Avskaffa fribeloppet för studenter

Problemet är inte så enkelt. En heltidsstudent förväntas studera minst 40 timmar per vecka vilket inte lämnar utrymme för annan aktivitet. Så om en student arbetar vid sidan av studierna så blir dessa lidande. Resultatet blir mindre kunskap och lärarna tvingas sänka kraven, annars riskerar de avsked för samarbetssvårigheter. Nästa steg i utvecklingen blir en import av studenter (kostnaderna står svenska folket för). Detta medför i sin tur att de importerade studenterna börjar besätta doktorandtjänsterna (som är avlönade) ty de svenska har inte tillräckliga kunskaper. Lärartjänster besätts sedan alltmer av invandrare.

Den viktiga frågan är egentligen inte en pengafråga utan en attitydfråga. Skall kunskap någonsin igen få ett värde hos svenskarna? Varför det inte är en pengafråga: Varje student kostar svenska folket ca 100-135 tusen per år. Muliplicera denna siffra med antalet studenter från annat land.

Vad förvånande att VDn för ett företag som specialiserar sig på att utnyttja studenter argumenterar för att dessa ska få jobba mer.

Praktikargumentet håller inte eftersom du får ut fullt tillräckligt med praktik och erfarenhet innan du når dagens fribelopp. Som långvarig student har jag träffat enbart ett fåtal människor som klarar av att studerar på heltid och jobba i någon större utsträckning, och som före detta anställd av StudentConsulting är jag fullt medveten om vilken låg respekt de har för en students unika omständigheter.

De som behöver studiestöd ska ha rätt till det!

De som studerar och tjänar mer än fribeloppet behöver inte studiemedel och ska inte heller ha rätt till studiemedel!

Nivåerna och beloppsgränserna är förstås en annan diskussion, men principen som sådan skiljer sig inte från annan behovsprövad offentlig subvension.

Ett slopat fribelopp skulle göra studiemedel både dyrare och mindre träffsäkert, vilket i sin tur skulle vara att misshushålla med statens finanser.

Så är det!

Det borde vara upp till alla studenter att själva bedöma hur mycket tid de behöver lägga på sina studier. Heltid är inte alltid heltid i universitetsvärlden. Det kan variera allt ifrån 2 till 40 Ett extrajobb kan då bli skillnaden mellan en växande skuld till CSN eller en studietid utan lån.

Låt alla jobba efter egen förmåga istället för att begränsa studenterna enligt vad som borde vara rimligt.

Viktoria missar poängen:

Nuvarande system försämrar kvaliten på den färdiga studentens kunskaper. Därmed förlorar denne i konkurrensförmåga.

Istället för att betala andra länders utbildningskostnader skulle man kunna införa bättre villkor för svenska studenter.

En person som valt att studera har inte frihet att göra som denne vill. Det har du inte på någon arbetsplats.

Det skall vara fritt för envar att studera vad denne vill men om studenten inte uppfyller kunskapskraven skall det ske på egen bekostnad.

#4 Viktoria Lindén
Fribeloppet avgör om du får bidrag och lån från CSN, inte om du får lov att studera, kan du jobba heltid bredvid skolan så är där 1. fel på uträkningen av dina studier som heltidsstudier och 2. inget behov att bidrag.

Tycker det är löjligt att det överhuvudtaget ska finnas ett fribelopp. En student får cirka 2700 kr/ månad i bidrag under de månader som denne studerar vid högskola/ universitet. Bidraget räcker långtifrån till att finansiera hyresutgifter och kurslitteratur. För mig är det obegripligt att studenter inte ska kunna jobba så mycket som de klarar av vid sidan av studierna. Oavsett om de tjänar mer eller mindre än vad fribeloppet tillåter, måste de ändå betala kommunal inkomstskatt på sina arbetsinkomster. I det långa loppet gynnar det staten (och kommunerna) att låta studenter jobba så mycket som de klarar av. Genom att låta studenter arbeta får kommuner och landsting skatteintäkter som de annars skulle gå miste om.

#7 Odd Apelqvist:
Det finns en samhällsekonomisk poäng i att den så kallade genomströmningen i högre utbildning är hög. Det betyder i klartext att Sverige mår bra om de som studerar är så kort tid i utbildningssystemet som möjligt. En effekt av det är att utbildade snabbare kommer i de arbeten som utbildningen kan syfta till.

Detta sammanfaller också med nyttor på individnivån såtillvida att det är belagt att resultat och examen i förekommande fall avsevärt underlättas om den studerande läser heltid utan bekymmer för sitt uppehälle.

Det svenska studiemedlet är utformat för att stödja och till viss del stimulera detta.

Sammantaget för Sverige och för de flesta som studerar så är nyttorna med en hög genomströmningstakt vid läroanstalterna högre än de fördelar som en längre utbildningstid på halv eller två tredjedels studietakt och med deltidsarbetande (skattebetalande) studenter kan ge, inte minst när man talar om andel slutförda studier och studieresultat.

Föutom den rena behovsprövningen så har fribeloppet också en positiv effekt på genomströmningen vid utbildningsanstalterna.