Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Skolan

Mikael Nilsson - MiNimaliteter om Skolan

Skolan är grunden för framtidens kunskapssamhälle

Det är dags för den svenska skolan att ta steget in i kunskapssamhället! Piratpartiet vill att skolan på allvar ska börja använda de kunskapskällor som finns på Internet. Vi vill att alla elever ska ha egen dator med internettillgång. Vi vill att skolan fritt ska få använda upphovsrättsskyddat material. Allt för att ge våra barn full tillgång till världens kunskap, och säkerställa att nästa generation står väl förberedda för ett liv i kunskapssamhället.


Om författaren

Mikael Nilsson är doktorand i medieteknik på KTH, och har forskat på introducerande av digitala läromedel matematikundervisningen i skolan. Han är nu riksdagskandidat för Piratpartiet.

Vi ser att världen snabbt är på väg i en ny riktning, där vi lämnar industrisamhället bakom oss och ett nytt samhälle med kunskapen i centrum närmar sig med stormfart. Det framväxande kunskapssamhället är en av Piratpartiets hjärtefrågor. Vi menar att en framåtblickande skolpolitik är central för att Sverige ska kunna inta en ledande position i utvecklingen mot ett kunskapsbaserat samhälle. Vi vill därför bidra till att skolan lägger den nödvändiga grunden för att alla människor ska ges samma förutsättningar att delta i framtidens samhälle.

Flera undersökningar bekräftar att skolfrågan är en av de avgörande frågorna i höstens val. Men skoldebatten har fastnat i fel spår. Den handlar nästan uteslutande om detaljer, aldrig om helheten. Det debatteras om betyg ska ges i årskurs sex (folkpartiet) eller årskurs sju (de rödgröna), men aldrig om skolans roll i det framväxande kunskapssamhället. Det talas om disciplin, burkor och skolk, men aldrig om vilka färdigheter som behövs i en verklighet där all världens kunskap bokstavligen finns ett musklick bort.

Sanningen är dock att behovet av utveckling av pedagogiken är skriande. Dagens skolpolitik är kvar i industrisamhället. Glappet mellan skolan och det omgivande samhällets utveckling mot kunskapssamhället ökar för varje år, trots att både elever och lärare vill se en förändring.

Piratpartiet vill istället se ett drastiskt nytänkande i skolan, där vi tar tillvara den kunskap som numera finns tillgänglig för alla att ta del av. Vi ser därför tre nödvändiga steg som den svenska skolan måste ta:

För det första: utgå från det världsomspännande nätet. Gör internet och kunskapen som finns tillgänglig där till en integrerad del av skolverksamheten. Det duger inte längre att skolan isolerar sig från omvärlden.

Vi menar att lärarrollen kommer att behöva anpassas efter det nya kunskapssamhället, där läraren och skolan inte längre är en ung människas enda självklara källa till kunskap och information, och där varje påstående kan ställas mot en mängd olika informationskällor.

Syftet med vår skolpolitik är dock inte att skapa en skola där vikten av faktakunskaper och färdigheter glöms bort. Tvärtom blir det en allt viktigare uppgift för skolan att förse elever med de kunskaper och verktyg som behövs för att självständigt kunna orientera sig i det framväxande informationstäta samhället, där världens kunskap är nära till hands och där många olika röster hörs.

För det andra: varje elev ska ha en egen dator. På samma sätt som det är självklart att skolan tillhandahåller skrivredskap som penna och papper, måste det vara självklart att skolan tillhandahåller en egen dator för varje elev, från första klass.

Under min tid som forskare i matematikdidaktik på KTH studerade jag vilka faktorer som hade störst inverkan på den avstannade pedagogiska utvecklingen vad gäller datorer och digitalt material. Min slutsats var lika självklar som omvälvande: avgörande för utvecklingen var kraven på förändring från eleverna själva. Rätt digitala verktyg i händerna på eleverna gav snabbt dramatiska effekter på den pedagogiska utvecklingen, i en riktning som dock ofta utmanade skolans traditionella struktur.

För det tredje: släpp kunskapen fri. Låt våra barns inlärning slippa begränsas av regler som hindrar spridningen av kunskap. Skolan ska ha rätt att fritt använda allt material: böcker, filmer, med mera, i syfte att bygga kunskap hos våra barn, genom ett permanent och allomfattande undantag från upphovsrätten.
Samtidigt måste vi säkerställa att den kreativa kraft som finns i lärarkåren uppmuntras, så att lärare själva ges möjlighet att tillsammans skapa, förbättra och förfina fritt tillgängligt lärmaterial.

