Är vinsten i friskolan ett tecken på att skolan får för mycket pengar?

"Tesen om ekonomiska vinsters allmänna fördärvlighet har också en moralisk dimension. Att göra vinst på verksamhet som helt eller delvis finansieras med skattepengar är slemt och skumt."

Att medvetet ta bort incitament till förbättringsprocesser har även det en moralisk dimension i min bok. Den här typen av samhällskvävande måste beivras. Det är ett stort hot mot det fria välmående samhället som kan skapa välstånd åt alla.

Väl skrivet.

Det är alltid lätt att göra vinst om man tar bort etiken.

En fördel med friskolorna är att man kan använda annan pedagogik och andra arbetssätt än vad som kanske finns i den offentliga skolan. Det gäller att se och erkänna det.

Men samtidigt vill jag fråga Widar Andersson, när han säger att friskolorna har citat "god kvalitet", vad stödjer han sig på då?

Vi kan se en betygsinflation som till stor del kan räknas på friskolornas konto. Höga betyg är friskolans främsta konkurrensmedel. Men höga betyg behöver inte motsvara faktiska goda kunskaper.

Widar Andersson kommer in på hur friskolorna tjänar sina pengar, jo på lönekostnaderna. Lågutbildade lärare blir billigare, då blir vinsten större. Sjuksköterska, kurator tas bort, då blir vinsten större. Men fyller inte dessa arbeten viktiga funktioner för eleverna när de är sjuka eller har problem?

Bibliotek tas bort, det blir billigare och vinsten blir större. Men främjas inte elevernas bildningsnivå genom nära tillgänglighet till bibliotek?

Det är inte alls svårt att göra vinst, det är bara att skala bort etiken.

Friskolor med offentlig finansiering är bara ett mellansteg till fullskalig privatisering.

Det är bra att Widar Andersson uttalar sig om sin tro på friskolor. Men jag noterar att han används som ett medel för Svenskt Näringslivs mål att privatisera allting. Liksom Hans Dahlgren. Det är perfekt att putta fram sossar när man vill privatisera.

Mer än 80 procent av det samlade aktievärdet på börsen har idag institutionella ägare. Detta är ofta ganska passiva ägare. Detta har en handfull mörkblå moderater utnyttjat för att låtsas att företagen via organisationen Svenskt Näringsliv vill göra om Sverige till något slags USA med skattetryck på 30 %.

Så vissa här menar på allvar att grunden till en bra skola är, helst en skola i kommunal regi som går med förlust?
Detta skulle då visa att alla pengarna går till kvalite' och till skolbarnen (?!) om ingen vinst förekommer?
Och motsatsen skulle vara privata rövarhålor till skolor som utarmar barnen, billig arbetskraft av undermåliga outbildade "lärare" och påhittade betyg? Och sen en ägande ledning som stoppar varenda krona i sin egen ficka?

Så dumt, så oinsatt och fullständigt utan kunskap i ämnet. Oftast dessa som skriker högst och tror mest på politiska sagor och skrönor från vårt stora "skrämselparti", där även utbildning och kunskap lämnar mycket över att önska hos dess ledare.

Det är en väldigt bekväm nidbild Doktor Eleph@nt målar upp:

vinst: etiken måste ha "skalats bort"
ingen vinst: etiken finns kvar

Tror du verkligen själv på den? För mig ter det sig oerhört naivt att tro att "ingen vinst" skulle vara en garant för etiken.

Widar pekar träffsäkert på "antagandet att den enes vinst automatiskt utgör den andres förlust" I sin artikel. Din kommentar genomsyras av just detta antagande. Menar du verkligen att alla kostnader i alla skolor motsvarar (lika) "viktiga funktioner för eleverna"? Ju mer utgifter en skola har desto bättre är den? Alls incitament är av ondo, för de riskerar att åsidosätta "etiken"?

Tror du verkilgen själv på det?

"En skola med kvalitéer som inte tilltalar ett tillräckligt stort antal elever måste snabbt förnyas, förbättras eller så tvingas den att slå igen. Denna utslagning är i grunden god. Det är såväl fördyrande och fördummande att finansiera oönskade skolor med skattepengar."
Man skulle alltså låta eleverna bestämma över undervisningen i skolan? Det skulle ju i så fall göra undervisningen än mer urvattnad.

