud. Inte nu heller.

Permalänk | Anmäl #2 Mister J, 2010-09-03, 14:13

Tobias, Sverige är sedan länge den självklara destinationen för högskolestudenter från värledns fatiga länder. Men dessa har endast kommit för att nyttja denna utbildning för att sedan åka vidare vilket inte ger något till baks till de skattebetalare som finansierat utbildningen.
För biståndsarbete har vi SIDA. Dessutom finns en rad stipendier för de som är ambitiösa.

Om Svenska studenter måste betala för studier i annan nation bör gälla omvänt samma för de studenter som kommer just från dessa länder. Hade därimot världen sett ut som att utbildning var kostnadsfritt över hela världen. Då hade saken kunnat vara annorlunda. Om du ser på de masterutbildningarna så upptäcker du att svenska studenter måste iväg till andra lärosäten och då betala för sina studier sedan de platser som finns berädda på universiteten mestadels går till t ex Pakistanier som just nu är den största gruppen.

Permalänk | Anmäl #3 Peter Star, 2010-09-03, 19:03

Mister J
Vad är din ledstjärna Mister J? ABSOLUT POLITISK KORREKTHET???

Jag är både i min ideologi och i min vardagliga praxis för människors absoluta lika värde och följdaktligen en anhängare av jämställdhet (men inte feminismen som definieras idag).

Men när någon kommer och påstår att genus (kön) är en social konstruktion, samtidigt som man undanber sig all kontakt med forskningsgrenar som neurologi och sociobiologi, så anser jag, och många med mig, att vi inte längre kan tala om vetenskap och forskning i termer och definitioner som hitintills varit gällande.

Du är tydligen i dina kommentarer väldigt snabb med nedsättande och ofta ogrundade omdömen.

Så även i detta fall. Vad är det som säger att, bara för att jag inte accepterar en ideologisk pseudovetenskaplig teori, som den kommer till uttryck i bl.a. genuscertifieringen, är FÖR kvinnors lägre lön eller status? Det blir inte köttbullar om blandar äpplen med päron.

Permalänk | Anmäl #4 Jörgen Trauner, 2010-09-04, 11:13

Det svenska skattefinansierade utbildningsväsendet har naturligtvis som främsta uppgift att utbilda svenska skattebetalares barn och att tillgodose kunskapsåterväxten i vårt land så att vi kan upprätthålla vår internationella konkurrenskraft.
.
Det finns inga skäl överhuvudtaget till att Sverige skulle inrikta sig på att attrahera utländska studenter. Däremot finns det förstås ett värde i att svensk utbildning håller hög klass. Det leder sekundärt till en internationell attraktionskraft. I huvudsak bör dock detta föranleda fler begränsningar för att förhindra att för många utbildningsplatser undanhålls svenska sökande.
.
Utländskt studerande i Sverige bör vara strikt reglerat med ett utbytessystem. Tar vi emot en student från ett visst land ska vi ha en utbildningsplats öronmärkt för en svensk utlandsstudent i samma land. Inom EU kan man ha en utbytespool där flera länder ingår men bara de som håller en jämförbar nivå på utbildningen. Med andra länder som inte har en tillräckligt hög nivå på sitt utbildningsväsende bör vi inte ha något sådant utbyte alls, då det blir en ren förlustaffär för Sverige och i realiteten en form av bistånd, något som i så fall ska bekostas via en helt annan budget.

Permalänk | Anmäl #5 Mats Dagerlind, 2010-09-17, 12:45