Jo Per Gahrton, kritiken mot Palestinagrupperna kvarstår

Jo, Per Gahrton, kritiken mot Palestinagrupperna kvarstår.

Ordförande i Palestinagrupperna i Sverige (PGS), Per Gahrton (PG) har utförligt svarat på min artikel  
”Vill Palestinagruppernas ledning ha fred i Mellanöstern” http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/19/vill-palestinagruppernas-ledning-ha-fred-i-mellan-stern på PGS hemsida http://www.palestinagrupperna.se/nyheter/2010-08-25/gahrton-svarar-lisa-abramovicz. 

PG bekräftar i stort mina påståenden om PGS policy och praktik, om Hamas, SDB (bojkott, sanktioner och avinvesteringar), men det finns några missförstånd oss emellan och de ska jag försöka rätta till. Jag har också några kommentarer till PGs svar.

Det verkar som om PG tror att Svensk Israel-Information (SII) är en organisation som i vått och torrt stödjer den sittande israeliska regeringen och därför måste den läxas upp och fås att "se ljuset.” Därför börjar PG sin artikel med en drapa från Berlingske om hur tre danska utrikesministrar ser på utvecklingen i Israel-Palestinakonflikten. Två av tre är liberala också, så där fick jag!

Därför vill jag för att undvika ytterligare missförstånd börja med att påpeka att SII är en ideell förening vars syfte är att bidra till en mer balanserad bild av Israel i Sverige och även söker komplettera bilden av Israel. Vi är ett informationskontor, inte en pro-israelisk motsvarighet till PGS. Ur ändamålsparagrafen: ”Den enda demokratin i Mellanöstern, Israel, behandlas ofta orättvist i t ex media. Grova sakfel och en obalanserad rapportering är mer norm än undantag i Sverige och en djupare analys för att öka kunskapen om Israel-Palestinakonfliktens orsaker saknas… Vi arbetar med att bidra till en rättvis belysning av Israel och Mellanösternkonflikten i media, bland politiker och ungdomar. Svensk Israel-Information är inte bundet till något politiskt parti i Israel eller i Sverige.” www.si-info.org.se

Jag menar att SII behövs eftersom Israel oförtjänt ofta målas heltäckande svart. Detta förtjänar inte landet som ligger i gruppen bland de mest demokratiska i organisationen Freedom House. Israel har 1,5 i betyg i en skala från 1 (bäst) och ner till 7 (sämst). http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=546&year=2010

Åsikten att Israel demoniseras är inte förbehållen SII. New York Times skarpa kolumnist och Mellanösternexpert, Thomas L. Friedman skrev den 8/8 i ämnet ” det är någonting dåligt i luften. Det är en trend, både medveten och oavsiktlig, att göra Israel illegitimt – att förvandla Israel till en pariastat, speciellt efter Gazakriget. .... Jag har länge argumenterat för att Israels bosättningar på Västbanken är rent självmord för Israel som en judisk demokrati. Jag tror inte Israels vänner kan poängtera det tillräckligt ofta eller tydligt nog. Men det finns två sorters kritik. Konstruktiv kritik börjar med att klargöra: ”jag vet vilken värld ni lever i”. Jag vet att Mellanöstern är en plats där sunniter massakrerar shiiter i Irak, Iran dödar sin egen befolkning, Syrien enligt anklagelser dödar sin grannes premiärminister, Turkiet fortsätter att attackera kurderna och Hamas omdömeslöst skjuter raketer mot Israel och vägrar erkänna Israel som stat”. http://www.nytimes.com/2010/08/08/opinion/08friedman.html

Tony Blair, den s.k. Kvartettens sändebud i Mellanöstern, sade i tisdags (24/8) att delegitimisering av Israel är en skymf mot mänskligheten. Kvartetten består av EU, USA, Ryssland och FN. “To delegitimize Israel is an affront not only to Israelis, but to those “everywhere, in every part of humanity, who share the values of a free and independent human spirit,” Quartet envoy Tony Blair said on Tuesday (24/8), in an exceptionally warm speech at the Interdisciplinary Center in Herzliya.” http://www.jpost.com/Israel/Article.aspx?id=185860

SII recenserar inte de olika israeliska regeringarnas politik men vi försvarar inte heller de delar i politiken vi ogillar. Däremot kan vi söka förklara hur man resonerar från Israels regerings sida i olika frågor. PG lär inte hitta något försvar för bosättningar på Västbanken bland SIIs artiklar eller på vår hemsida.