"De företag som sätter vinst före kvalitet kommer snart att vara ute ur matchen."
Ja, och då får kommunen träda in och ge fortsatt undervisning. Men om kommunen inte har råd att driva sina skolor kommer inget privat företag att reda ut den uppkomna situationen. Symmetri saknas, helt enkelt.

Jag häpnar över att ingen i denna diskussion ännu nämnt det mest uppenbara motargumentet mot Widars tes: En viktig anledning till att friskolor har möjligheten att ga med vinst är deras selektiva urval av elever. Friskolors genomgående höga intagningspoäng kombinerat med deras profilering mot i huvudsak svenska medelklassungdomar resulterar i klasser med få resurskrävande problemelever. Jag lovar att vara den forsta att jubla den dagen någon visar mig en vinstdrivande, etisk och högkvalitativ friskola dar majoriteten av eleverna kommer fran låginkomsttagarfamiljer eller en där en hög andel av eleverna har problem såsom dyslexi, adhd eller andra handikapp.

Det ar sant att det finns alldeles for mycket onödig byråkrati och regler om hur skolor ska styras, vilket förutom att äta upp delar av budgeten som kunde använts mer effektivt även har den farliga effekten att det får rektorer, lärare och annan personal att tappa sin motivation och passion for yrket då de i allt större utsträckning förlorar möjligheten till eget initiativtagande. Jag ser dock detta som ett problem separat fran debatten om friskolor och hävdar att det inte finns någon anledning varfor kommunala skolor inte kan drivas som företag med mål att minimera kostnader (skolors enda metod for att gå med "vinst" då inkomsterna ar fasta) men exempelvis öronmarka överskottet till skolor i behov av extra resurser. Ju fler friskolor vars ledning på grund av sitt vinstintresse diskriminerar "svåra" elever, desto tyngre blir bördan på andra skolor att ta hand om dessa,

Efter den ekonomiska krisen och kommunaliseringen av skolan på 90-talet såg vi hur resurserna till skolan minskade.
Nästan 20 år senare börjar vi se konsekvenserna av detta. De flesta är idag ense om att en av konsekvenserna har varit betygsinflation.
Vi har alltså levt med en bild av att verksamheten i huvudsak har fungerat väl trots besparingar men egentligen är det så att kvalitén har sjunkit.
Det är enormt svårt att utvärdera verksamheten i skolan på kort sikt. Mer nationella prov har framförts som lösningen på problemet men det är långt ifrån säkert att sådana övningar ger en "rättvis" bild av skolornas kvalité.
En risk med allt för mycket standardiserade prov är att skolorna på sikt, i allt för hög grad, anpassar utbildningen på så sätt att eleverna får en undervisning anpassad efter provens frågor snarare än "livets verkliga problem" (lite som de förberedande kurser man kan införskaffa för att plugga till högskoleprovet).
Friskolorna är här för att stanna och jag tror det är en bra sak. Men vinstincitamentet är helt klart problematiskt, inte minst eftersom det är enormt svårt att utvärdera vilket långsiktigt värde som utbildningen ger eleverna och samhället i stort.
Ohly har de gemensamt med Björklund att han är bra på att raljera. Men även jag blir lite oroad när rikskapitalister köper skolor och kalkylerar med 25% vinst.
Det finns naturligtvis positiva effekter av vinstincitament i en verksamhet, men inom skolan i synnerhet finns det också risker långsiktigt.
Vidare är det naivt att tro att den nya "skolmarknaden" ska fungera lika väl som en grönsaksmarknad. En elev som går på en skola går på samma skola under flera år. Det fungerar inte som med grönsaker att man köper nya varannan dag och på så vis kan utvärdera varans kvalité i förhållande till pris löpande.
Skolverket och skolinspektionen granskar naturligtvis skolorna men det är ingen enkel sak att objektivt avgöra en sådan komplex verksamhets kvalité.
Problemet idag är att många politikerna verkar tro att vi kan marknadsanpassa alla verksamheter likadant. Det är naivt med tanke på att förutsättningarna är så olika mellan olika branscher.

