Borgerlig kulturpolitik utan ambitioner

När kulturministern i P1:s Kulturnytt får frågan om vad alliansen har för kulturpolitik inför den kommande mandatperioden har hon inga konkreta svar. Istället pekar hon på Borgs skattesänkningar som en av de viktigaste kulturreformerna, och säger att ”vi ska fortsätta göra det vi redan har gjort”.

”En viktig kulturpolitisk reform är att människor har mer pengar kvar”, säger kulturministern i P1-intervjun. Men vad hon inte nämner är att en stor del av skattesänkningen för låginkomsttagarna försvinner redan efter t.ex. ett museibesök sedan borgarna återinförde entréavgifter på de statliga museerna. Hon nämner inte att läsandet blir dyrare sedan det statliga stödet till En bok för alla avskaffades. Och hon nämner inte konsekvenserna av nedläggningen av Rikskonserter.

De Rödgröna partierna avsätter en miljard i ökade kultursatsningar. Kulturministerns enda löfte är att efter bästa förmåga försöka hålla Anders Borgs långa fingrar borta från de kulturpengar som fortfarande finns – att ”anslagen inte ska minska”. Blockpolitiken kan inte bli tydligare! Och detta avspeglas också i det valmanifest som alliansen presenterade igår där de nya förslagen på kulturområdet är helt frånvarande. Var är ambitionerna?

Inte ens en så tydligt borgerlig fråga som förenklade sponsringsregler för kultur finns med. Man talar om arbetslinjen, men har hittills gjort förhållandena allt osäkrare för kulturarbetarna. Nya regler för deltidsarbetslöshet slår hårt. Jobbskatteavdraget (som väl borde heta löneskattebidraget) går ut över de kulturarbetare som lever på stipendier och därmed hamnar utanför. A-kasseavgifterna för de kulturellt yrkesverksamma har däremot höjts radikalt och är bland de allra högsta. Som exempel kan nämnas de teaterverksammas a-kassa (TAK) som idag har en avgift på 430 kronor i månaden.

Den möjligen enda goda reformen är satsningen på kultur för barn och unga, den så kallade Skapande skola som går ut på att kommuner och friskolor får söka ett statligt bidrag för kulturverksamhet. Bidraget är idag öppet för mellan- och högstadiet och kostnaden för staten uppgår till drygt 100 miljoner kronor. I min kommun, Stockholm, har dock den satsningen till en besvärande grad kommit av sig då många skolor som tidigare hade ett samarbete med kulturskolan nu måste köpa in dessa kurser och föreställningar, och då använda hela skapande skola-pengen till detta istället för att låta det gå till författarbesök eller teatrar och museer.

Sverige behöver en kulturpolitik som stärker – inte försvagar – kulturen. Vi behöver bättre villkor för kulturarbetarna. Digitaliseringen av vårt kulturarv kräver stora nationella satsningar. Vi måste stärka den kulturella infrastrukturen med fler scener och nya kulturcentrum. Återinföra fri entré på våra museer. Tillföra mer resurser till kulturverksamhet i skolorna, och sänka avgifterna och ge utrymme för fler pedagoger i kulturskolan. Vi måste erbjuda våra gamla mer konst och kultur i äldreomsorgen.

Allt detta är politik som vi får med en Rödgrön valvinst.

Om moderaterna med sina stödpartier ska få fortsätta ”att göra det de redan har gjort” i fyra år till kommer kulturlivet däremot utarmas ytterligare.

Mats Berglund (2 artiklar)
http://mats-berglund.blogspot.com/

Anmäl