Skolan

Marcus Bäckström om Skolan

Skolan ska omfamna både snickaren och mattenörden

Alliansen, med Moderaterna i spets, har efter år av Socialdemokratisk insnöad nonchalans lyckats få bukt med utbildningssystemet och så sakteliga vänt den kantrande skolskutan på rätt köl. Fler och tidigare betyg, i kombination med lärlingsplatser och individanpassad undervisning, kommer att förbättra kvalitén och göra eleverna rättvisa. Sverige förtjänar en skola i världsklass och det får vi med fortsatt borgerlig politik.


Om författaren

Jag är pressekreterare för Moderat Skolungdom och ska precis påbörja tredje året av en naturvetenskaplig utbildning, med inriktning på ledarskap och organisation.

Skolfrågan har kommit att bli en central del av årets valrörelse och har tydligt åskådliggjort kontrasterna de två blockalternativen emellan. Socialdemokraterna har varit hårda i sina fördömanden vad gäller omstöpningen av betygssystemet och gymnasieskolan, men har visat en märklig ovilja att själva konkretisera förslag, syftandes till förnyelse och modernisering. Istället har det varit kritiken gentemot regeringen som har dominerat och den egna politiken har underordnats utstuderade attacker och strategiska utspel. Avsaknaden av egna greppbara visioner (klichéer finns det gott om) beror troligtvis på vänsterblockets djupa splittring, där Vänsterpartiet kraftigt motsätter sig friskolor och förespråkar ett totalstopp mot betyg och bannlysning av läxor.

Ovan åtgärder som skulle slå allra hårdast mot de elever som kommer ifrån studieovana hemförhållanden, utan akademiska föräldrar som själva kan understödja sina barn med kompletterande utbildning. Betyg är en rättvis kunskapsbarometer, som förvisso som kan missbrukas, men som ändå ger alla samma möjligheter, utan hänsyn taget till socioekonomisk bakgrund eller andra potentiellt diskriminerande faktorer. Med betyg spelar det ingen roll om du är uppvuxen i en eftersatt miljonprogramsförort eller på Djursholm, elevens insatser värderas objektivt efter prestation, resultat och ansträngning.

Alliansen har gjort det till en huvudfråga att reformera skolan i grunden. Den intoleranta homogenitetsnorm som i mångt och mycket präglat undervisningen, där alla ska lära sig samma saker på lika lång tid, har fått stryka på foten för ett mer flexibelt, kunskapsorienterat och individualiserat skolsystem. Det ska inte spela någon roll vilka intressen eller fallenheter man som elev har, såväl den framtida snickaren som civilingenjören ska få de pedagogiska verktyg som behövs för att förverkliga de egna ambitionerna. I skenet av det så tycker jag att Jan Björklunds förslag om särskilda spetsklasser redan på högstadiet på det hela taget är ett steg i rätt riktning. Det har länge varit allmänt accepterat att talangfulla unga fotbollsspelare och musikaliska underbarn får särskild stimulans i skolan och det borde självklart gälla även begåvade matte- och samhällselever. Så länge det inte minskar anslagen till den ordinarie skolan så är det bara positivt att rastlösa elever får de utmaningar de behöver, samtidigt som lärare kan lägga mer energi på att stötta, hjälpa och handleda elever med svårigheter.

Det finns naturligtvis nackdelar med förslaget och en sådan är att man som elev ska behöva ta ställning till skolgång i en eventuell elitklass redan i sjätte klass. Det optimala vore om möjligheten att få läsa i snabbare studietakt kvarstod även efter påbörjad högstadieutbildning, då många nykläckta trettonåringar säkert inte fått upp ögonen för alla sina intressen vid så tidig ålder. Möjligheten att accelerera sin studietakt, anpassa inlärningen och gå mer på djupet i ämnena måste finnas kvar även om man inte är tvärsäker på vad man vill göra redan vid utgången av mellanstadiet. Här har skolan en viktig utmaning att bita i. Det duger inte att oengagerat uppmana en driftig elev att nöta igenom matteboken ytterligare en gång, lika lite som det är acceptabelt att stressa och påskynda en elev som inte ligger i fas med timplanen. Det låter måhända som en utnött plattityd men skolan ska finnas till för eleven och inte vice versa.

