Stärk svensk konkurrenskraft genom en moderniserad närings- och industripolitik

Miljöpartiet vill modernisera Sverige. Sverige ska bli ett hållbart och konkurrenskraftigt land som investerar i utbildning, forskning och lösningar för framtiden. Det handlar om att investera i klimatsmarta bostäder, höghastighetståg, modern kollektivtrafik, vindkraft, biokraft, miljöteknik och framtidens fordon. För det krävs inte bara entusiastiska entreprenörer och industrialister. Det krävs också politiker som förstår att utveckla och samarbeta med näringslivet och industrin.

Det handlar också om att producera morgondagens kunskapsintensiva och hållbara produkter och tjänster och att se att industrin och de kunskapsintensiva tjänsteföretagen är en del av samma utvecklingsprocess. Tjänsteföretagen är beroende av industrin liksom industrin är beroende av de kunskapsintensiva tjänsteföretagen.

Jag har tidigare deklarerat min uppfattning att direkt efter en rödgrön valseger så bör den nya regeringen inleda samtal med olika branscher och utbildningsväsendet. Målet med dessa samtal ska vara att skapa bättre förutsättningar för både industrin och nya branscher till exempel inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen upprättade en rad branschprogram med syftet att utveckla de olika branscherna. Obegripligt nog har den borgerliga regeringen avskaffat samtliga dessa program samtidigt som man startade upp ett nytt för den krisutsatta fordonsindustrin.

Industrin tillhör inte gårdagen. Tvärtom, industrin utgör kärnan i ett antal starka produktionsområden där Sverige har hög konkurrenskraft. Det handlar bland annat om traditionella industrigrenar som bygger på skogsråvara, järn och stol, fordon och maskintillverkning. Men det handlar också om branscher som miljöteknik, läkemedel och telecom.

En rödgrön regering ska enligt min mening vara en aktiv part för att ytterligare stärka konkurrenskraften inom det svenska näringslivet. Det krävs en ny politik som stärker våra framtidsbranscher och skapar nya jobb. Vi ska teckna nya branschprogram som är hållbara, leder till ny kunskap, innovationer och utveckling inom industrin. Såväl staten som näringslivet och industrin måste vara beredda att investera för en fortsatt produktion i framtidens nya produkter och tjänster.

Den borgerliga politiken, att staten inte ska lägga sig i industri och näringsliv har försvagat Sveriges konkurrenskraft. Regeringens ointresse är för mig både förvånande och obegriplig.

Vinnovas utvärderingar visar att företagen som deltagit i de tidigare branschprogrammen stärkt sin konkurrenskraft genom att de fått del av ny kunskap och forskning. Det är bra och viktigt. Sverige måste konkurrera med kunskap, inte lägre löner. Därför bör vi satsa på både förstärkt forskning och industripolitik genom nya branschprogram som tas fram i samarbete mellan staten och branschernas företrädare.

Det svenska näringslivet och industrin kan stärka sin konkurrenskraft genom att minska sin klimat- miljöpåverkan. Fordonsindustrin kan ytterligare utveckla framtidens bränslesnåla bilar, lastbilar och bussar och skogindustrin och energiproducenterna kan producera nya förnybara bränslen till tunga fordon och personbilar, nya byggmaterial och biobränslen.

Istället för att som den nuvarande regeringen gör, sänka och begränsa kompetenskraven i industriutbildningarna på gymnasienivå, bör dessa utbildningar knytas närmare högskolekompetens. Av dagens industriarbetare krävs bland annat relativt hög språklig och matematisk kompetens. I många fall krävs det också kompetens för att klara kontakter med kunder och samarbetspartners. Det är därför tragiskt att vi har en regering som sänker kompetenskraven i industriutbildningarna.

Om vi ska klara att bygga Sverige starkare och mer rättvist behöver fler komma i arbete.
Många av framtidens jobb kommer att växa fram i små företag. Allt fler unga ser en möjlighet att de skulle kunna starta eget. Det är en utveckling jag gillar.

Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Utan många små och medelstora företag kommer heller inga nya större företag att växa fram. Därför är vår politik inriktad på att underlätta att anställa och expandera, administrera, exportera och tillgängliggöra kapital.

Det måste också vara enkelt och tryggt att röra sig mellan företagande och lönearbete. Fler kvinnor och män ska våga vara nybyggare. På flera håll i landet har det startats upp verksamheter med så kallad egenanställningen. Den egenanställde ansvarar själv för att arbeta in sin egen lön och utveckla verksamheten medan företaget sköter administration och ekonomihantering mot en avgift. Många betraktar sin egenanställning som ett första steg i målsättningen att starta egen näringsverksamhet vilket är positivt.