PG menar att PGS erkänner Israels rätt att existera och hänvisar till sin hemsida. Men PGS erkänner inte Israels rätt att existera som en judisk demokratisk stat. PGS menar att det automatiskt betyder att Israel diskriminerar sina judiska medborgare och därför förtjänar att utsättas för bojkott, sanktioner och slut på investeringar. Men Israel har rösträtt för alla medborgare, yttrandefrihet, rätt att bilda föreningar och partier, även antisionistiska sådana, sociala förmåner, t o m kvoter för minoriteter inom populära utbildningar på universitetet. Låt mig citera liberalen Olle Wästberg: ” Själv var jag en gång mycket aktiv – både som opinionsbildare och lagstiftare – för bojkott mot apartheidregimens Sydafrika. Det finns ingen jämförelse. För det första är Israel en demokratisk nation med rösträtt för alla sina medborgare. För det andra fanns det starka inhemska rörelser som ville ha en bojkott mot Sydafrika och kunde använda sig av den. För det tredje omfattade sydafrikabojkotten aldrig akademiskt och kulturellt samarbete. Just öppna intellektuella kontakter sågs som ett sätt att skapa förändring.” Olle Wästbergs Nyhetsbrev augusti 2010.

Jag har för övrigt inte sett några invändningar från PG mot att Palestina skulle bli en arabisk, demokratisk stat eller att andra länder i regionen skulle vara det eller bli det. Det är endast en nationalstat man kritiserar.

PG tycker att det var fel att OECD enhälligt välkomnade Israel som medlemsstat. Svenska regeringens hemsida: ”Sverige strävar efter goda relationer med Israel och har regelbundna politiska kontakter och utbyte med Israel inom handel, kultur och forskning … / … Israel har ett demokratiskt styrelseskick och är uppbyggt enligt rättsstatliga principer. OM OECD-medlemskap: ”Sverige välkomnar Estland, Israel och Slovenien till OECD … / Israel har genomfört och påbörjat en rad reformer inom antikorruption, miljö, konkurrens och immaterialrätt för att bereda vägen för ett OECD-medlemskap. En särskild granskning har gjorts av arbetsmarknads- och socialpolitiken med fokus på situationen för minoritetsgrupper (min kurs.). Det har även utarbetats en lösning för att säkerställa att användandet av statistik från Israel i OECD:s analyser inte föregriper de ockuperade palestinska områdenas folkrättsliga status.” www.regeringen.se

PG menar att USA visst kritiserades lika hårt som Israel idag, men jag kan inte minnas att Vietnamrörelsen krävde att USA skulle bojkottas, sanktioner skulle införas och svenska investeringar skulle avslutas eller aldrig påbörjas. Inte heller har jag hört några sådana tongångar avseende USA idag trots krigföring i Irak och Afghanistan, med stora civila förluster. Men själva idén är ju givetvis skrattretande. Nästan lika skrattretande som att PG skulle föreslå bojkott mot den ekonomiska stormakten Kina, vars varor fyller svenska butiker, även de som också har butiker i Israel.

Jag kritiserade PGS för bristande kritik mot arabländers beteende mot palestinier i andra länder än i Israel , Gaza eller Västbanken. PG svarar att ”PGS alltid har kritiserat arabstaters bristande stöd för palestinierna.” Min fråga gällde inte huruvida arabstaterna har stött palestiniernas kamp, utan hur länderna har behandlat sin egen palestinska befolkning. Och ofta har det varit dåligt, riktigt dåligt.

