Kosmopolitiska Karlskrona 2011

Karlskrona är ett av Sveriges få världsarv, något att vara stolt över. Rätt profilerat skulle Örlogsstaden Karlskrona kunna bli motorn för besöksnäringen i hela sydöstra Sverige. Genom att tillvarata den senaste historiska forskningen om samtida örlogsstäder i Europa framträder tidigare ej anade perspektiv av Karlskronas förflutna, insikter som ställer fördomar om vår stad på ända. Med start 2011 skulle Karlskrona kunna börja marknadsföra sig som Sveriges första kosmopolitiska stad: Kosmopolitiska Karlskrona.

Det finns de ideologier och politiska partier som menar att Sveriges välstånd har försämrats beroende på invandring av främmande människoelement. Att blandning av människor med olika språk föder rädsla och vanmakt. Men Karlskronas historia visar att dessa påståenden är fel och struntprat.

Fabian Philip invandrade till Karlskrona 1780. Men 1782 instiftades Judereglementet som förbjöd Philip att bo i staden. Emellertid upprustades örlogsflottan vid denna tid och till detta behövdes segel, som Fabian Philip kunde tillverka. Därför fick Philip stanna i Karlskrona, då flottan hade nytta av hans kunskaper.

Men hela förklaringen ligger inte i kontraktet med flottan och statsmakten. Karlskrona hade åren 1700-1814 en mycket lättrörlig befolkning. Då Sverige var i krig, ökade Karlskronas befolkning med 50% och i krig var Sverige i 43 år under denna period. In- och utflyttning var således en mycket vanlig företeelse i Karlskrona under stadens första 135 år och de som kom till staden för att tjänstgöra var ofta utlänningar. Likaväl som svenska officerare tjänstgjorde utomlands när det var fred i Sverige, vilket från 1763 uppmuntrades av statsmakten. Detta innebar att Karlskronas befolkning inte var homogen, den var kosmopolitisk.

I denna kosmopolitiska miljö var den tysktalande juden Fabian Philip inget främmande, han var som vilken annan invånare i Karlskrona. Som fabriksägare hjälpte han också stadens många fattiga med arbete, för vilket han från konungens hand fick motta hedersmedalj. Fabian Philip accepterades av Karlskronas invånare, ett mottagande judar i övriga Sverige inte fick.

År 1811 köpte Fabian Philip en herrgård utanför Karlskrona och visade med detta att han blivit en del av Karlskronas befolkning. Detta är anmärkningsvärt då judar genom 1782-års Judereglemente och 1838-års Judelag, inte var tillåtna att äga egendom på landet förrän 1860. 

År 1933, under den period antisemitismen var som störst i Sverige skrev Sven-Öjvind Swahn om Fabian Philip i Gamla Karlskronagårdar och deras ägare: "Han åtog sig betydande leveranser till flottan, och genom att nöja sig med en måttlig vinst och genom noga uppfyllande av kontraktens villkor, blev han snart den så gott som ende leverantören. Alltid rastlös och verksam, utrustad med genialisk affärsblick, blev han en person att räkna med inom samhället."

År 1930 skriver Janrik Bromé i Karlskrona Stads Historia om rådman Elliot, också mosaisk trosbekännare: "Näst direktör Sjöberg tillkommer förtjänsten av att föreningens verksamhet kunnat hållas på ett så högt plan rådmannen Arvid Elliot, lika utmärkt musiker (piano) som framstående jurist, vilket icke blott i egenskap av föreningens ordförande under en lång följd av år varit föreningen och dess dirigent ett kraftigt stöd, utan även i åratal med stor skicklighet och aldrig svikande tålamod biträtt vid inövande av de olika körverken såsom accompagnatör i vilken egenskap han också ofta uppträtt å musikföreningens musikföredragande."

Sedan 1990-talet dras Karlskrona med ryktet om att ha varit ett fäste för nazism, i nutid, såväl som på 1930-talet. De två senaste valen har tyvärr inte bättrat på detta rykte. Men att Karlskrona skulle ha ett nazistiskt förflutet är en lögn. Något nazistparti har aldrig funnits representerat i Karlskrona stadsfullmäktige och i valet 1938 räknade partiet endast 10 röster i staden.

De två litterära nedslag som gjorts är exempel på hur Karlskronaförfattare i positiva ordalag presenterar stadens judiska inslag under Sveriges mest antisemitiska period. Detta särskiljer Karlskrona från övriga Sverige och bör lyftas fram under parollen: Kosmopolitiska Karlskrona 2011.

Ann-Louise Trulsson (16 artiklar)

Anmäl