Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-08-19 12:08, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Lars Ohlys angrepp på friskolor är också ett angrepp på alla de medborgare som medvetet valt att gå i friskola. Angreppet riktar sig också mot entreprenörerna i välfärden som beskylls för att vara oärliga och enbart sägas drivas av ett personligt vinstintresse.
För dem som av ideologiska eller andra skäl valt att inta en friskolenegativ hållning är självklart den rådande utvecklingen oroande. Socialdemokraterna velar medan vänsterpartiet driver på hårt för en återgång till gamla tider. Allt fler friskolor startas och allt fler elever väljer att studera på en friskola. Friskolorna är olika men bakom dem alla finns det människor - företagare - som lägger ner hårt arbete.
En sak är också gemensam för alla de som startar och driver friskolor. De brinner för utbildning. De vill förbättra, de vill förändra och de är övertygande om att de gör skillnad. Få, om ens några, skolor drivs av ägare som ser vinsten och utdelningen som det centrala i verksamheten.
Ett företags vinst är ett kvitto på att företaget gör rätt, man levererar en bra vara eller tjänst till företagets kunder. Det finns en direkt koppling mellan kundnöjdhet och möjligheten till vinst. Nöjda elever är en förutsättning för vinst i friskolor. Vinsten används, som i alla andra typer av företag, till att investera i verksamheten, man förbättrar, utvecklar, förändrar, hittar på bättre produkter och tjänster och effektivare arbetsmetoder.
Vinstutdelning måste vara möjligt för de som grundat en friskola då de satsat, och därmed riskerat, kapital och tid när verksamheten byggdes upp.
Ohlys resonemang visar alltså på en djup okunskap om hur företagande fungerar. För att det ska vara lönsamt och därmed företagsekonomiskt intressant att driva en verksamhet, så krävs att intäkterna är större än kostnaderna. I skattefinansierade verksamheter är det politiker som bestämmer hur stora skolpengen ska vara och vilken kvalitet som ska uppnås. Sedan är upp till oss skolföretagare att få ekonomin att gå ihop och hitta nya sätt att bli bättre på. Det är alltså politikerna som beslutar om villkoren för vår verksamhet och som ställer kraven.
Ohly har fått en verktygslåda men han vet inte hur verktygen i den ska användas. Då vill han slänga verktygslådan i sjön istället för att lära sig. I min värld blir det IG.
Avseende kvalitet finns flera källor att använda sig av då begreppet innefattar betydligt mer än antal behöriga lärare, skolgårdar, gympasalar och betyg. Pedagogisk inriktning, andel som slutför utbildningen, insatser för att alla ska nå målen, relevant praktik, andel behöriga till högskolan, andel som får jobb efter examen, storlek på skola och klass, trygghet och studiero , tillgång till datorer, standard på lokaler och utrustning är några exempel som är avgörande vid val av utbildning.
För att underlätta för ett medvetet och aktivt skolval krävs information. Friskolornas Riksförbund vill därför att det införs ett system med öppna kvalitetsredovisningar - lättillgängligt och öppet för alla medborgare.
Argumentationen mot företagen går också ofta ut på att dessa försöker plocka russinen ur kakan, att man bara vill ta "de enkla fallen med störst lönsamhet". Detta är en synnerligen grumlig argumentation eftersom Ohly då implicit anklagar dessa företag för att bryta mot lagen,
Friskolorna är per definition öppna för alla. En elev som kräver extra stödresurser ska självfallet ha samma valfrihet att välja skola som alla andra. I tidigare regelverk har kommunen kunnat vägra ersättning för eleven om denne valt att gå i en friskola. Det är således kommunen - inte friskolan - som obstruerat. Glädjande nog för många är nu regelverket förändrat. Från 1 januari är kommunerna skyldiga att betala ett tilläggsbelopp om eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Det mest intressanta är dock att fråga de som berörs. I en undersökning som Novus Opinion gjorde 2009 framkom att det är mycket stora skillnader mellan föräldrar med barn i friskolor respektive kommunala skolor på två punkter: hur väl man tycker att kunskaper och färdigheter lärs ut samt hur väl man tycker att skolorna är bra på att ge elever det stöd de behöver. I båda fallen är föräldrar med barn i friskolor mycket mer nöjda än motsvarande föräldrar i kommunala skolor. Och det gäller även barn i behov av så kallat särskilt stöd.
Dessutom framkommer att föräldrar i båda typen av skolor anser att den som satsar på att starta en friskola också ska få ta del av den vinst man genererar och kunna använda vinsten som de vill. Det är även intressant att 74 procent av friskoleföräldrarna tycker att skattepengarna används till rätt saker i "deras" skolor, medan endast 43 procent anser det i motsvarande kommunala skolor. Det förefaller alltså, sammantaget, som att man upplever större effektivitet och mindre byråkrati i friskolorna. I samma undersökning framkom även att lärare i friskolor är mer nöjda än de i kommunala skolor.
Socialdemokraterna har i och för sig tagit ett stämmobeslut om att tillåta vinstdrivande friskolor men det finns ändå en betydande otydlighet när det gäller deras inställning. Det finns nu en uppenbar risk att Vänsterpartiet kommer att driva Socialdemokraterna ut mot vänsterkanten.
Frågan är varför politiker som Lars Ohly väljer att ställa vinst och kvalitet emot varandra, som om det finns en inneboende konflikt dem emellan. Handlar det om en missriktad omsorg mot eleverna eller är det helt enkelt en principiell/ideologisk fråga om företagens roll inom den traditionellt offentliga sektorn? Är inte elevens rätt till bättre utbildning, oavsett skolans ägandeform, det som är viktigast?
Claes Bromander
Vilken roll spelar egentligen privata företag i välfärdssektorn?