Jordansk-palestiniern Mudar Zahran skrev den 1/8 ”Idag, då israeliska befälhavare måste tänka efter i oro för juridiska konsekvenser innan de besöker London eller Bryssel, håller välkända libanesiska ledare som direkt medverkat i massdödande av palestinska civila under och efter det libanesiska inbördeskriget på att bli respekterade politiska figurer i världen – till exempel Nabih Berri, ledaren för Amal Shi’ite-milisen, som genomförde en flerårig belägring av palestinska läger och blockerade lägrens tillgång till mat och vatten. Palestinierna under Berris belägring rapporteras ha ätit råttor och hundar för att överleva. Trots det har han varit den obestridde talaren för det libanesiska parlamentet under en lång tid. Han reser ofta till Europa och kritiserar vid varje tillfälle Israel för dess ”brott mot palestinierna” http://www.jpost.com/Opinion/Op-EdContributors/Article.aspx?id=183252

Många andra arabiska länder är inte annorlunda än Libanon i sin dåliga behandling och diskriminering av palestinierna. Minns Kuwait efter första Gulfkriget, då 400 000 palestinier fördrevs under en vecka i mars 1991 efter krigets slut, p.g.a. Arafats stöd för Iraks Saddam Hussein. Låt mig dra slutsatsen att PGS kritik mot arabländernas behandling av sin palestinska befolkning utgör en mikroskopisk del av dess verksamhet.

PG påstår att han inte försvarade antisemitiska slagord i samband med demonstrationen Stoppa Matchen (mot Israels tennislag). I den del av demonstrationen som gick under Hamas gröna flagga skanderades återkommande en välkänd antisemitisk ramsa. ”Khaybar, Khaybar, ya yahoud, jaish Muhammad saufa ya‘ud” betyder i översättning ”Khaybar, Khaybar, o judar, Muhammeds armé skall återvända”. Ramsan alluderar till ett slag mot judiska stammar på arabiska halvön i Islams begynnelse. Den riktar sig specifikt mot judar och inte mot staten Israel, och är vanlig i Mellanöstern, särskilt i Hamas och islamistiska kretsar. PG skriver: ”Däremot är det ohistoriskt och osakligt att hävda att unga muslimers missbruk av ord på 2000-talet har samma innebörd som motsvarande ord hade i Hitlers Tyskland.”

PG har en märklig syn på antisemitismen om han tror att den bara existerade i Hitlers Tyskland. Men den synen är inte ovanlig hos många vänsterrörelser inklusive Palestinagrupperna som tror att det enbart är nazister och högerextremister som kan vara antisemitiska. Antisemitismen har över 2000 år på nacken och är historiens mest seglivade fördom, som hela tiden uppstår i nya skepnader. Antisemitismen är fördomen med de mest katastrofala konsekvenserna. Därmed inte sagt att all antisemitism behöver syfta till massmord. Men generaliseringar över eller hot mot en folkgrupp är rasism. Oavsett om det gäller judar eller araber. Att inte fördöma antisemitiska uttryck för att de kommer från unga muslimer eller araber är en slags omvänd rasism, menar jag.

Journalisten Magnus Sandelins artikel i SKMAs tidskrift är intressant i sammanhanget: Palestinagrupperna ser “Israellobby” bakom engagemang mot antisemitism

Det finns starka skäl att vara bekymrad över tillståndet i organisationen Palestinagrupperna i Sverige. I nummer 4/2009 av tidskriften Palestina Nu har organisationen börjat se spöken. När kriget i Gaza bröt ut förra vintern var jag en av många svenskar som starkt berördes av de rapporter som kom från området. Jag var mycket kritisk till Israels krigföring och skrev därför på ett upprop som protesterade mot övergrepp på civila. Jag sympatiserar med den palestinska saken; att få ett slut på ockupationen, och bilda en självständig, palestinsk stat. Jag tror det är till gagn för båda parter i konflikten. För mig är det självklart att kunna hysa sympatier för såväl palestinier i Gaza som judar i Sverige eller någon annanstans. Tyvärr verkar inte de svenska Palestinagrupperna hålla med om det. I sin tidskrift stämplar man mitt engagemang mot antisemitism som ett försvar av israelisk krigföring, och utnämner mig till en av talespersonerna för “den svenska Israellobbyn”. http://www.extremister.se/palestinagrupperna-och-israellobbyn/

