STOCKHOLMS SANERINGSKONTOR HAR LANDAT I PEKING

I DN 7/8-10 går att läsa att de genuina, unika stadsdelarna i Peking, som boende och turister älskar, ska rivas och ge plats för "parkeringsgarage, butiker, museum och konferenscentrum." T o m ett "kulturcentrum" ska pressas in för att det tros lyckliggöra dem som stretar emot -  den så mystiska gruppen "kultureliten". Senaste Slussen-förslaget upp i dagen, inte sant?

Stadsdelarna i gamla Peking är förvisso omoderna - men skulle givetvis gå att modernisera. Värdet av gamla Peking är "som en antik stol gjord under Mingdynastin, den kan se gammal ut, men den är värdefull", säger en som kämpar för det kinesiska kulturarvet. Och givetvis går ett bevarande att kombinera med nybyggen, spännande och harmonierande med den gamla bebyggelsen i tävling mellan världens främsta arkitekter. Och skulle då bli - tro mig - de mest eftertraktade bostadsområdena i Peking.

Precis så här gick det till i Stockholm på 1960-talet. Stockholms Saneringskontor, en lika hemlig som mäktig grupp tycks ha flyttat till Peking. Det gällde att få husen "saneringsmogna". Smaka på det ordet. Precis som Slussens avsiktliga förfall i dag. Det handlade om pengar. Stora pengar. Som idag. Fast vems stora pengar?

Vill man förstå vad som händer i Peking och varför en rad katastrofer idag håller på att drabba Stockholm: Nya Norrmalm, hus ovanpå hus, hus i parker, höghus på fel plats, senaste förslaget till nytt Slussen så ska man lära av historien: den måttlösa förstörelsen av Stockholms levande innerstad på 1960- och 70-talen. I allt vidare ringar slogs hela den levande 1700- och 1800-talsstaden sönder för att ge plats för massbilism, bankpalats och parkeringshus. Den stendöda stadsdel som skapades kallades City och har sedan dess varit föremål för uppiggande åtgärder. Minns ni café Muttern vid Sergels Torg?

Det mördade Brunkebergstorg ska av  borgarrådet Kristina Alvendal göras till ett  "upplevelsetorg", dvs säljas  till något Evenemangsbolag med tillhörande café. På den icke bullerstörda oasen Mariatorget installeras konstgjort ljud för ca 5 miljoner, betalt av sponsorer. En ren ljudslum alltså på ett verkligt rofyllt torg!!  (Nej, det är inte ett skämt.) Vidare ska torget säljas, som enligt Kristina Alvendal "en av stadens döda platser" till en obestämd gatumarknad. Just det torg som nog är Stockholms i alla hänseenden mest levande och älskade.

Befolkningen i Peking tvingas från sina älskade hem,  i stället för att få dem renoverade. Fattiga människor mutas med årslöner ut dit där de inte kan leva. Vilken skam. Och precis som i Stockholm  i går och idag säljs marken till internationella företag och markrättigheter till fastighetsbolag. I Peking byggs i stället för den levande staden ett slags konstgjort Disneyland som ska "likna" det gamla . Ingen vill ha det, inte befolkningen, inte turisterna. Förlusten blir inget mindre än Livet självt.

Precis som om det liggande Slussen-förslaget går igenom.

Li Södermark (7 artiklar)

Anmäl