Det råder ingen tvekan om att en skola där världens samlade kunskap tillåts komma in i klassrummet kommer att ställa nya, höga krav på våra lärare, på pedagogiken, och på skolornas strukturering av undervisningen. Det nya samhället kan på uppfattas som osäkert och dess krav hotfulla. Men vi måste sätta våra barns framtid i första rummet.

Det vi föreslår är knappast oprövat, utan experimenteras redan med i skolor runt om i landet. Vi vill att alla skolor ska följa med i den utvecklingen, och att alla barn ska ges samma förutsättningar att utvecklas i takt med kunskapssamhället.

Det är vårt ansvar som politiker att ta kunskapssamhället på allvar. Det bör vi göra genom att låta den moderna skolan bli en integrerad del av kunskapssamhället. Bara Piratpartiet har en politik för kunskapssamhället.

Mikael Nilsson
riksdagskandidat för Piratpartiet
doktorand i medieteknik, KTH





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27172

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra skrivet Mikael!

Permalänk | Anmäl #1 Anders S Lindbäck, 2010-08-25, 21:02

Jag har jobbat som lärare i fysik, matematik, programmering, konstruktion, biologi, kemi sedan 1992 (dock har jag även jobbat som programutvecklare). Hur som helst så har jag alltid använt datorer i undervisningen. Nu har jag sedan 2007 börjat utveckla pedagogiska program för mobiltelefoner. Ett program är Aritm (första träffen på Google, som jag utvecklade 1992 och sedan vidareutvecklar för andra plattformar). Många utbildningsprogram kan köras i mobiler och det är en fördel eftersom de kan användas när man åker till och från skolan och när man tränar t.ex. spinning. Hur som helst så håller jag med om Piratpartiets skolpolitik. Även lärarna i friskolor borde ha laglig rätt att publicera läromedel på Internet enligt öppna licenser (d.v.s. offentligt finansierade friskolor skall inte få ha läromedel som företagshemlighet, vilket nu är fallet). Vad tycker ni om detta förslag?

Permalänk | Anmäl #2 Mikael O. Bonnier, 2010-08-26, 07:36

Mikael, ja, huvudsakligen offentligt finansierad verksamhet ska absolut publicera sitt material fritt, det är en central del av vår upphovsrättspolitik, och bör alltså även gälla friskolor.

Permalänk | Anmäl #3 Mikael Nilsson - MiNimaliteter, 2010-08-26, 07:53

När det talas om program för mobiltelefoner så är det oftast iPhone och Android som gäller, men de är dyra. Man kan köpa begagnade telefoner med Java ME (J2ME) för 100 kr på auktionswebbplatser och som fungerar för att köra pedagogiska program -- även om de nya telefonernas touchskärmar, GPS:er och gyroskop inte är en nackdel. De är dock minst 25 ggr dyrare -- dock kommer det så småning om även finnas begagnade smartphones på marknaden. Förutom mobilprogrammet Aritm kan jag rekommendera Calc (en programmerbar grafritande räknare) för Java ME-telefoner. Bägge programmen är gratis och åtminstone fritt distribuerbara. För att lärare och andra skall få tid att utveckla digitala läromedel så krävs det att de får betalt eller nedsättning i undervisningstid. Detta skulle kunna betalas ur en fond ur vilken alla individer skulle kunna söka pengar för att utveckla läromedel med öppen licens som går att köra på minst ett öppet system. Pengarna skulle delas ut till dem som har meriter för att lyckas med projektet. Man skulle noga följa upp hur projekten lyckas och inte ge mer pengar till individer som ej lyckas (åtminstone tills de skaffat de meriter som de saknade för att genomföra förra projektet).

Permalänk | Anmäl #4 Mikael O. Bonnier, 2010-08-26, 08:12

Fondering av medel mellan skolor och högskolor för att utveckla fria läromedel är en bra idé värd att pröva. Synergieffekterna av att alla samarberar om att förbättra materialet kan bli avsevärda.

Permalänk | Anmäl #5 Mikael Nilsson - MiNimaliteter, 2010-08-26, 08:26

Hej Mikael, läste du SVT om ordningsbetyg?