Vad PG och PGS tycker är viktigt

Den image PGS vill omge sig med handlar ju också om vad man väljer att skriva om resp. låter bli att skriva om. PG tycker tydligen judarnas genetiska status är viktigt. Därför skriver han i sin recension i Sydsvenskan av Shlomo Sands bok om att judar är ättlingar till konvertiter med ”Sands rön hotar inte Israels existens, men kan ha betydelse för Israels fortsatta koloniseringspolitik. Kanske skulle Sveriges och EU:s protester mot israeliska bosättningar i Jerusalem och på Västbanken öka i styrka om Sands forskningsrön blev allmänt accepterade.”

Denna förhoppning lär näppeligen slå in. Genetisk forskning har nu bevisat att Sand (som varken är historiker, genetiker eller lingvist) hade fel. En ny genetisk studie antyder tvärtom att den största merparten av judarna har ett gemensamt ursprung i Mellanöstern och är relativt nära besläktade med varandra, mer än de folk de har bott hos i århundraden. http://www.newsweek.com/2010/06/03/the-dna-of-abraham-s-children.html

Apropå vad man väljer att skriva om resp. låter bli att skriva om: PG skyller på resursbrist avseende att president Mahmud Abbas statsbesök i Sverige den 25/2 förra året inte hade kommenterats med en rad på PGS hemsida. Hur lång tid tar det att uppdatera en hemsida med några rader och länka till en tidning? Hur många gånger är det palestinskt besök i Sverige av denna dignitet?

Försvaret för Hamas är en av de mest oroande delarna i PGS politik. PG försvarar samarbetet med Hamas med att de vill ha kontakt med alla palestinska aktörer och att Hamas måste tas med i fredsförhandlingar. Låter bestickande, men Hamas upprepar ju gång efter gång, senast den 29 juli i år, att de inte kommer att förhandla med Israel (slöseri på tid) och att Hamas anser att Palestinska Myndigheten inte heller ska göra det. Det enda sättet att befria Palestina är genom krig. Hamas styr Gaza med järnhand efter en blodig statskupp mot sina koalitionsbröder i Fatah i juni 2007 och har infört sharía. Hamas är den palestinska grenen av det extremistiska Muslimska Brödraskapet. Hamas program är inte bara anti-israeliskt. Det är antisemitiskt och grundar sig delvis på falsariet Sions Vises protokoll, delvis på de mest oförsonliga delarna av Koranen avseende judar inklusive upprop till mord på judar. Dessutom, eftersom Palestina är en muslimsk Waqf (helgedom) kan ingen del av landet någonsin förhandlas bort till otrogna. För Hamas stadgar i svensk översättning se http://www.sapereaude.se/hamas.html

PG reagerar uppbragt på att jag kritiserar PGS informationschef Anna Wester för att flitigt citera bloggaren Jinge. Min kritik mot Jinge och folk som hänvisar till honom kvarstår oavsett om anledningen är omedvetenhet om antisemitismen eller inte. http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article412668/Antisemitisk-blogg-Ohlys-favorit.html

”PGS deltog med stolthet i planeringen och fredaktionen Ship to Gaza” skriver PG. Aktionen som skulle ha varit en icke-våldsaktion, inte bara på vissa skepp utan på alla, spårade ut totalt vilket är tragiskt för alla inblandade parter.