När den borgerliga regeringen tillträdde så var en av de första åtgärderna att höja arbetsgivaravgifterna riktat mot företag med 2-3 anställda. Vi vill göra tvärt om och sänka arbetsgivaravgiften för småföretag. Det handlar sex procentenheter. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor. Dessutom vill jag se över småföretagens sjuklönekostnader. Många är allt för sårbara med dagens system. Om två är sjuka på ett företag med fem anställda blir det helt enkelt orimliga kostnader.

Nyföretagandet behöver stimuleras. Vi vill genomföra en extra utdelning
från Vattenfall med fem miljarder kronor för att bygga en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska bland annat hjälpa små och medelstora företag som har nya idéer och potentiell utvecklingskraft. Det handlar om särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag och insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Miljöteknikbranschen som ofta har svårt att övertyga markandens riskkapitalister att investera i utvecklingsprojekt är förstås särskilt viktig i sammanhanget.

Vi vill ha en stark kommersiell service för en levande landsbygd, vilket gynnar såväl konsumenter som möjligheten till att leva på eget företagande.

Under de senaste åren har det gått utför på landsbygden. På många orter försvinner nödvändig kommersiell serviceinfrastruktur, vilket är ett hot inte minst mot de små företagens möjligheter att klara sin verksamhet.

Inom ramen för det rödgröna samarbetet vill vi ge särskilt stöd för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles och landsbygd, till exempel till biogasmackar. På många håll saknas det fortfarande tillgång till bredbandsuppkoppling. Det slår särskilt hårt mot näringsverksamheter. Vi anslår statliga pengar för att motverka den digitala klyftan mellan stad och land.

Det är alltså genom strategiska investeringar i forskning och utveckling, förnybar energi och en ny och hållbar infrastruktur för transporter och förändrad arbetsgivaravgifts- och skattepolitik vi kan skapa nya jobb i Sverige. Det ger nya goda förutsättningar för industrin, tjänstesektorn och småföretagandet i vårt land.

Peter Eriksson
Språkrör för Miljöpartiet de gröna

Peter Eriksson (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26872

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Peter, jag driver ett konsultföretag med 30 anställda (som VD och majoritetsägare) och du har några goda tankar men mycket blaj också tyvärr.

Vad är det för branschprogram du pratar om? Menar du att vi företagare ska sitta och snacka med politiker om vad som är bra eller dåligt? Det kan vi göra någon gång, men som jag ser det så finns det inte så mycket du kan göra för en viss bransch. Spelregler måste gälla för alla, annars så kommer det bli suboptimeringar.

Vad det gäller sjukfrånvarokostnader är det glädjande att se att du förstår att det är ett jätteproblem för arbetsgivare. Idag betalar jag de 14 första sjukdagarna (förutom karensdagen) och som personalintensivt företag kostar detta oss mycket pengar. Problemet med ditt förslag, att lova minskade sjukkostnader för företag, är att dina kompisar sossarna går i motsatt linje. Tack och lov för att borgarna vann valet 2006, för sossarnas egna utredning kring sjukdom på arbetsplatser rekommenderade att de skulle införa 30 dagar sjuklönekostnad på arbetsgivaren. Och det tyckte de var rimligt!! Så trovärdigheten i din argumentation är låg, för du har allierat dig med de två mest företagsfientliga partierna i Sverige. De tycker om arbetsgivare men hatar företagare. Så jag tror inte du kommer vinna många av oss småföretagare röster. Kamrat Ohly har ju inte gjort sig känd som vän av entreprenörer...

Det jag skulle vilja se från politiker är inte möten med branschorganisation och massa snack, utan att staten Sverige tar och använder sin roll som kund och beställare av produkter och tjänster på större allvar. Det behövs ingen riskkapitalfond om man får en stor order hos en tidig kund, som vågar chansa på att köpa ett system/teknik som inte är helt färdig. Här har politiker ett reelt inflytande, men använder det aldrig. Vad gjorde att Ericsson har blivit stora inom mobilnät? Till stor del en väldigt visionär och våghalsig teknikchef på gamla Televerket, som lade en order innan det fanns något att köpa. Hur ofta ser vi det av myndigheter och statliga organ. De som är bäst på det är försvaret och FMV, men de kommer inte få mycket pengar att handla för vid ett rödgrönt styre, så även här kommer inte Peter Ericsson att leverera något.

Så det vi småföretagare har att hoppas på i bästa fall vid ett rödgrönt styre, är väl massa möten med politiker som vill veta hur man gör affärer. Suck!!

