Nu måste ett bokslut göras över sju års krig för att kunna blicka framåt

Konsekvenserna av Operation Iraqi Freedom har antagligen varit så långtgående att vi inte ens nu känner till samtliga. Till en början var kritiken mot den folkrättsvidriga invasionen omfattande från världens ledare. Regeringen Persson gick klart ut och sa att anfallet på Irak stred mot internationell rätt. Men efterhand som åren gick tystnade kritiken, även från Sverige, och Irak blev ett land som befann sig någonstans mellan ockupation, förtvivlan och framtidstro.

Enligt de flesta beräkningar har omkring 100.000 civila irakier dödats som direkta följder av kriget och upp emot 600.000 civila irakier kan ha dött om man räknar in orsaker som sjukdomar och svält. Rapporter talar om att det nu finns 5 miljoner föräldralösa barn i Irak, vilket motsvarar nästan hälften av Iraks alla barn. Upp emot 70% av alla Iraks barn lider av psykologiska problem. 68% av befolkningen har inte tillgång till rent vatten. Infrastruktur har förstörts för miljarder. Såväl civilbefolkning som soldater är traumatiserade.

Listan kan göras lång över negativa sociala, ekonomiska och mänskliga konsekvenser av kriget. Ingen önskar Saddam Hussein tillbaka vid makten. Men nu det är dags att göra ett bokslut över Operation Iraqi Freedom och kriget mot terrorism som förts i Irak. Kriget mot terrorism har tveklöst misslyckats och har istället för färre terrorister skapat fler i vår omvärld.

Förutom att våldsförbudet i den internationella rätten flagrant åsidosattes, måste även de ekonomiska konsekvenserna lyftas fram. Den militära operationen i Irak har kostat de amerikanska skattebetalarna mer än 900 miljarder dollar. Detta kan kan jämföras med att världen samtidigt lagt 840 miljarder dollar i internationellt bistånd till hela världen.

En given lärdom är att fred, demokrati och mänskliga rättigheter inte kan bombas fram genom militära insatser. Det är oroväckande att vi efter 11 september 2001 ser en trend gentemot mer omfattande våldsmandat och risken är att vi fattar beslut om militära insatser utan att reflektera över varför. Vi får inte dras in i en ny världsordning där militära interventioner ses som första utvägen.

En annan viktig aspekt av operationen i Irak är att inse att det finns dem som tjänar oerhört på kriget. Vapenindustrin, framför allt de stora amerikanska vapenföretagen, har tjänat enorma belopp sedan kriget inleddes. Den internationella vapenhandeln har ökat de senaste 10 åren och det pågår en allmän militär upprustning bland många av världens länder. Enbart Sveriges vapenexport har fyrdubblats sedan 2001.

Vi måste också ställa oss frågan om vem som tar ansvar för civila dödsoffer och förstörelsen i det irakiska samhället. Ingen av de pådrivande politikerna i väst har ställts inför rätta för att ha inlett detta krig på ogiltiga folkrättsliga grunder.

Vad är då vägen framåt efter det amerikanska trupptillbakadragandet? Kriget är inte över bara för att USA drar tillbaka sina stridande trupper. Specialstyrkor stannar kvar i landet, samt ett stort antal utländska privata säkerhetsstyrkor som kommer att få en ökad roll framöver. Konflikter mellan olika grupper inom Irak kommer troligtvis att fortsätta. Även om många rapporter pekar på att antalet civila dödsoffer minskat de senaste åren råder det en fortsatt oro i landet.

Det viktiga nu är därför att omvärlden tar sitt ansvar och satsar på en stabil samhällsutveckling i Irak. En sådan satsning får inte baseras på omvärldens maktintressen, utan måste sätta ett stabilt och fredligt Irak i främsta rummet. Ett starkt civilt samhälle måste byggas för att på sikt skapa en fortsatt demokratisk utveckling i landet. Men behoven är enorma även på andra områden. De militära grupperna måste avväpnas och återintegreras i samhället. De som begått brott måste ställas till svars.

I Sverige har diskussionen om Irak tyvärr marginaliserats till en och annan nyhetsartikel om terrordåd och dödsfall. Men även Sverige bär ett ansvar för situationen i Irak genom den omfattande vapenexport till främst USA och Storbritannien som använts i kriget. Nu är det istället dags att öka det fredliga politiska, humanitära och ekonomiska engagemanget för Irak och visa att den kritik vi uttryckte mot invasionen inte enbart bestod av tomma ord.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27402

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den verkliga orsaken till att USA uppges dra tillbaka huvuddelen av sina trupper är att det irakiska motståndet mot den amerikanska ockupationen i huvudsak är knäckt. Motståndet har knäckts genom en hänsynslös ockupationspolitik där USA har nyttjat irakiska quislingar för att rent fysiskt eliminera motståndet i framför allt den sunnimuslimska delen av befolkningen. Kort sagt har USA understött en cynisk maktpolitik baserat på systematiska mord av de delar av befolkningen som har motsatt sig ockupationen. Inget att förvåna sig över eftersom USA är världens genom tiderna mest våldsamma krigiska nation att döma av antalet krig de har startat sedan slutet av 1700-talet.
Antalet döda i direkta våldshandlingar beräknas av seriösa vetenskapsmän vara något under en miljon i Irak till följd av denna politik. Den siffra författaren här uppger om 100.000 offer är baserade på Iraq Bodycounts siffror som enbart noterar väl dokumenterade dödsfall till följd av våld, men ockupationsregimen gör sitt bästa för att dölja det verkliga antalet dödsfall.

Givetvis stöder Sverige med trupper världens genom tiderna mest krigiska nation liksom vi stödde de ursprungligen amerikanska sanktionerna mot Irak som av WHO beräknas ha förorsakat Irak 1,8 miljoner dödsfall varav c:a 800,000 bland barn (källa Wikipedia).

Krigshetsarna inom Alliansen kommer förmodligen att vinna valet att döma av SIFOs senaste undersökningar. Vi måste därför beräknas fortsätta vårt krig i mellersta östern och med all sannolikhet kommer det att expandera i takt med att USAs behov av mellersta österns olja ökar.

Den eskalerande konflikten i mellersta östern kommer parallellt att tas till intäkt för att bygga ut den elektroniska kontrollen av det svenska folket, vilket i kombination med ett ökat krigsengagemang så småningom kommer att leda till ett demokratiskt underskott och det svenska folkets allmänna maktlöshet.

Likväl låter det svenska folket sig ledas till slaktbänken som de menlösa lamm de verkligen är. Genom sitt samarbete med krigshetsarna dömer de sig själva till en allt starkare underkastelse av det amerikanska finansiella etablissemang som nu innehar världsmakten.
Det finns många sätt att förlora friheten och den s.k parlamentariska demokratin är uppenbarligen ett av dem.

Permalänk | Anmäl #1 Börje Lundberg, 2010-09-05, 01:51

Bo T, lika falsk och lögnaktig som alltid.

Författaren ställer ju bara de absolut mest grundläggande krav.

Västvärlden klarar inte ens av det. Ingen har längre någon tilltro till Amerika. Men EU har svikit världen.

Permalänk | Anmäl #3 Peter H, 2010-09-05, 19:02

Mot Saddam hjälpte varken prat eller sanktioner. Så vad hade artikelförfattaren gjort för att få bort Saddam?

Permalänk | Anmäl #4 Erik Olsson, 2010-09-16, 21:27