Synen på händelsen är dock inte så entydigt negativ för Israel som PG söker påskina eller som i förstone befarades. Inte heller det folkrättsliga läget avseende den partiella blockaden, som hänger ihop med knäckfrågan (om bordningen på internationellt vatten går att försvara) är huruvida det råder krigstillstånd mellan Israel och Hamas på Gaza eller inte. Det förefaller helt klart nu när vi sett både videos från Mavi Marmaras passagerare, de israeliska soldaterna samt övervakningskameror på båten att de israeliska soldater som försökte stoppa skeppet, hade lynchats eller slängts över bord om de inte hade försvarat sig själva. Även vid Mavi Marmaras avfart från Istanbul sjöngs antisemitiska sånger. Det borde ha varit en varning till omvärlden. FNs utredning, där Israel deltar, är inte klar med sitt arbete och har inte utfärdat några fördömanden. PG har i övrigt inga negativa synpunkter på de svenska personer som deltog i Ship to Gaza, inte heller på antisemiten Lasse Wilhelmsson, bara tacksamhet. Vi kan nu konstatera att Israel ändrat sin policy avseende införsel av varor så att i princip allt som inte är krigsmateriel får införas. Det gäller även byggmaterial som kan kopplas till projekt som PA eller FN kontrollerar. På vad sätt  har Hamas förändrats?

PGS kan också tänka sig bojkott mot israeliska akademiker och studenter i Sverige. De ska frågas om huruvida de "tar avstånd från ockupationen". Gör de det ska de undantas från bojkott. Undras just om PG som sitter i den rödgröna utrikespolitiska förberedelsegruppen, har liknande förslag för turkar (behandling av kurder, etnisk rensning av grekcyprioter från och ockupation av norra Cypern ), kineser (Tibet, behandlingen av uigurer) amerikaner (krigen i Irak och Afghanistan) för att ta några exempel.

Problemen med PG och PGS är inte främst kritiken mot Israel, utan dubbelmoralen, hyckleriet, svartmålningen av meningsmotståndare, fiskandet i grumliga vatten och det konsekventa och felaktiga utmålandet av Israel som en världens värsta skurkstater.

Lisa Abramowicz (43 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27269

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kan konstatera att Palestinagrupperna i Sverige förespråkar Bojkott, Sanktioner och avinvesteringar på allt från Israel - något som de bl.a. får större summor från Sida för att propagera för hos journalister, skolor och politiker.
Medan andra viktiga aktörer som den Palestinska Myndigheten och Uri Avnery från Gush Shalom inte förespråkar en allmän bojkott mot Israel. Se t ex http://zope.gush-shalom.org/home/en/channels/avnery/1282993254/

Permalänk | Anmäl #2 Lisa Abramowicz, 2010-09-07, 11:23

Den allmänna och internationella kritik som görs mot Israel gäller bosättarnas byggande på ockuperad mark - inget annat. Det omöjliggör huvudmålet om att skapa en rimligt stor Palestinsk stat brevid Israel.

Jag tror på stora ekonomiska blockader mot Israel inom fem år.

Permalänk | Anmäl #3 Doktor Eleph@nt, 2010-09-29, 10:44

Lisa, du hänvisar till Thomas L. Friedman. Är inte han judisk och med andra ord väldigt partisk i sin tolkning av världen?

Lisa såg du dokument utifrån i söndags? Vad anser du om den?

http://svtplay.se/f/103473

Permalänk | Anmäl #5 Patric P, 2010-09-29, 15:07

1) Palestina är ingen stat
Den palestinska myndigheten är en myndighet som lyder under den israeliska regeringen och är erkänd som en interimsregering inför bildandet av en palestinsk stat. Myndigheten har ett visst självstyre. Det har aldrig funnits en palestinsk stat i modern tid eller i historien.

2) Delningen av det brittiska palestinska mandatet
Det brittiska palestinska mandatet delades i tre delar - i två omgångar - Transjordanien, Palestina och Israel varav araberna fick majoriteten av land. Transjordanien var området öster om Jordanfloden och utgjorde 80 % av det brittiska palestinska mandatet. Transjordanien fick halvautonom kontroll 1921 och full suveränitet 1946. FN:s delningsplan från 1947 gav den judiska blivande staten 56 % och den arabiska staten 43 % av de återstående 20 % av det brittiska palestinska mandatet. 1 % utgjordes av internationellt kontrollerat område = Jerusalem. Totalt gick 88,6 % av det brittiska palestinska mandatet till muslimsk dominerad kontroll.