Därför är friskolornas vinster farliga för undervisningskvaliteten

Vården, skolan och omsorgen lyfter sysselsättning

Vi vill ha samma regleringar för vinst i skolan som i övriga Norden

Låga lärarlöner beror inte på vinster i friskolan

Välfärdsföretagen ger makt åt finanskapitalismen

Allt överskott går till verksamheten

Välfärdsföretagens vinster traumatisk fråga för vänstern

Förvirrad motattack från friskolorna

Är vinsten i friskolan ett tecken på att skolan får för mycket pengar?

Friskolors vinster kan höja lärarlöner

Privata företag gör det möjligt att satsa på välfärden

Ohlys förslag är ett hot mot svensk välfärd
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag tycker Ohly har en poäng. Bara för att en leverantör säger att han levererar hög kvalitét (höga betyg) betyder det inte att man faktiskt får hög kvalitét (kunskaper). I vilka icke-subjektiva hänseenden är tex ett par dyra jeans bättre än ett par billiga?
Oavsett regelverk kommer de marknadsstyrda skolarna att optimeras efter regelverket och inte några idealistiska motiv om att "förbättra". Om betygsdevalvering är en metod att optimera kommer så också att ske. det är marknadsekonomins spelregler i farten, inget annat.
Förslag: 1. starta en oberoende organisation finansierad av friskolorna som utvärderar kvalitéten på deras leverans. Givetvis ska hänsyn tas till sociala fenomen etc.
2. Låt friskolorna avsätta pengar till de elever med speciella behov som hamnar i den kommunala skolan där andra värden än vinstutdelningar existerar. Det är ju inte så svårt att fatta att det går att tjäna pengar om man bara tar in skötsamma medelklassungar som får ägna sig åt självstudier.
Otroligt blåögd artikel. Verkligheten ser annorlunda ut. Våra skattepengar förskingras, det kan tusentals lärare och föräldrar vittna om.
@ David - Trots allt verkar de som väljer att utbilda sig på en friskola mer nöjda med sin skola. Självklart bryr sig inte vänstern om det eftersom dom vet bättre vad varje individ vill än individen själv. Som vanligt bör väl tilläggas.
Att kort skriva att verkligheten är annorlunda än den som beskrivs i artikeln är att göra det lätt för sig. Allt är inte svart eller vitt. Det finns bra friskolor, det finns ok friskolor och det finns dåliga. Precis som de kommunala. Dåliga friskolor saneras automatiskt bort eftersom elever slutar söka sig till dom. Dåliga kommunala skolor däremot fortsätter ofta år ut och år in att vara just dåliga skolor. Undantag finns naturligtvis här som inom allt annat.
När en kommun köper upp tjänster av exempelvis ett byggföretag är det ingen som gnäller om företaget gör en vinst på skattebetalarnas bekostnad. Det tar man för givet. Jag kanske är ovanligt korkad men jag kan faktiskt inte se skillnaden. Efter skola och vård måste vi väl ändå förbjuda byggbranschens företag att gå med vinst? Eller åtminstone tvinga alla kommuner att starta egna byggföretag som utför alla kommunens byggprojekt? Och efter byggföretagen vänder vi blicken mot...
Friskolorna erbjuder Sveriges elever alternativ till de kommunala. Precis som en restaurang erbjuder sina gäster flera rätter. Alla gäster har inte samma smak. Men Lars Ohly kanske har något hemligt recept i bakfickan som alla människor tycker är det godaste och alltid vill äta? Han verkar ju veta vad alla allra helst vill!
Lars Ohlys retorik är kommunistisk och mer av det kommer det att bli om de rödgröna vinner valet. Var så säker.
