Fler partier borde söka svar på integrationsproblematiken

Jag är en av dem som alltid brukat kalla mig socialliberal. Jag har i mitt politiska uppdrag för Folkpartiet ständigt drivit frågor om människors lika och okränkbara värde, om vikten av att ha ett skyddsnät för de i vårt samhälle som är sårbara, om att arbeta med långsiktiga lösningar oavsett om det gäller natur, klimat eller sociala frågor.

Ibland säger jag att jag ligger på Folkpartiets yttersta vänsterkant. Det har inneburit att jag kritiserat partiet för olika saker genom åren. Synen på militära insatser, bristen på att ta tillvara partiets natur- och miljöarv, synen på brott och straff är tre av dessa exempel.

Jag var inte heller någon av dem som gjorde vågen när partiet lanserade språktestet för invandrare. Det var inte meningen att bli någon stor fråga, men dominerade valrörelsen 2002. Efter det har ett antal frågor kring invandring och integration lyfts av partiet.

Som liberal, oavsett prefix, önskar man att man kunde lita på människors godhet, att världen fungerade som en väloljad maskin, där politikernas arbete var enkelt. Men så är naturligtvis inte fallet. Människans godhet kan ifrågasättas. Det demokratiska systemen hanterar ibland frågor som synes vara utan lösningar. Integrationspolitiken och invandringspolitiken är två av dessa frågor.

De traditionella partierna i Sverige hukar mest i debatten kring invandring och integration. Större delen av de politiska lösningarna handlar om att göra det man redan gör, men förhoppningsvis lite bättre. Alliansen har på två områden ändå tagit ställning med konkreta åtgärder. Arbetslinjen, med ökade krav på egenförsörjning, är den ena. Skolan, med ökade krav på kunskaper, den andra. Men det räcker inte.

Sedan språktestets lansering har Folkpartiet gång på gång sökt svar på frågorna kring hur invandring och integration ska hanteras. Ibland handlar det om värderingsfrågor. Ibland handlar det om mer praktisk administration av gällande system. Alltid har partiet kritiserats för att fiska i grumliga vatten.

Problemet är bara att alla andra partiers alternativ är att inte göra något alls. Hur vill de rödgröna lösa integrationen och utanförskapet? Med mer offentligt stöd till människor som riskerar att ytterligare passiviseras? Var finns lösningarna från de övriga allianspartierna? Jag ser dem inte.

För att ett samhälle ska fungera måste det finnas gemensamma värdesystem. Den lagstiftning vi har, de sociala förmåner vi betraktar som självklara, det samhälle vi skapat bygger på såväl skriftligt formulerade som på annat sätt traderade uppfattningar. De grundas bland annat i den kulturella identiteten som ständigt skapas och återskapas.

Men vilka är dessa gemensamma värdesystem idag? På vilken grund vilar det demokratiska styrelseskicket? Varför är jämställdhetsarbetet självklart? Är människans värde oändligt och lika även idag? Och så vidare, och så vidare...

De flesta av Folkpartiets kritiserade förslag bygger på en vilja att söka grunden för vad som är och ska vara gemensamt. Ska vi kräva att kvinnor och män behandlas lika på arbetsplatser? Ska vi göra vår plikt och arbeta innan vi kan kräva vår rätt till bidrag? Hur får vi alla att omfattas av den kärna av värden som måste finnas för att samhället ska fungera?

Frågorna är inte enkla. Svaren är inte givna. Men de måste få ställas, diskuteras, förkastas eller antas.

Från min vänsteposition i Folkpartiet kan jag fortfarande kritisera flera av de förslag som partiets företrädare kommer med. Men samtidigt vet jag att förslagen läggs för att söka vägar att hantera den integration som måste bli ett faktum., utifrån en vilja att än mer öppna landets gränser. Alternativet, att sitta still och tro att allt löser sig, är att verkligen ge SD den position som "det enda partiet som verkligen tar tag i invandrarfrågan". Det är det mest oliberala alternativet.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26870

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Människors "lika värde"? Betyder det att alla ska få samma betyg och samma lön?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-08-18, 11:50

Att människor är lika mycket värda betyder att de är det som människor. Är det ett svårbegripligt påstående? Det betyder inte att alla får samma betyg i skolan, hoppar lika högt i höjd eller tjänar lika mycket pengar.

Wermes inlägg tycker jag är sympatiskt, även om han, som han själv påpekar, tar upp en lång rad frågor, vars definitioner och problemlösningar det i detalj kommer att bli mycket svårt att enas om. Men dialog och problematisering är politikens kärna, och integrationspoltiken är en av vår svenska samtids allra knivigaste utmaningar.

Permalänk | Anmäl #2 Carsten Palmer Schale, 2010-08-18, 14:54