Det finns dock en sak som ni

Permalänk | Anmäl #1 Jakob L, 2010-08-18, 13:59

Så talar planfantasten. V vill helst se planekonomi, MP vill ha sina miljöplaner och S planerar för storbolagen.

Sedan kommer förslaget om branschplaner!

Hur kan det komma sig att planbenägna politiker tror sig vara så bra på entreprenörskap - har större kunskap och bättre framförhållning än berörda företag? Hitintills har det i alla fall inte funnits några stater med planeringsambitioner som har utmärkt sig för att vara innovatörer och företrädare för ett framtidsinriktad näringsliv.

Samma politiska bla bla som Kent Persson!

Permalänk | Anmäl #2 Jörgen Trauner, 2010-08-18, 16:03

Varför inte stärka konkurrenskraften genom att lämna EU?
Genom att eliminera all onödig byråkrati och själva kunna arbeta fram anpassade handelsavtal mellan olika länder som gagnar oss istället för en uppsjö av regler avsedda för någon entitet kallat Europa som EU tror sig är homogent och styrs bäst centralt.

Permalänk | Anmäl #3 Tor, 2010-08-18, 18:42

Produktivitetskravet på den svenska arbetsmarknaden är för högt i förhållande till befolkningsunderlaget. Därför är arbetslösheten hög. Detta förhållande har givetvis samband med det allmänna löneläget men också med fokuseringen på högteknologi och spetskompetens. Frågor som rör befolkningen på bredden, begåvningskurvan och så vidare är mindre intressanta eftersom individers skiftande förutsättningar är för känsliga ämnen att beröra.

Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken innebär helt enkelt att en hela tiden växande andel av Sveriges befolkning som inte motsvarar ständigt ökade krav på allt högre produktivitet i motsvarande utsträckning sätts på undantag. I förlängningen innebär en sådan politik att de sista individerna på en försvinnande liten öppen arbetsmarknad kommer att ha en mycket tung försörjningsbörda för den övriga befolkningen som i gengäld inte längre lever i ett marknadsekonomiskt system. En förändring av förhållandet mellan insiders och outsiders på den svenska arbetsmarknaden är dock givetvis mycket kontroversiell inom den svenska fackföreningsrörelsen eftersom det ekonomiska ansvaret för personer som är arbetslösa på grund av att de inte når upp till höga krav på produktivitet sedan länge förlagts på staten genom de huvudsakligen skattefinansierade social- och arbetslöshetsförsäkringarna.

En sådan situation - då negativa konsekvenser av eget agerande förlagts på annat håll - brukar benämnas moral hazard. Det är framför allt på grund av dessa förhållanden osannolikt att den svenska statsledningen klarar av införandet av den politik som ryms under begreppet hållbar utveckling utan öppen konflikt med fackföreningsrörelsen.

Högerledaren Ernst Trygger yttrade vid införandet att "Den så kallade arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring mot tagande av arbete under viss lön. Dess roll därom är obestridlig." I tillägg går att konstatera att arbetslöshetsfärsäkringen också varit en försäkring mot egenföretagande under viss lönsamhet. Och en garanti för hög strukturell arbetslöshet som behövt döljas inom transfereringssystemen. Lönebildningen sker ju alltid i nivåer ovan reservationslönen i ersättningssystemen.

Permalänk | Anmäl #4 Tobias Wallin, 2010-08-18, 21:02

Vilken värld lever den här människan i? Sitta ner och diskutera med näringslivet? Det enda dem vill veta är att staten ska sänka skatterna, ta bort arbetsgivaravgifter och få veta att ignoranta politiker som dig ska hålla sina planekonomiska planer för sig själva så ska du nog se att det blir fart i ekonomin!
Många saker verkar vara obegripliga för dig vilket inte är så konstigt då du är fullkomligt ignorant i allt som har med ekonomi att göra. Peter, politiker som dig är problemet!

Permalänk | Anmäl #5 Gustaf K, 2010-08-19, 00:44

vi väljer ett nytt näringsliv, Peter.

Permalänk | Anmäl #6 Birgitta Måhl, 2010-08-20, 12:07

Som företagare tro jagr inte på en regering där planekonomiskt tänkande ingår och som sätter´den lokala konkurrensen ur spel.
Sverige måste konkurrera med kunskap och rimliga lönekostnader.
Nettolön+skatt+företagsbeskattning måste vara internationellt konkurrenskraftiga.Det är hellre inte gångbart att inom "skyddade" sektorer effektiviteten inte överstiger 60% av arbetstiden.

Permalänk | Anmäl #7 Karl Erik Eriksson, 2010-08-20, 16:59