Helt klart att den svenska skolan erhåller för mycket pengar.
Gick mina första år i den Svenska skolan, 7-årig folkskola.
Född -45. Den största generation som fötts i Sverige.
Fyra skolsalar knökfulla med runt 30 elever i varje sal.
Fyra lärare, en per skolsal.
Och allt fungerade till allas belåtenhet och helt utan problem.
Skolan finns kvar idag och har inte mindre än 16 lärare !.
Detta trots att skolan numera har ungefär 30 elever färre än på min tid.
Så till en s.k. bra fråga.
Vad gör de 12-13 lärare i skolan som bevisligen alls inte behövs ?.
Skolan fungerade ju alldeles utmärkt på 50-talet med ungefär 30 elever per klass och endast en lärare.
Vad sysslar man med i den Svenska skolan ?.

#8 Per Åke Hedlund skrev:
/allt fungerade till allas belåtenhet och helt utan problem.
Vad gör de 12-13 lärare i skolan som bevisligen alls inte behövs ?/

Låt oss anta att din värdering av din egen skolgång är träffsäker. Därur följer inte att det ökade antalet lärare idag inte behövs. Jag tror inte det är riktigt så lätt att överföra 50-talsförhållanden till nutid.

l#5 Arne Söderqvist skrev:
/"De företag som sätter vinst före kvalitet kommer snart att vara ute ur matchen."
Ja, och då får kommunen träda in och ge fortsatt undervisning. Men om kommunen inte har råd att driva sina skolor kommer inget privat företag att reda ut den uppkomna situationen. Symmetri saknas, helt enkelt./

Ja, det är riktigt att symmetri saknas, men vilka slutsatser menar du att vi skall dra ur den observationen?

Per-Åke

Skolan förr, trots stora klasser, trist skolmat och trista klassrum, som i många fall även ser ut idag, fungerade för att det var en självklarhet att respektera både läraren, vara hyfsat tyst på lektionerna och inte förstöra allt runtom.

Fanns inte att eleverna kunde styra och ställa på lektionerna och sabotera. Sen fanns det skolsköterska, syo, och hjälpklasser som kunde fungera när någon hade svårt i något ämne, men inte heltid utan med punktinsatser utan att någon elev behövde känna sig väldigt utpekad eller komma ifrån klassen.

Detta system monterade ju gamla sosseväldet ner bit efter bit liksom mycket annan välfärd, den välfärd som det nu i valtider låter som Alliansens har skuld till.

Minnet har alltid varit mycket kort hos Nya Röran, med fanbäraren Ohly i spetsen som släpper det ena med det andra av totalt befängda ideer om hur han med folkets pengar ska stöpa Sverige till något öststatsliknande. (Förutom för egen del)

Eftersom de RödGröna Vänstre tycker att väldigt hög skatt är en ynnest att betala, särskilt för höginkomsttagarna, förstår jag inte varför dessa i partiets ledarpositioner gör allt för att komma undan skatten med ljusskygga medel.
Nu är Fru Winberg i skattesmitarropet, visst är det konstigt med tanke på den egna ideologin, så vilka ska betala?

Jodå, det finns alla möjliga toppar och vanliga arbetare som försöker smita från skatt, men till motsats till RödGrön V går dessa inte ut och skryter om hur fantastiskt det är med världens högsta skatteläge som något fiiint, vilket snart återkommer om det blir skifte i valet, med mycket mer tillförande av skatter vi nu under en tid varit befriad ifrån.

#6 Sofia F Andersson skrev:
/Jag häpnar över att ingen i denna diskussion ännu nämnt det mest uppenbara motargumentet mot Widars tes: En viktig anledning till att friskolor har möjligheten att ga med vinst är deras selektiva urval av elever./

Ja, du verkar ha en poäng som ger värdefull nyansering till bilden Widar målar upp. Däremot håller jag inte med om att det skulle vara ett motargument som krossar hans argumentation.

Om man tar en kommunal skolan A vilken som helst, säljer gymnastiksalen, köper billig arbetskraft, avskedar kuratorn och sjuksystern. Bibloteket läggs ner. Blir det lägre kostnad för den kommunala skolan då? Ja.

Nästa steg: Byt namnet från kommunala skolan A till Friskolan B.