Vad är det för fel på friskolor. Själv anlitade jag en sådan och betalade med egna pengar redan på sextitalet och den hette Hermods Korrespondensintitut. Utan den hade jag inte gjort den karriär jag gjort.
Självklart måste det bli en vinst som i alla andra företag. Annars kan inte ett företag existera. Vinsten användes för utveckling, förbättringar och investeringar osv för att skolan skall bli bra och hålla måttet i konkurrensen. Men denna modell passar naturligtvis inte in i ett kommunistikt tänkande. Där är privat vinst ett svärord. Samhället ska styra och bestämma åt människan helt och hållet.
Man blir verkligen rädd när man tänker på om det skulle bli så att de rödgröna får makten efter valet. Måtte det inte bli första gången vi får in en kommunist i en svensk regering.
Skolorna ska göra maximal samhällsnytta inte tjäna individuella kunder, som Bromander tror.
Antalet behöriga lärare som måttstock på kvalitet skyggar Bromander ifrån. Det beror på att behöriga lärare är dyra att anställa.
Lokaler som måttstock på kvalitet skyggar Bromander ifrån. Det beror på att stora och ändamålsenliga lokaler är dyra.
Istället ska vi mäta resultat säger han. Men resultatmätningarnas kvalitet som man ska diskutera.
Om tar tar de mått som Bromander tar upp tex. andel som slutför utbildningen, så kan man säga: Ju lättare utbildningen är desto större sannolikhet för att många slutför den.
Detsamma kan man säga om måttet "andel behöriga till högskolan".
Nationella prov rättas lokalt på respektive skola.
Svårigheterna att mäta resultat gör att man också bör fokusera på resurser tex andel behöriga lärare samt mängden lärare per skola.
På dessa områden går det inte så bra för friskolorna.
Det finns tre problem i den svenska skolan:
1. Den mjuka pedagogiken i skolorna är rätt väg att gå men en stor nackdel med denna pedagogik är att allt ansvar för dåliga resultat läggs på läraren. Om resultaten är dåliga så är det dålig pedagogik från lärarens sida. Lärare kallas regelmässigt till rektorn för att förklara underkända elever samt producera en individuell handlingsplan för dessa. Ett godkänt betyg i den svenska skolan ses idag som en mänsklig rättighet.
2. Övergången från statlig skola till kommunal skola sammanfaller med kraftiga resultatförsämringar. Kommuner sköts ofta av lågutbildade politiker, som inte fattar skolans betydelse.
3. Friskolorna som med tveksamma mått på god kvalitet drar ner på antalet behöriga lärare och antalet lärare. Den svenska skolan görs till en tingel-tangel-affär där MVGn delas ut frikostigt. Är det konstigt att elever och föräldrar är nöjda med de höga betygen?
Lars Ohly behöver fler väljare och McDonalds fler unga arbetare som inte kan ta något mer kvalificerat arbete än så. Därför ska den svenska skolan hållas med så inkompetenta lärare som möjligt.
Friskolorna ses därför som ett hot mot den kommunistiska regimen eftersom dessa lockar till sig lärare med positiva ambitioner och elever med en önskan att slippa jobba på McDonalds.
Claes Bromander bygger sitt försvar av kommersiella friskolor bl a på att
- Problematiserande kritik/motstånd "hindrar utvecklingen" och skulle innebära en "återgång till gamla tider", dvs den tid som inneburit offentligt drivna skolor. Men de uppstog ju pga Marknadens tidigare smärtsamt uppenbara oförmåga att erbjuda utbildning för andra än det starkt begränsade antal elever, som hade råd till de privata skolor som fanns.
Denna "moderna" utbildningsiver hos kommersiella aktörer förklaras nog mer av det antal 100-tals miljarders skattekronor, som nu ligger i resurspotten, än av en uppblossande epidemi av ideell pedagogisk övertygelse. Det var helt enkelt inte alls lika affärsmässigt intressant med utbildning t ex 1842, då jag tror Folkskolestadgan tillkom.