Alliansen och Moderaterna har satt skolan i fokus under sina år i regeringsställning. Gymnasiereformen ger det svenska skolväsendet ett rejält uppsving och utökade praktikmöjligheter, i form av lärlingsplatser, kommer bättre att tillgodose den enskilde elevens önskemål och förbättra chanserna till självförsörjning och en anställning efter studenten. Därutöver kommer tidigare betyg och fler steg i skalan att underlätta utvärdering och uppföljning av kunskap samtidigt som det blir mödan värt att ge det lilla extra för att knipa ett högre betyg.

Ommöbleringen av skolan utgör en välkommen förändring, efter en lång tid av rutinmässig utslagning av elever som inte passar in i Socialdemokraternas strama ramar och definitioner av vad som är rätt sorts kunskap. Huruvida Björklunds förslag realiseras eller inte återstår att se. Klart är i alla fall att den svenska skolan fått en betydligt bättre styrning med Alliansen vid rodret och med ytterligare en mandatperiod för det blåa blocket, anförda av Moderaterna, så är jag övertygad om att både den allmänna studiemotivationen och förutsättningarna för att lyckas i den svenska skolan kommer att bli ännu bättre.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26887

5 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vänta nu lite. Ligger Moderaterna i spetsen på alliansens skolpolitik? Nu får du väl tänka efter lite. Det är ju liksom Folkpartiet som har kontroll över hela departementet.

Sedan undrar bara hur du har mage att påstå att det är elever med studieovana bakgrunder som missgynnas av färre betygssteg och enbart offentliga skolor? Din tilltro till betyg är närmast naiv. Betyg ska, precis som du säger, inte ta hänsyn till socioekonomisk bakgrund, kön eller etnicitet men det är ett vederlagt faktum att så faktiskt är fallet. Lärare värderar elever på olika sätt och sätter betygen därefter, det är inget snack om saken. Precis lika vederlagt är att privatskolorna bidrar till segregation gällande olika grupper i samhället. Överklassen får sina skolor och flyktingar får sina, även om det i teorin är fritt att välja vilken skola man vill.
Vidare bidrar privatskolorna till ett uppmuntrande av att sätta igång en betygsinflation. De gör sig själva populära genom att driva upp elevernas betyg. Betygssystemet är alltför hattigt och subjektivt, om det överhuvudtaget ska kunna fungera krävs mer stringenta krav. Inget snack om saken.

Jag får säga att jag håller med dig om att det är bra att människor med olika fallenheter ges möjlighet att rikta in sig mot sina "specialområden", och jag gissar att du vet vad du vill göra med ditt liv. Bara att gratulera och hoppas att det går bra för dig.
Sedan vill jag bara att du ska förstå att alla i din ålder - eller ännu mer barn (ja, de är barn) som ska börja högstadiet - inte har sitt karriärval spikat. Det skulle förstås vara förödande om ett val jag gjort som tolvåring (t.ex. att jag vill bli snickare) sedan måste definiera hela mitt yrkesliv. Jag själv fyller snart 23 och har inom ett par år en färdig universitetsutbildning, men jag vill fortfarande kunna ändra mig angående min karriär och är glad för att jag inte tvingas hålla fast vid de visioner jag hade i de lägre tonåren.

Permalänk | Anmäl #1 B Henrik Jonsson, 2010-08-23, 13:26

Det är måhända Folkpartiet som basar över skoldepartementet, men jag vågar påstå att Moderaterna, som överlägset största parti i Alliansen, inte står helt handfallna vad gäller utformandet av skolpolitiken.

Betygen kan definitivt missbrukas, inget snack om saken. Men det är alla gånger mer av godo än ondo. Elever ifrån välbärgade akademikerhem kommer alltid att klara sig, även om betygen slopas, då de får stimulans hemmavid och har ett större kontaktnät att tillgå. Utan betyg och läxor finns det inga objektiva mätinstrument att använda. Utvecklingssamtal och skriftliga omdömen blir tillrättalagda och diffusa, eleverna och föräldrarna får inga klara besked. Detta drabbar elever med sämre hemförhållanden värst, som inte kan slå sig fram på något annat vis än att visa sig duktiga och amibitösa. Det är avskaffandet av betyg som öppnar upp för det rejäla godtycket, något som tvivelsutan kommer att slå hårdast mot de som har oddsen emot sig.