3) Hur palestina nekades egen stat
Det var inte Israel som nekade till en palestinsk stat. Det var Libanon, Syrien, Irak, Transjordanien, Saudiarabien och Egypten som nekade till detta genom att dessa stater invaderade de statslösa områdena innan en arabisk stat kunde utropas. Detta gjorde de dagen efter att den israeliska staten hade utropats.

4) Israels försvarade sin stat
Attackerna från de ovan nämnda arabstaterna och palestinier mot Israel skedde från 1948 och fram till 1967 utan att Israel hade tagit kontrollen över de statslösa områdena som skulle ha blivit en palestinsk stat. Inte en enda gång accepterade de arabiska grannstaterna att det blev en palestinsk stat vid sidan om Israel.

5) PLO skapades 1964
PLO skapades för att befria de palestinska områdena från judar. PLO bildas 1964, tre år innan Israel tar överhöghet över de statslösa områdena. Vilka områden skall PLO då befria? Jo, nämligen Israel från den del som ligger väster om Jordanfloden av det palestinska mandatet, Israel som är den sionistiska staten, godkänd av FN och de flesta av världens länder, utom ett gäng förvirrade socialister i svenska extremvänstern inkluderat nationalsocialisterna.

6) Israel körde ut arabstaterna 1967
När Israel tröttnade på de omgivande staternas ständiga attacker mot Israel körde man ut dessa från de statslösa områdena 1967. Många palestinier flydde då från områdena på upprop från PLO. Israel har sedan dess nekat till att ta emot dessa igen till de statslösa områdena eftersom Israel anser att de hade flyttat. Innan Israel körde ut Jordanien från västbanken hade Jordanien gjort anspråk på detta territorium. 1975 avsade sig Jordanien alla territoriella anspråk på de statslösa områdena.

7) statslösa områden och annektering
I enlighet med folkrätten får man ta landområden av en aggressor när man sysslar med försvarskrig. Eftersom Israel var den försvarande partnern och de omkringliggande arabstaterna var aggressorer hade Israel rätt till att annektera delar av deras länder under sitt självförsvarskrig. Man tog Golanhöjderna 1967, man tog även dessa i kriget 1973. I frågan om de statslösa områdena så kan inte Israel göra anspråk på dessa då det inte utgör någon stats område utan fortfarande är föremål för FN:s delningsplan från 1947. FN och de fem permanenta staterna har inte ändrat sin ståndpunkt om delningsplanen. Visserligen sade sig Jordanien, f.d. Transjordanien, att man hade annekterat västbanken 1950. Men detta var inte erkänt av någon annan stat i världen.
Israels justitiekansler Menachem Mazuz ansåg i augusti 2004 att regeringen borde överväga att tillämpa fjärde Genevekonventionen på Västbanken och i Gaza. Det skulle samtidigt innebära ett indirekt erkännande av att områdena är ockuperade. I en rapport, som Haaretz återgav, sades att regeringen bör "grundligt undersöka" möjligheten att tillämpa det protokoll som styr behandlingen av civila i ockuperade områden. Israel har hittills vägrat tillämpa konventionen med motiveringen att Västbanken och Gaza inte var suverän stats territorier när de erövrades 1967.
Israel är villigt att ge tillbaka de legitimt annekterade Golanhöjderna till Syrien om dessa är villiga att förhandla. Syrien har konsekvent nekat till förhandlingar med Israel till nu.

8) Ömsesidigt erkännande
1993 erkända PLO Israels rätt till existens och Israel erkände PLO som det palestinska folkets förträdare.

9) PLO och Arafat spiller bort palestinas chanser
PLO har genom förhandlingar sedan 1993 kunnat verka för en palestinsk stats bildande. Men hela tiden har Arafat struntat i framförhandlade resultat och skapat intifada istället. Anledningen till detta kan sökas i hans korrumperade välde. Arafat bestal det palestinska folket på de pengar som skulle ha kommit de till godo genom byggandet av skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Det är inga småsummor det rör sig om. Man misstänker att ca 64 % av alla bidrag till palestinska myndigheten förskingrades mellan 1995 och 2002. Eftersom redovisning är bristfällig kan man inte få några uppgifter om detta. De största bidragsgivarna till den palestinska myndigheten är USA, Kuwait och Saudiarabien. Numer skickar dessa länder merparten av sitt bidrag direkt till organisationer som hjälper palestinier i deras vardag. Detta för att Hamas har konsekvent ändra sin inställning till Israel.

