Blir du bildad lille vän?

Skolan har under det senaste halvseklet varit ett högprioriterat område när det gäller satsningar från statligt håll, både i fråga om ekonomiska tillskott, och i form av ideologisk styrning för att främja önskvärda inslag i en modern demokrati. Anledningen till detta är att en viktig del i skolans uppdrag är att förbereda unga människor för det samhälle de ska leva och verka i. Men då måste självfallet såväl innehåll som form inom skolan spegla det förväntade samhället. Både fråga om innehåll och form är det väldigt egendomligt att det här perspektivet idag lyser med sin frånvaro i skolans värld.

I dagarna har drygt 100.000 gymnasieelever åter börjat skolan, där de ska tillbringa sin vardag under sitt sista läsår. Under den tid som gått sedan de som förväntansfulla sexåringar klev in i skolans värld har mycket förändrats i samhället. Vi har sedan en tid tillbaka befunnit oss i ett läge som på sätt och vis kan jämföras med de betingelser som rådde när folkbildningen, demokratin och det moderna svenska samhället växte fram. Då som nu handlar det om att kunna tänka om och tänka nytt, skifta perspektiv och upptäcka nya möjligheter. Globaliseringen, förändrade sociala mönster, nya digitala medier och kommunikationsformer samt en explosiv tillväxt av information skapar helt andra förutsättningar för livet och tillvaron och innebär ett genomgripande paradigmskifte. Detta betyder krävande utmaningar och spännande möjligheter, såväl för samhället i stort som för enskilda medborgare.

Under samma tidsperiod har den snabba digitala utvecklingen skapat helt nya förutsättningar för informationsspridning, kommunikation, lärande, och opinionsbildning. Detta är dock tyvärr något som eleverna idag främst kan möta utanför skolans värld. Från att ha varit ett prioriterat område under 1990-talet har genomgripande, strategiska IT-satsningar inom skolan lyst med sin frånvaro under hela det senaste decenniet. Det finns lysande exempel på skolor som fortsatt anamma förändringarna i samhället och satsat på att utveckla sin pedagogiska verksamhet, men de exemplen är tyvärr inte resultaten av en medveten strategi från staten, utan baseras på engagemang från lokala eldsjälar.

Informationstekniken är nu så nära sammanflätad med vårt samhälle att det inte går att bara behandla området som ett skolämne. En konsekvens av teknikutvecklingen är att vi på drygt 15 år gått från ett samhälle där information var en bristvara, till ett samhälle där information finns i överflöd. Förmågan att sålla, värdera, analysera och förstå blir därför allt viktigare. Denna utveckling leder till att vi måste omvärdera vilka baskunskaper varje individ behöver rustas med för att fungera i samhället.

Samhällsutvecklingen har skapat ett behov av ett nytt perspektiv på hur skolan ska agera i IT-frågan. För att vi ska kunna föra ett meningsfullt och konstruktivt samtal kring dessa frågor är bildning både självklart mål och medel. Enligt vårt perspektiv innebär bildning att kunna använda de digitala medie- och kommunikationsformerna för att utveckla sitt eget och andras lärande - och tillsammans med andra möta dagens utmaningar för att genom reflektion och klokskap forma vår gemensamma framtid.

Det talas ofta om att vi behöver bättre kunskaper för att hävda oss i den globala konkurrensen, men det är minst lika viktigt att betona betydelsen av existentiella värden och att kunna känna mening och sammanhang i livet. Innehållet i en rapport publicerad i december 2009 av Australian Council for Educational Research pekar bland annat på att visar att arbetsmarknaden inte går att förutsäga på samma sätt som tidigare eftersom förändringarna går snabbt och i oförutsedda riktningar. Därför blir det viktigt att alla får en chans att förstå det nödvändiga av att själva ta ansvar för sin personliga utveckling och sitt lärande genom hela livet. Det kräver i sin tur att undervisningen bevarar nyfikenheten och lusten att lära och både blir teoretisk, verklighetsanknuten och situationsbaserad. En samtida skola gör det genom att förena formellt och informellt lärande med hjälp av dagens medier och uttryckssätt.

Sociala nätverk och kollektiv intelligens blir allt viktigare för att skapa och sprida information, och det handlar i allt högre grad om samproduktion baserad på en ständigt pågående dialog. Det är inte längre informationen i sig som är viktigast, utan hur den kan kopplas samman med annan information som hjälper oss att förstå verkligheten bättre.

Vår tids digitala medieverklighet handlar alltmer om denna oavbrutet pågående diskussion, ett strömmande realtidsflöde som alla kan delta i. Personer med skiftande bakgrund, kunskaper, erfarenheter och perspektiv börjar synas i det offentliga samtalet och deltar i samhällets kunskapsbildning. Det är ofta här som man hittar den verkligt kvalificerade debatten, experterna med djupa ämneskunskaper och ett kreativt kulturellt nyskapande.

Att kunna delta i ett livslångt lärande är också en förutsättning för såväl individens som samhällets utveckling. Informationstekniken erbjuder idag fantastiska möjligheter till ett informellt lärande, utanför skolan, som saknar historiskt motstycke. Men för att kunna delta i ett informellt lärande krävs såväl en tidigare bas av kunskaper att bygga vidare på, som förmågan att kunna använda tekniken för att utveckla sitt eget och andras lärande. Dessa kunskaper och förmågor måste få utvecklas under den tid man går i skolan, och här har vi en av skolans nya kärnuppgifter.

Därför är det absolut nödvändigt med fler, starkare och tydligare signaler från riksdag och regering kring vikten av digitala perspektiv i den svenska skolan. Det behövs både kunskap och bildning för att klara av ett föränderligt samhälle, och det är hög tid att anpassa form och innehåll i det pedagogiska uppdraget till de förutsättningar och villkor som gäller idag.

Vi efterlyser viljeyttringar, nytänkande och en bättre förståelse av de möjligheter och utmaningar som utbildningssystemet står inför. De frågor som rör skolans uppdrag i ett digitaliserat kunskapssamhälle måste komma högt på den politiska agendan under den pågående valrörelsen.

Så, vem har visionerna för framtiden?

Tankesmedjan OmBildning
Mikael Andersson
Thomas Fritz
Stefan Pålsson
Ingemar Svensson
www.tankesmedjanombildning.se

Thomas Fritz (1 artiklar)

Anmäl