Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Valet 2010

Gustaf Reinfeldt om Valet 2010

S intoleranta skolsystem har bara lett till arbetslöshet och utanförskap

Valet om vilken skolpolitik som ska gälla de kommande fyra åren är avgörande för framtiden. Vänsterblocket förordar en tillbakagång till ett stelbent skolsystem, där likformigheten överordnas elevens egna intressen och behov. Alliansen vill, vid förnyat förtroende, fortsätta att modernisera och förbättra skolan, så att alla elever står rustade inför den framtid som, i globaliseringens tidevarv, ställer högre kunskapskrav än någonsin.


Om författaren

Gustaf Reinfeldt är aktiv i MUF och ledamot av Moderat Skolungdoms Rikskommitté.

Frågan om jobben har stöts och blötts i en sådan omfattning att de politiska mantrana om "ökad sysselsättning" och "fler i arbete" snart börjar slå hål i huvudet på gen gemene väljaren. Budskapen haglar och alla gör anspråk på att ha den bästa lösningen. Socialdemokraterna har sitt möjligheternas land, där alla sysslolösa ungdomar i en handvändning ska få ett jobb att gå till vid ett maktskifte. Att de tänker nå detta mål genom att införa en riktad ungdomsskatt, det vill säga dubblera arbetsgivaravgiften för alla under 26 år, talas det inte lika högt om. I Socialdemokraternas värld är det bara jobb som kan beskattas fram. Inom alla andra områden, från tobaksbruk till alkoholförtäring, så är ökad beskattning liktydigt med lägre konsumtionsgrad. Logiskt och till synes enkelt, men om sossarna får råda så är det just fördyringen av jobb som ska få in ungdomar på arbetsmarknaden.

Den ekonomiska krisen slog hårt emot arbetsmarknaden. Inte minst unga, som ofta saknar praktiska erfarenheter och egna meriter, hamnade i kläm när efterfrågan slog i botten och företagen drog in på praktikplatserna. Alliansen har, genom den reducerade arbetsgivaravgiften för unga, hjälpt till att dämpa fallet och har därmed förhindrat att än fler ungdomar hänvisats till staten och ersättningssystemen. När det nu ljusnar i konjunkturtunneln så kommer benägenheten att anställa bli större och ungdomarna kommer då ha en gyllene chans, förutsatt att vänsterpartierna inte får möjlighet att genomdriva sin skattechock förstås.

Jobb och sysselsättning i all ära, men ska vi ha någon modern arbetsmarknad att tala om i framtiden så är det i skolan som ansträngningarna måste vidtas. Socialdemokraterna har, med sina samarbetspartier, varit slapphänt i sin hantering av det svenska skolsystemet under sina regeringsinnehav. Ett likformigt och intolerant system har fått mängder av gymnasieungdomar att lämna skolan i förtid, med utanförskap och arbetslöshet som direkt följd. Ambitionen att alla ska få högskolebehörighet har satt käppar i hjulen för dem som faktiskt, hör och häpna, föredrar ett praktiskt arbete framför den stillasittande teorin på något av landets universitet. I Socialdemokraternas skolvärld ska såväl snickaren som matematikern lära sig samma sak, oberoende av framtids- och yrkesdrömmar. Trångsynt och onödigt, då det både kväver elevers motivation och skapar problem längre fram, när arbetslösheten stiger, samtidigt som bristen på kvalificerad arbetskraft tilltar.

Moderaterna och Alliansen har, i och med att gymnasiereformen träder i kraft, påbörjat arbetet med att omforma och i högre grad individualisera skolan. Tidigare betyg och fler steg i betygsskalan ska underlätta utvärdering och samtidigt sporra till en liten extra ansträngning. Lärlingsplatser ger praktiskt sinnade elever möjligheten att få in en fot på arbetsmarknaden tidigt, något som kan ge fast anställning längre fram. Kraven på behörighet till högskolan för alla slopas och den som föredrar att mecka med bilar slipper att traggla samma kurser som den obotliga mattefantasten. Kort sagt en välbehövlig modernisering och en anpassning efter var elevs behov. Skolan kan aldrig skräddarsys till hundra procent, men det är viktigt att föra en politik som tillvaratar allas förmågor och talanger och som inte hänvisar de med praktiska intressen till långvarig arbetslöshet.

Världen blir alltmer konkurrensutsatt och ska vi kunna tillgodose efterfrågan på utbildad arbetskraft så vill det till att vi satsar nu. Kvalificerade snickare behövs lika mycket som doktorerande statsvetare när tjänstenäringen, inte minst genom ROT- och RUT-avdragen, blomstrar och det inom andra områden ställs krav på akademisk examen.