Då har vi dagens system. Bra för ägaren Nisse som kan köpa Porsche för pengarna. Men bra för Sverige? Nej.

Svenskt Näringsliv körs ju av nyliberalen Bäckström och Utgånget Bäst Före-datum Bengtsson. Vill verkligen företagen ha dåligt utbildade elever? Tror inte det.

Då hävdar Widar Andersson att kvaliteten är lika bra, hänvisar till att friskolor ger goda resultat. Det kanske finns någon studie som visar det. Bra, då kan Andersson visa det då.

"Är vinsten i friskolan ett tecken på att skolan får för mycket pengar?"

Nej detta är ett tydligt tecken på att den kommunala skolan slösar bort alldeles för mycket pengar. En dålig lärare kostar lika mycket som en bra lärare. Problemet är att en dålig lärare måste kompenseras med andra kostnadskrävande insatser. Den skola som bara anställer bra lärare får då helt enkelt pengar över som i sin tur ger vinst i bolaget.

Artikelförfattaren frågar lätt retoriskt och inte så lite infamt om friskolorna "får för mycket pengar"?
-För att få svar på den frågan som alla tycks blunda för måste ju frågan ställas till dem det vederbör, inte till lågavlönade lärare utan till ägarna, -och det svar man då kan få blir väl det förväntade, -eller det att friskolorna aldrig kan få för mycket pengar, friskolorna är ju inte ägare, ägare är de som äger friskolorna och ägarna optimerar ju allt utifrån ett minimalistiskt tänkande, helt enligt kapitalismens grundvärderingar.

Sofia F Andersson skriver att Friskolors vinster framförallt uppkommer eftersom friskolorna selekterar bort resurskrävande (och dyra) elever. Sofias bild av verkligheten är alltför svart-vit. Fristående grundskolor har lika lite som kommunala skolor rätt att välja bort elever. Kötid, syskonförtur och ibland närhetsprinciper styr intagningen. I sällsynta fall - elever med speciella funktionshinder mm - kan kommunen ha en ordning där dessa elever hänvisas till en särskild och specialinredd skola. Det är i dessa fall inte friskolan som säger nej utan kommunen som av ekonomiska skäl inte vill betala de pengar som behövs för att anpassa skolans lokaler och bemanning. Det är heller inte helt ovanligt med tvister om pengar mellan friskolor och kommuner när det t ex gäller elever med s k diagnoser som kräver assistenthjälp mm för att kunna klara skolgången. Kommuner är inte annorlunda än andra; om någon annan kan fås att betala så blir de glada. Undantagen ovan borträknade så gäller alltså precis samma antagningsregler för friskolor och kommunala skolor. Under de första åren - från 1994 och framåt - var det ofta väldiga strider i kommuner som försökte förhindra friskolors etablering. Många friskolor valde därför att starta i mer positiva kommuner vilket ofta var synonymt med borgerligt styrda och mer välmående kommuner. I dag är situationen annorlunda. Friskolor finns nästan överallt även om det ligger i sakens natur att de flesta är koncentrerade till störrde städer med stort elevunderlag. Ingen elev kan ju kommenderas till en friskola. Därför krävs en kritisk massa elever för att ett utbildningsföretag ska våga satsa stora pengar och arbete på att starta en skola. Sofia bortser dessutom från att de allra flesta kommuner har resurstilldelningssystem som ger en avsevärt högre skolpeng för elever i socialt tunga områden. Det finns därför goda ekonomiska förutsättningar för att bedriva grundskolor i dessa områden. Jag är enig med Sofia i hennes önskan om att fler friskolor skulle satsa i problematiska områden. Men som sagt; många friskolor är redan aktiva på detta fält.
Gymnasieelever tas in på betyg. Populära skolor får högre intagningspoäng. Detta gäller lika för kommunala och fristående skolor. Det finns flera fristående gymnasieskolor som specialiserat sig på elever med uttalat teoretisk inriktning. Jag har varit på besök på flera sådana skolor. Senast var jag t ex på Teoretiska gymnasiet på Lindholmen i Göteborg. Genom att kommunerna i Stor-Göteborg har infört valfrihet för alla elever och ger alla elever fria resor i kollektivtrafiken så har Teoretiska Gymnasiet elever från "hela världen" i Göteborg. Teoretiskt begåvade och intresserade elever finns i hela stan; i Angered och på Hisingen likaväl som i Örgryte och Askim. På dessa skolor pågår en klassblandning som många inte uppmärksammar. Tänker man alltför stereotypt och 70-tals sociologiskt så missar man den sociala rörlighet som friskolor och valfrihet bidrar till. Till saken hör också att väldigt många frigymnasier har en praktisk inriktning som vänder sig till elever med arbetslivslängtan snarare än universitetssuktan.