10) Folkrätten för statsbildning
Israels krav på att en palestinsk stat skall kunna bildas skall följa folkrätten. Detta fungerar inte då den palestinska myndigheten inte har kontroll över de territorier som skall bli en palestinsk stat genom att upprepade attacker genomförs mot Israel och dess befolkning. De terrorgrupper som verkar i palestina är dessa som gör det omöjligt för en palestinsk stat att bildas.

11) Folkrätten om krigsbrott
Om nu de palestinska grupperna slåss mot Israel, vad är det för attacker man genomför mot glassbarer och bussar där det befinner sig civila? I folkrätten så är det strikt förbjudet i krig att rikta in sig på civila för sina krigshandlingar. Om nu det är deras sak att agera mot Israel som krigsmakt så gör man sig skyldigt till krigsbrott när man dödar civila.

Permalänk | Anmäl #6 Gunnar Arnkvist, 2010-09-29, 23:12

Patrik P.
Jag förstår inte varför det faktum att Thomas Friedman är judisk skulle innebära att han är partisk i denna konflikt? Friedman är en av USA mest ansedda journalister och har skrivit mycket i bl.a. New York Times där han är kolumnist om Mellanöstern. Han är också kritisk till mycket som den israeliska regeringen gör, vilket han också klart visar bl.a. i det citat jag använder ovan. Med din syn skulle inte araber få uttala sig om Mellanöstern-konflikten heller utan att anses partiska. Alla ska bedömas efter vad de säger, inte vilka de är, om de inte representerar ett visst parti förstås.
Jag såg Dokument Utifrån och tyckte den var intressant, välgjord och sevärd och åtminstone 3 av 4 verkade seriösa (inte Jonathan Pollack). Att dokumentären skulle visa en bredare bild av verkligheten på Västbanken tycker jag Terje Larsson misslyckades med. Alla israeliska bosättare är inte som många av dem som bor i Hebron. Alla säkerhetsspärrar ser inte ut som i Kalandiya. Många har f.ö. tagits bort och t o m delar av muren likaså.
vänligen
Lisa

Permalänk | Anmäl #8 Lisa Abramowicz, 2010-10-02, 16:56

Lisa A,

Visst hade det varit fint om det vore så att alla muslimer(inte araber) skulle få uttrycka sig om Mellanöstern utan att ses som partiska? Både du och jag vet att så inte är fallet? Tänk dig själv en krönika som fördömer bosättare i Hebron i exempelvis Aftonbladet skriven av en muslim? Hur lång tid hade det tagit innan antisemit kortet hade kommit fram? Gunnar Hökmark hade med all säkerhet gjort det.

För övrigt Lisa, tycker du det är ok med bosättare?

Vänligen,

Patric

Permalänk | Anmäl #9 Patric P, 2010-10-04, 07:32

Patric,
Jag har inga problem med en muslim, en arab, en etnisk svensk, em jude eller vem som helst oavsett bakgrund som fördömer de bosättare i Hebron som bryter mot lagar eller allmän och vedertagen hyfs.
Vad du skrev är något helt annat om Friedman, nämligen följande:
"Är inte han judisk och med andra ord väldigt partisk i sin tolkning av världen?" Det tycker jag är direkt särbehandling av en person endast för att han är jude, inte på grundval av vad han säger/skriver. Etnisk särbehandling med andra ord. Dessutom är Friedman en synnerligen omdömesgill person inte bara när han skriver om Mellanöstern utan om många andra ämnen. I just det citat jag tog med ovan kritiserar han dessutom hårt bosättningarna. Jag delar hans syn. Du borde skärpa dig riktigt ordentligt, Patric.

Permalänk | Anmäl #10 Lisa Abramowicz, 2010-10-04, 20:03