Skolan ska vara en öppen och stimulerande plats för alla och om du tilltalas mer av Alliansens framåtblickande skolpolitik än vänsterpartiernas trötta skönmålning av gårdagen så rekommenderar jag en blå röst den 19:e september. Det är det bästa för både dagens elever och morgondagens jobbmarknad.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26644

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Framförallt hade vi ju länge en skola som prioriterade jämlikhet och likriktning, där de duktiga stoppades eftersom alla skulle lära sig lika mycket, helt i linje med Palmes och den dåvarande socialdemokratins ideologi. Frukterna av detta skördas mycket riktigt idag.

Permalänk | Anmäl #2 John G-son, 2010-08-13, 10:05

Svensk skola var som bäst på 80-talet, iaf om man använder den måttstock som ofta används idag: internationella jämförelser. Detta efter en rad skolreformer som byggde på breda politiska lösningar med de flesta partier involverade, ett stabilt utredningsmaterial och decenniers svensk och internationell pedagogisk forskning som ledde till en nedtoning av betygens betydelse. Det är dags att sluta flumma och skylla på (s). Det vittnar om dålig pålästhet och kunskapsförakt.

Mera tragiskt är att man fortsätter orera om betyg och betygskalor på en politisk nivå. Svenska politiker har blivit riktiga skolkvackare som Kent Holmström uttryckte det för några dagar sedan på Newsmill. Det finns absolut ingenting som skulle peka på att antalet betyggsteg eller tidigare betyg förbättrar kunskaperna i skolan. Betyg är säkert bra för vissa, precis som de är dåliga för andra. För majoriteten spelar de ingen som helst roll, även om det för vissa kan vara kul att få det där pappret.
Denna debatt visar att skolans politiska ledarskap är både tragiskt och historiskt svagt.

Vitalt för ett samhälle som helhet, är att man har hög lägstanivå i utbildningsystemet, speciellt i barn- och ungdomsskolan. Därför måste skolan göra allt för att få med fler elever längre upp i systemet. Med bättre utbildning ökar anställningsbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden. Detta är ett av de största problemen i mindre utvecklade länder, som ju ofta har skolsystem som slår ut elever i väldigt tidig ålder. Deras problem är ju att ta sig bort från legotillverkning och ojämn tillväxt eftersom de saknar välutbildad arbetskraft. Denna logik borde vara uppenbar.

Det är alltså återigen ett politisk haveri att tro att lärlingsutbildningar skall lösa problemen, när det är skolan som måste öka sin mångfald av metoder och angreppsätt för att fånga upp fler elever. Man måste först av allt skaffa sig bätttre och modernare pedagogik.
Men eftersom det enda man orkar ha i huvudet som politiker är en diskussion om antalet betygssteg, så får vi också en massa andra lättköpta förslag som kommer att slå ut elever som borde klarat sig bätttre. Vad ett lärlingssystem erbjuder en skola, som samtidigt förväntas ställa högre krav på elever, är en nödutgång som inte tvingar dem att utveckla sin pedagogik.

Jag snubblade själv genom gymnasiet, och en sådan som jag hade lätt kunnat erbjudas och accepterat en lärlingsplats av någon studievägledare. Tyvärr hade jag blivit en väldigt dålig bilmek; det finns troligtvis fler bilmekar som kunnat och velat vara civilingenjörer än läkare som velat vara snickare.
Jag kom knappt in på teknisk högskola (endast med hjälp av arbetslivspoäng) och erbjöds i slutet en doktorandplats som jag tackade nej till. Idag arbetar jag med hjärnans alla delar, men håller inte gärna i en hammare.

Det är bra att unga engagerar sig i politiken, även de med kända efternamn. Men så länge inte ens de unga orkar lyfta blicken längre än så här känns det hopplöst. Så förbannat mediokert. Det jag inte fattar är att liberala tänkare har så svårt att formulera verkliga politiska alternativ som svarar mot de ideal de har. Jag är fullständigt övertygad om att det går att skapa en god liberal skolpolitik. Men så som de gör nu verkar de ju inte tro på sina ideal – de har faktiskt gett upp för att istället köpa billiga röster.

Permalänk | Anmäl #4 Mister J, 2010-08-13, 17:25

Jag vill ha tillbaka min barndoms skola då man
fick leverbiff, lappskojs och stekt fisk med skarpsås
till lunch och man kunde tävla i köttbullsätning...
Då man fick nya böcker som man lät mamma klä
in med papper.
Där vi hade roliga timmen på fredagar och jag
la en konstgjord hundskit från Buttericks utanför
dörren till klassrummet.
Alla var snälla och ingen mobbade nån.
Läraren var en tant som bjöd på hembakade kakor
och satte en stjärna i guld i boken om man gjort rätt.
Vi fick lära oss vad man skulle göra om "bomben kommer"
och lägga oss ned nedanför fönstren i klassrummet om
ryssarna släpte en atombomb.
Yvonne visade utvalda klasskompisar bilder på sin mamma
som solat naken på semestern jag tittade med stora
ögon samtidigt som jag hostade av en cigg från ett litet
paket Prince bakom simhallen.
Så släntrade vi in i skolan efter rasten samtidgt som jag
halsade en Cuba Cola.