Nu hade jag egentligen inte tänkt att delta i den här debatten, men Pia Nordins inlägg är bra och Widar säger något i sista tycke i post #16, som är väldigt viktigt, nämligen om den social rörligheten. "Ståndscirkulation" eller "klassresan" var något som utmärkte den gamla ordningen med folkskolan, realskolan och läroverket. Systemet var synnerligen effektivt i att suga upp landets begåvningsreserv till universiteten. Det var också effektivt, när det gällde andra typer av begåvningar, t.ex. hantverk och andra mer praktiska inriktningar. På den tiden fanns det yrkesskolor, handelsinstitut m.m. Det fanns en klar linje för dem med boklig begåvning, som ledde utan trams direkt till universitetet i kretsen av likasinnade, medan alla andra likasinnade länkades av under resans gång till andra ubildningar med kvalitet. Allt detta kastades överbord av sossarna istället för att ordningen moderniserades. Nu har klockan nästan gått ett helt varv, och de gamla läroverkan är på väg tillbaka. Se bara till att samla alla likasinnade i kvalitativa utbildningar av alla de slag! Det är ju bara rent trams att tro att halva befolkningen kan bli akademiker och forskare! Sedan 1968 - som var sista året - har ingen tagit studenten!

Göran Persson, numera mera känd som Godsägaren, var den som sjösatte den nuvarande skolkatastrofen under sin tid som okunnig skolminister, -även kallad Nivéa: fet och dryg.

De friskolor som delar ut högst betyg och utan saklig grund blir de populäraste. Så är redan fallet idag.

Widar undvek frågan om empiriskt stöd för friskolors påstått goda kvalitet.

Widar undvek frågan om hur friskolorna gör sin vinst - jo, medger han implicit själv - genom att minska på löne och lokalkostnader.

Men Widar tog upp vad friskolornas arbetsfält - praktiska linjer. Det är ju perfekt för arbetarklassen att utbildas av fåtalig, lågavlönad och lågutbildad personal i en källare. Billigt och bra.

Hög lärartäthet och högutbildad personal? Javisst ska det finnas men bara för ungarna från de fina villaområdena.

#19. Du är bara patetisk! Försök med litet research, källor och god argumentation - ett slags sammanhängande resonemang, om än kort.

Om en annan skola i en
annan tid---

Vår magister
Äspered
(ett 70-årsminne)

Innan hjärtat det
brister
och kroppen rister,
kom jag att tänka
på våran magister,
vi hade i skolan
en gång, som varje
morgon till orgeltramp
ledde oss i sång,
och till kamp
för att oss lära,
Gud och Konung ära
kristendomskunskap
och historia,
- med och utan gloria.

Från Nordingrå,
en filur, som läste
Fröding med bravur,
bar kavaj, och hatt
med svaj,
- var en hejare på,
att åka skidor
utan riskus
- en snodig friskus.

Han den den
förste i byn var,
som åt
surströmming bar,
- tog en knapp
därtill,
smörgås och sill
kom ner till
lektionen stagad,
- ingen agad,
fortsatte missionen,
se´n tog han
fram sin fela
- och som han
kunde spela:
"Det var dans
borti vägen på
lördagsnatten ---".

Jag minns honom än,
- han var min
- och allas vän.

All mbt shoes cheap are sold nearly at its cost.mbt shoes,mbt

chapa,and discount mbt shoes,chapa gtx mbt is a great shoes for those who seek more

color in their lives.
mbt women are available for Womens.MBT Shoes include many benefits like improved posture and

gait,less joint pressure in the back and spine.
Where to buy mbt shoes?women kaya mbt
Mbt Womens Panda Sandals White Orange

mbt lami shoes