- Bromander framhåller att entrepenörer är ytterst hårt arbetande människor. Och jag kan bara hålla med, entrepenörer får slita hårt. Men vinstdrivna entrepenörer är också, och allra ytterst - vinstdrivna. Om inte annat så pga själva bolagets konstruktion och överlevnadsvillkor.
Därför drivs alla vinstdrivna friskolor, per definition, av utvecklingen på vinst- och avkastningsnivå, inte minst jämfört med konkurrenterna. Att påstå motsatsen är att beskylla ägarna/investerarna för företagsekonomisk ignorans. Helt enkelt en grov kränkning av deras professionalitet som marknadsaktörer.
- Bromander upprepar det nyliberala mantrat: "ett företags vinst är kvittot på att det gör rätt". Och tänjer förstås därmed begreppet "rätt" till att gälla långt utöver det rent företagsekonomiska området. Vitsen är naturligtvis att ge en föreställning av att det också blir garanterat helt rätt och riktigt ur ett samhälleligt medborgarperspektiv. Marknaden ordnar allt för Kunden.
Men är vinsten verkligen med nödvändighet också ett kvitto på t ex rätt utbildning? Och garanterar "valfriheten" i konsumtionen av utbildning verkligen kvalitetshalten? Finns det inte tvärtom hur många exempel som helst på undermåliga, t o m hälsofarliga, destruktiva produkter, som inbringat goda vinster? Och under allt för lång tid, innan de negativa effekterna framkommit?
Bromander hänvisar också, helt modernt, till opinionsmätningar av "kundnöjdhet". Men dessa är väl något helt annorlunda än analys av effekterna över tid på aggregerad, sammhällelig nivå?
Väl skrivet Jan O Lindgren.
Elever är inte och ska inte behandlas som kunder. Elever är så mycket mer. Låt oss kalla dem människor.
Varför går Lars Ohlys barn i friskolor?
(långt innan de blev myndiga)
Pass på alla ni som inte bestämt er för vad ni ska tycka i frågan. Till att börja med vill jag dementera Claes Bromanders något vaga påstående att vänsterpartiet skulle vara bakåtsträvande, konserverade i en viss lära. Det är inte svårt att förstå att trots att utveckling i sig är en bra sak så är inte all konkret utveckling bra, som Bromander annars verkar vilja hävda. Väl fungerande friskolor är säkert fantastiska för de elever som deltar. Jag skulle inte argumentera mot det. Jag skulle dock vilja nämna problematiken som ryms i kölvattnet av framgången. När allas bildning styrs av privata intressen(läs inte endast finanser) finns inga garantier för kvalitet. Vidare lockar en specialinriktad skola gärna en speciell grupp elever; vare sig det handlar om social härkomst eller baseras på elevens personliga intressen. Det låter kanske praktiskt och inspirerande att läsa med likasinnade men det finns en dold risk. När elever från "fin"-och "ful"förorterna inte beblandas redan i unga år ökar antagligen misstron mellan dem och bristen på kunskap om varandras sätt. När elever med gemensamma intressen ryms i en skola faller deras möjlighet till alternativa perspektiv, hårddraget, bort. Eleverna som blir kvar i de kommunala skolorna slås ut i dessa "intresse"frågor då de inte kan konkurrera med eller platsa hos gruppen sammansvetsade friskoleelever. Nu ett ganska krasst påstående; individens frihet(underförstått att Claes Bromander förespråkar) krockar ibland med individens sociala ansvarstagande. Då och då finner man sig i situationer i livet där man kan välja att gå åt det håll som, åtminstone kortsiktigt, gynnar