Där yttrar sig Thomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Bland annat säger han:

"Vi har en skolminister som fokuserar på ordningsfrågor i stället för frågor som rör ett kunskapsintensivt samhälle, vad är egentligen värt att veta. Politiken orkar inte dit och det är ett handikapp för den svenska skolan. Det är inte bara regeringen som har den här synen, oppositionen har inte en enda ny skolidé, säger han."

Vad anser PP om ordningsbetyg, skolk i betygen, föräldrar till stökiga barn i klassrummet och bärandet av ansiktsdöljande slöja?

Permalänk | Anmäl #6 Rikard Fröberg, 2010-08-26, 09:55

Rikard, jag såg den nyss, och det ligger ju väldigt mycket i det.

Piratpartiet har inte någon generell politik som rör ordningen i skolan. Jag tror inte att det är rätt sak att fokusera på över huvud taget för framtidens skola, precis som påpekas i artikeln du länkar till.

I de flesta fall sköts sådana frågor bäst lokalt, utom när det rör sig om rena integritetskränkningar eller intrång i religionsfriheten, men då är det inte längre skolpolitik,

Permalänk | Anmäl #7 Mikael Nilsson - MiNimaliteter, 2010-08-26, 10:37

Piratpartiet är för rättssäkerhet. Ingen elev skall kunna stängas av p.g.a. ordningsproblem utan en rättvis rättegång. Men då måste ju lärarna få samla in bevis genom att filma och spela in -- detta strider kanske mot PP:s ideologi. Det innebär logiskt att enligt PP får troligen elever som stör undervisningen härja fritt eftersom det är förbjudet att samla in bevis och rättegången måste vara rättvis. Detta är orimligt. Lösningen är att lärarna får starta filmning och inspelning när det är stökigt i klassrummet i syfte att få bevis. Denna filmning skulle kunna starta automatiskt när ljudet överstiger en viss nivå. Det är en rimlig avvägning. Eller hur skall man annars kombinera kravet på störningsfria lektioner med rättssäkerhet? Att inte ha störningsfria lektioner är fel mot de elever som är lättstörda men som inte stör.

Permalänk | Anmäl #8 Mikael O. Bonnier, 2010-08-26, 11:01

Bra!

Det här knyter på flera sätt an till det som jag skrev här på Newsmill i mitten av februari: Vi behöver ett nytt perspektiv på kunskap och bildning! Ta gärna en titt på http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/14/vi-beh-ver-ett-nytt-perspektiv...

Permalänk | Anmäl #9 Stefan Pålsson , 2010-08-26, 11:05

Det huvudsakliga problemet med burkor är att skolskjutare kan använda dem för att dölja stora vapen och sina förhärdade ansiktsuttryck. Detta har inget med Islam att göra eftersom vem som helst kan klä ut sig i en burka och ge sig in på en skola. Om burka inte är förbjudet på skolan så kommer ingen att våga ingripa av rädsla för att bli uthängda som islamofober. Jag anser att skolor bör få förbjuda burkor och att elever och föräldrar som inte vill riskera att drabbas av burkaförsedda skolskjutare skall kunna välja de skolorna. De som föredrar en högre risknivå och möjligheten att bära burka och umgås med personer i burka kan välja de skolor som tillåter burka.

Permalänk | Anmäl #10 Mikael O. Bonnier, 2010-08-26, 12:25

Varje elev måste få möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. En del lär sig bäst genom att läsa en bok, andra genom att lyssna och andra genom visuell stimuli. Läromedlen bör finnas tillgänglig i alla dessa former för att förbättra inlärningen. Om eleven har historieboken i MP3-format i sin mobil och följer med i texten i en vanlig lärobok, så sker inlärningen parallellt via både syn och hörsel vilket gör att han/hon minns bättre.

Idag är problembaserad inlärning den allenarådande pedagogiken. Den fungerar dock oftast väldigt dåligt för barn med neuropsykiatriska diagnoser (ADHD, Asperger mm). Man skulle aldrig kräva att en rullstolsbunden elev skulle springa samma hinderbana som alla andra barn på gymnastiken, men hur mycket anpassar man pedagogiken för bokstavsbarn? De får inte samma chans som andra barn eftersom man inte tar tillräcklig hänsyn till deras dolda handikapp.

