Kvinnliga entreprenörer hade det tufft förr också...

Det har mest handlat om män som entreprenörer ur ett historiskt perspektiv. Det har dock funnits en hel del kvinnliga entreprenörer genom tiderna. Fram till slutet av 1800-talet var det mest familjeföretag som gällde där män och kvinnor jobbade tillsammans med olika uppgifter men det var mannen som utåt sett hade det övergripande ansvaret oavsett om han var verksam eller inte.

En man kunde vara sjuklig, fyllerist eller allmänt inkompetent men det spelade ingen roll. Det var han som var riktpunkten i samhället. Kvinnan blev inte myndig och fick förfoga över sin egen ekonomi förrän 1920. Dessförinnan omyndigförklarades hon när hon gifte sig. Det är inte så länge sen.

Kvinnor kunde av sociala skäl som fattigdom få bedriva verksamhet som inte krockade med männens handel. De kunde till och med få ta över en rörelse som exempelvis en krog vid makens död. Kvinnorna var länge uteslutna från statens tjänster helt. På dåvarande postverket fick den som tog över efter en avliden postmästare också ta över ansvaret för änkan.

Redan tidigt fanns det dock företagssamma kvinnor som tog över ansvaret när männen var ute och krigade. Ebba Brahe drev stora bruksrörelser i Västmanland redan under 1600-talet. Christina Piper var en av Skånes mest betydelsefulla företagare med över 900 anställda som hon byggde både skolor och sjukhus för. Eva Ekeblad drev stora hushåll och blev 1748 den första kvinnliga ledamoten i Vetenskapsakademin för sina försök med potatis som hon tillverkade bröd, stärkelse, brännvin och annat av. Anna Margareta Donner ansvarade för Donnerska huset i Visby och drev både handelsbod och exportrörelse, hon hade egna handelsfartyg och förvärvade jordbruk och olika industrier.

I dagens Sverige finns det många kvinnliga företagare främst inom tjänstesektorn. Men även om de formella hindren inte längre finns så finns en del svårigheter kvar. En stor del av kvinnorna arbetar inom offentlig sektor där det inte varit lika självklart att driva företag. Detta har dock luckrats upp på senare år med avknoppningar av olika verksamheter med friskolor och äldreomsorg. Här har kvinnorna fått en chans.

Ett av problemen för kvinnor att starta egen verksamhet har varit den stora belastningen av hemarbetet som tagit mycket tid i anspråk. Ett stort hinder för kvinnor att arbeta hårt och många gånger på oregelbundna tider som entreprenörsskapet kräver.

Detta har med hjälp av RUT-avdraget blivit ett mindre problem för nu kan både kvinnor och män ta hjälp för att utföra hushållsarbetet som tidigare varit en trång sektor för många att starta sina företag. Hjälpen tar de numera från riktiga företag som har anställda som jobbar under trygga förhållanden med både sjuk- och pensionsgrundande inkomst. Ofta driver kvinnor dessa företag.

Alliansregeringen vill i fortsättningen satsa på kvinnligt företagande och de kvinnor som behöver ska få ska få allehanda stöd framöver. Det är intressant på många sätt och kan skapa förebilder för det är inte helt självklart för kvinnor att ta plats i befintliga företag. Det finns så många fördomar och de är inte nya. Som exempel så var det främst kvinnor som var skickliga champagnemakare men de omtalades inte som duktiga entreprenörer utan som duktiga mödrar och hustrur istället för de duktiga företagare de var. Ett undantag var madame Pommery som växte upp i en stark kvinnlig omgivning och tidigt fick lära sig att sköta sig själv. Kanske det var därför hon lyckades så bra. Hon visste inte hur en kvinna ska uppföra sig. Liknande upplever vi än i dag.

Ve den kvinna som ger sig in på manliga domäner, talar med magstöd och tar för sig. Det är inte alltid männen som protesterar utn väldigt ofta kvinnor. Vi har en bit kvar att gå innan vi accepterar varandras framgångar.

Det är trist för en framkomlig väg för kvinnlig jämlikhet på arbetsmarknaden handlar om att vi startar egna företag och får och tar kontrollen från början. Däremed försvinner kanske också en massa diskussioner kring jämlikhet i styrelser med mera. Då får vi det automatiskt. Det gäller att tänka framåt.

Mary X Jensen (2 artiklar)

Anmäl