en själv bäst, eller man kan gå åt det håll som gynnar en grupp, en annan individ och som kanske rent av är ett sätt att undgå en social kollaps. Trots att väg nr. två ger mindre direkt personlig avkastning banar den väg för social välfärd; för faktiskt så bygger välfärd på en ganska simpel princip, nämligen att om alla människor såg till andra och inte bara sig själva så skulle alla ha den omtanke som krävs för välmående, oavsett om det handlar om hjälp med inköp, byggprojekt eller kramar eller stöttande samtal. Kontentan? -Man bör ta ansvar för andra; som driven elev stanna i sin skola för att inspirera andra, som basketintresserad spela med de mindre duktiga för att väcka deras intresse och ge en bild av sitt, ett annat sätt. Den kommunala skolan fungerar idag inte alls som den bör, det är också ett som är säkert. Lärarutbildningen bör kompliceras, skolorna upprustas rent fysiskt och kanske ska inte huvudsakligen politiker styra skolan, utan lärare, socionomer, pedagoger, barnpsykologer, neurologer, barnpsykiatrin osv. Stort spelrum och stor frihet ska naturligtvis finnas inom den kommunala skolan. En större spridning på eleverna skolorna emellan är önskvärd men svår att genomföra. Helt enkelt kan påstås att frågan om friskolor är långt mer komplex än elevens rätt till "fria" val; val som påverkats av hård marknadsföring som är en kostnadsfråga och likt all kapitalism ger företräde åt de med pengar hellre än de med bara kunskap. Val som då inte längre framstår som fria, utan närmast styrda. Det fria övergick i det styrda och var tog då Liberalismen vägen?
Helena, var snäll dela upp texten i stycken. Ingen orkar läsa textväggar. Du är en textväggare.
Doktor Eleph, jag är möjligen en något ovan kommentator. Nästa gång styckar jag och lämnar väggandet till någon annan.
Att skattemedel försvinner ur en verksamhet och ner i privata fickor, skulle det vara en "vinst" för elever och lärare?
Efter att själv ha jobbat inom två vinstdrivande utbildningsföretag vet jag vilka som får stå för betala:
Eleverna - genom färre lärare samt obefintligt elevstöd i form av speciallärare, psykolog och t om skolsköterska.
Lärarna - genom lägre löner än kommunalt betalda samt dessutom ökad arbetsbörda.
Att skattemedel försvinner ur en verksamhet och ner i privata fickor, skulle det vara en "vinst" för elever och lärare?
Efter att själv ha jobbat inom två vinstdrivande utbildningsföretag vet jag vilka som får stå för betala:
Eleverna - genom färre lärare samt obefintligt elevstöd i form av speciallärare, psykolog och t om skolsköterska.
Lärarna - genom lägre löner än kommunalt betalda samt dessutom ökad arbetsbörda.
#14 Jeanna Gabrielsson
Verkar som du hamnat i galen tunna med just den skolan. Men precis som med allt annat finns röta både här och där, oavsett verksamheter i privat, kommunal eller statlig regi.
Dessbättre fungerar de flesta friskolor med beröm godkänt i jämförelse, för det är sällan att föräldrar sätter sina barn i usla friskolor. Den skolformen skulle inte överleva "uselhet".
Däremot kommunala skolor. De fortsätter sin verksamhet med statligt stöd hur illa de än sköts.
Och ofta får läsa om i media, med galopperande mobbing "som ingen sett", trasiga skitiga toaletter ingen elev vill besöka, stök och oro under lektionerna och klientel som ofredar utan åtgärder.
Sällan, eller aldrig har just de problemen på friskolor gjort sig kända eller skapat rubriker.
Men i valtider är oppositionen inte så noga med fakta och sanningar och mycket folk gillar ju drömmar och sagor.