Många av de "stökiga" barn som Folkpartiet pratar om är troligen bokstavsbarn och de behöver hjälp istället för att stängas ute. Det är viktigt att fånga upp de här barnen tidigt, så att man snabbt kan sätta in extra hjälp. Går det snett från början, så blir det bara värre när de blir äldre. Så stökiga barn beror mer på att skolan har otillräcklig kunskap och otillräckliga resurser, inte på att barnen är dåligt uppfostrade...

Lärarna måste också kompetensutvecklas så att de behärskar informationsteknologin. Många lärare idag är tekniska analfabeter och även om det finns datorer och programvaror, så klarar de inte av att använda dem tillräckligt bra.

När det gäller burka, så tycker inte jag att det ska vara tillåtet av den enkla anledningen att läraren behöver kunna ha ögonkontakt med eleven och läsa av ansiktsuttryck för att bedöma om eleverna behöver hjälp mm.

Permalänk | Anmäl #11 Jan Tegnér, 2010-09-06, 03:46

#10:
Att påstå att burkor är en fara för skolorna är bara fjantigt! Det är mer om något en symbol på att Sverige är tolerant mot olika slags åsikter och jag tror knappast att en person i burka enkelt kan smyga sig in på en skola med ett vapen utan att någon märker det.

Vad gäller skolans vaga inriktning på kunskap är ett stort skämt enligt mig.
Jag själv går i gymnasiet och varje dag stöter jag på problemet med att inte kunna använda mig av material som jag anser vara lämpligt bara för att det är kopieringsskyddat. Det i sig är ett stort problem som både jag och många andra ungdomar stöter på när vi försöker göra det vi ska göra.
Men istället för att göra skolan lättare för oss ungdomar så inriktar sig regeringen på fel saker, så som nya skolreformer och vilket år man ska börja med betyg.

Regeringen bör för en gång skull göra något vettigt med sin position istället för att göra allting mycket besvärligare än vad det kan vara.

Permalänk | Anmäl #12 Tuss Söderberg, 2011-12-04, 15:17

#10:
Att påstå att burkor är en fara för skolorna är bara fjantigt! Det är mer om något en symbol på att Sverige är tolerant mot olika slags åsikter och jag tror knappast att en person i burka enkelt kan smyga sig in på en skola med ett vapen utan att någon märker det.

Vad gäller skolans vaga inriktning på kunskap är ett stort skämt enligt mig.
Jag själv går i gymnasiet och varje dag stöter jag på problemet med att inte kunna använda mig av material som jag anser vara lämpligt bara för att det är kopieringsskyddat. Det i sig är ett stort problem som både jag och många andra ungdomar stöter på när vi försöker göra det vi ska göra.
Men istället för att göra skolan lättare för oss ungdomar så inriktar sig regeringen på fel saker, så som nya skolreformer och vilket år man ska börja med betyg.

Regeringen bör för en gång skull göra något vettigt med sin position istället för att göra allting mycket besvärligare än vad det kan vara.

Permalänk | Anmäl #13 Tuss Söderberg, 2011-12-04, 15:17


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  2. Aftonbladets ledarsida ropar Breivik i stället för att argumentera
  3. Det är snarare feministerna som vill censurera mig
  4. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  5. Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
  6. Den svenska schlagern är död
  7. Jag är också politiskt deprimerad
  8. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  9. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  10. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  1. Aftonbladets ledarsida ropar Breivik i stället för att argumentera
  2. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  3. Det är snarare feministerna som vill censurera mig
  4. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  5. Jag är också politiskt deprimerad
  6. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  7. Reinfeldt har rätt för en gångs skull - men ingen förstår honom
  8. Den svenska schlagern är död
  9. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  10. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  1. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  2. För kvinnorna är islam själva grundproblemet
  3. Vänsterns angrepp på kvinnor visar på ideologiskt förfall
  4. SD: Kriminaliteten i Malmö visar att vi måste lämna Schengen
  5. Ta makten över pensionskapitalet!
  6. Förortspolitiskt program - Idéer för - miljonprogrammen
  7. Hatiska feminister objektifierar och hånar mig
  8. Dags att legalisera cannabis!
  9. Statsvetare: Genialt drag om Reinfeldt avgår nu
  10. Svenska bombmän räddar inga kvinnor

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.