En sån skola är en bra skola.

Permalänk | Anmäl #5 Bo Grahn, 2010-08-13, 17:39

Men det är ju fel redan i ingressen. Alla elever ska ju inte stå rustade för framtiden. För inte kan väl sänkta kunskapskrav vara ett bra sätt att rusta elever för framtiden? Inte heller att ett felval som 11 åring ska kunna innebära att dörren till högre utbildning stängs. Vi behöver en ny rödgrön regering och en ny politik om alla elever ska stå rustade för framtiden. Högerregeringens politik innebär bara att klyftorna växer och att allt fler hamnar efter..

Permalänk | Anmäl #6 Magnus Johansson Karlskrona, 2010-08-13, 19:11

Mister J det mest mediokra man man kan göra i en debatt är att ta sig själv som exemepl och tro att det ligger någon sorts allmängiltighet i detta. Sedan har du 100% fel beträffande "Det finns absolut ingenting som skulle peka på att antalet betygsteg eller tidigare betyg förbättrar kunskaperna i skolan." Exmpel visar en rapport som kom ut helt nyligen på att förlorarna på att betygen tagits bort är barn i familjer som saknar akademisk bakgrund.
"Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har givit ut en rapport som undersökt de långsiktiga effekterna av betyg i låg- och mellanstadiet. Detta är första gången de långsiktiga effekterna undersöks. Det intressanta är att rapporten slår fast att tidiga betyg gynnar framför allt barn som inte har akademiskt utbildade föräldrar"

Permalänk | Anmäl #7 Björn Björnson, 2010-08-13, 23:59

Har vi inte en Statsminister som är pappa till Junior? Hur är det då möjligt att grabben redan drillas till politisk broiler? Efterstävar vi en ny maktklan a la' Bush eller Kennedy-dynastin?

Det är skrämmande hur Demokratin sakta försvinner i detta land utan att någon protesterar. Svenska folket är som grodan som skulle kokas. Först så mår den jättebra i vattnet och tycker t.o.m att det är skönt med lite värme. Intet ont anande stiger gradvis temperaturen tills den blir för svag och till sist inte kan ta sej ur, utan kokas till döds.

Vakna! Vi behöver vanligt folk i politiken som har yrkeserfarenhet, inte nya politiska broilers!
http://www.newsmill.se/artikel/2010/07/14/skr-m-v-ra-politiker

Permalänk | Anmäl #9 Janne Stenborg, 2010-08-14, 00:32

Att den svenska skolan på 50 talet var en av de bästa i världen berodde mest på omvärldens krig men också på att man moderniserade den i syfte att förbättra pedagogik och inlärning.
Senare på 60 talet så ledde efterfrågan på arbetskraft till en leveransskola som tappade bildningsidealen för att på 70 talet ersättas av den politiska skolan som fortfarande råder..

Att tro att det går att ersätta den politiska skolan med en bättre politisk skola är helt fel.
Det enda som kan leda till en förbättring är att ersätta dagens arbetsplats för politiker med en plats för lärande och utexamineranden av kunniga studenter.

Med kunniga avser jag inte bara repeterande av vad andra har gjort utan även eget skapande i form av tillämpade kunskaper i alla ämnen.

Permalänk | Anmäl #10 jmz, 2010-08-14, 07:25

Jag vill bara invända mot det slentrianmässiga bruket av "utanförskap". Detta är både en av alliansens och oppositionens svagaste sidor, enligt min mening. Läs min artikel här på sajten.

Permalänk | Anmäl #12 Carsten Palmer Schale, 2010-08-14, 10:05

Så att som alliansen vill, med de nya antagningsreglerna till högskolan, stänga ute de med bättre betyg och släppa in de med sämre är att "stå rustade inför den framtid som, i globaliseringens tidevarv, ställer högre kunskapskrav än någonsin"?
Att dessutom att se till att invandrare och nordiska grannar inte kommer in på högskolan trots att de har bättre betyg, är det i samma fina globaliseringsanda?
Att man i sthlm inte släpps in på Komvux om man redan har studerat på universitetet i ett annat land, så att omskolning för invandrare med högre utbildning i praktiken blir omöjlig, är det att motverka utanförskap?
Du pratar om saker som du överhuvudtaget inte har en aning om Gustaf.
Allt folkpartiet och moderaterna vill är att högre studier ska fortsätta gå i arv, att läkarsöner blir läkare, att VD-söner blir VD:ar, att politikersöner blir politiker. Oavsett om de är de mest lämpade.
Det är pinsamt genomskinligt!

Permalänk | Anmäl #13 Tomas Karlsson, 2010-08-14, 10:27


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.