All skolverksamhet ska omgärdas av strikt tillsyn. Såväl friskolor som kommunala alternativ ska leva upp till stränga krav och bestämmelser. Betygsinflationen ska stävjas och segregering motverkas. Friskolorna kan inte neka elever ifrån särskilda samhällsgrupper att studera, så det är bara trams att hävda det. Segregation är ingenting som skollagstiftningen kan klandras för.

Jag påtalar i artikeln vikten av att man ska kunna ändra sig. Livsavgörande beslut kan oftast inte fattas i sexan och om man som åttondeklassare känner att man skulle vilja ingå i någon av dessa "spetsklasser" så tycker jag att den möjligheten fortfarande ska finnas. För tydlighetens skull anser jag också att alla ska läsa samma ämnen på högstadiet, även om det ska få finnas utrymme för fördjupning. På gymnasiet anser jag det fullt acceptabelt att nischa sig mer, då de flesta ändå har en vag aning om huruvida de väl ägna sig åt teoretiska eller praktiska saker senare i livet.

För övrigt har jag personligen ingen aning om vad jag ska göra efter gymnasiet. Därför har jag valt en bred och allmän linje. Jag är dock väldigt glad över att ha fått möjligheten att själv välja skola, något jag tror optimerar mina förutsättningar för framtiden.

Permalänk | Anmäl #2 Marcus Bäckström, 2010-08-24, 09:11

Jag hinner faktiskt inte läsa artikeln, men jag har gått tvåårig snickarlinje precis innan det blev treårigt program och jag skulle då gärna ha gått programmet och fått högskolebehörighet.

Mina klasskompisar däremot tyckte att det var för mycket teori på det tvååriga programmet där man bara hade extremt enkel svenska och engelska och samhällsorientering och de skolkade ofta på de få lektionerna.

Jag tycker att det ska finnas båda delarna, en ren hantverkar/arbetslinje utan så mycket teori och en hantverkarlinje som idag där man får högskolebehörighet. Då kan man helt enkelt välja efter sin situation och sina förutsättningar och på något år så kommer valen de studerande gör att visa hur många platser man behöver på respektive utbildning.

Varför ska det vara så svårt att ge riktig valfrihet?

Permalänk | Anmäl #3 David Krug, 2010-08-29, 12:59

Jag som går i årskurs nio idag måste bara säga att du inte har någon som helst koll om hur det ligger till i skolan.

1. Betygssystemet är i stort sett bara negativt sålänge eleverna bedöms av läraren. Betygssystemet i praktiken fungerar såhär:
Läraren jämför eleverna med varandra, och följer därmed inte riktlinjerna för betygen som de borde, vilket kan resultera i att elever får ett betyg i jämförelse till vilken ort, skola och klass personen hamnar i.

Andra problemet är att läraren favoriserar och inkluderar automatiskt saker såsom förseningar, beteende osv. i betyget. Om en elev inte är omtyckt av läraren påverkar detta elevens betyg.
Elever från ogynsamma hemförhållanden gynnas INTE av betygssystemet eftersom de faktiskt inte alltid får hjälp med de BETYGSGRUNDANDE läxorna eller hemproven som de med högutbildade föräldrar får. Läxor ska inte vara betygsgrundande och bör inte vara obligatoriska att genomföra, utan endast om man känner att man behöver extra träning inom olika områden och inför prov.

Tredje problemet är att eleverna jämför sig med varandra vilket gör att elever med sämre betyg kan må dåligt och skämmas över sina betyg, därför är det inte bra att ge betyg i tidig ålder.

Också att du tar åt Alliansen all ära för "den nya skolan" är skitsnack. De rödgröna hade säkerligen också fått igenom ett nytt betygssystem och förändrat skolan på ett positivt sätt.

Permalänk | Anmäl #4 Alex Lautner Olson, 2010-09-02, 17:26

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum

Permalänk | Anmäl #5 epoksii, 2012-07-07, 23:35

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.