Företagen och välfärden

Metta Fjelkner om Företagen och välfärden

Friskolors vinster kan höja lärarlöner

Publicerad: 2010-08-11 22:08, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Kritiken mot fristående skolors vinster bör tas på allvar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

513 millningar
13 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Att det blivit debatt om friskolor och vinsterna i dessa är inte särskilt underligt med tanke dels på att det är valrörelse och i vinstfrågan står Vänsterpartiet långt från övriga partier. Det är inte heller underligt med tanke på den försäljning som nyligen ägt rum av Academedia till riskkapitalbolaget EQT.

Diskussionen om vinster i friskolor är inte ny och för Lärarnas Riksförbunds del avser jag inte att gå in i någondera av blocken och ta ställning för eller emot vinster. Det ställlningstagandet skall, och måste, de politiska partierna göra.

Vad som däremot är viktigt för mig som fackförbundsordförande och skoldebattör är att ställa frågan på sin spets och fråga vad vinsterna skall användas till. Det är välkänt av de flesta att svenska lärare är bland de sämst betalda i Europa och det torde även vara välkänt att lärarna i framförallt grundskolans senare år och gymnasiet tillhör den yrkeskategori som haft den allra sämsta löneutvecklingen bland alla andra jämförbara grupper på både privat, statlig som kommunal sektor. Detta är inte hållbart om vi menar allvar med att Sverige i framtiden skall vara en ledande kunskapsnation och bygga sitt fortsatta välstånd på kunskap i konkurrens med övriga världen.

Det stora problemet i dagens skola är att vi missar många begåvningar som skulle kunna bidra till att utveckla lärarkåren. I Lärarnas Riksförbunds undersökning "Vem blir vad - och varför?", visar det sig att många som skulle bli riktigt bra lärare väljer bort yrket. I dag har lärarutbildningen svårt att klara en bra rekrytering i konkurrens med exempelvis läkar- och juristutbildning. Lönen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande.

Sverige har behov av att de allra duktigaste studenterna återvänder till lärarutbildningarna och att dessa studenter finner läraryrket så attraktivt att man är beredd att stanna kvar i - eller återvända till. Vi vet att tiotusentals lärare som lämnat yrket är beredda att återvända om lön och villkor förbättras.

Det är i detta sammanhang jag vill föra in diskussionen om vinsterna i friskolorna. Det finns stora vinster, det vet var och en som tar del av bokslutsrapporter från skilda friskoleföretag. Med mitt inlägg i debatten vill jag peka på att friskoleföretagen faktiskt kan göra en för Sverige viktig samhällsinsats genom att finna system som skulle höja lärarlönerna radikalt!

Det handlar då inte om 1 500 kronor i månaden mot att man går över i semestertjänst istället för att behålla ferierna som SKL vill ha det. Nej, det handlar om att höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden. Eller mer. Inte generellt men för individer och lärare som av arbetsgivare och elever upplevs som särskilt skickliga. Om detta skulle bli fallet skulle trycket på att få arbeta hos dessa friskoleföretag bli mycket stort, friskolorna skulle därmed också sätta tryck på kommuner i Sverige att göra på samma sätt för att få behålla sina lärare.
En och annan tycker kanske att det låter mycket. Inte alls om man betänker hur lärare var betalda för inte så länge sedan, då jag utbildade mig till lärare. När riksdagsmännen skulle sätta arvodet på sig själva vid slutet av 1960 talet sökte man en tjänstemannagrupp som man ville jämföra sig med lönemässigt. Riksdagsmännen fann adjunkten (nuvarande gymnasieläraren) och konstaterade att nivån på adjunkternas löner var lämpliga även för riksdagsmän. Den ordningen har vi inte idag. En riksdagsman har ca 54 000 kr i arvode varje månad. En "adjunkt" som är över 55 år och har jobbat hela livet har cirka 26 000- 27 000 per månad.

Ytterligare ett sätt för friskolorna att göra en samhällsinsats för sina vinster, som på sikt gynnar friskolorna själva, vore om till exempel Kunskapsskolan var föregångare och inrättade ett antal lektorat på sina gymnasieskolor. Lektoraten, som innehas av högt utbildade lärare med doktorsexamen, har mer eller mindre försvunnit. Regeringen har lovat 1000 nya, men friskolorna skulle kunna vara förebilder och föregångare och säga att de är beredda att satsa på lektorer. En kvalitetshöjning som snabbt skulle visa sig i bättre resultat och större söktryck på hos dessa friskoleföretag.

Att riskkapitalbolag köper hela skolkoncerner är ett nytt fenomen som för enskilda elever kan komma att spela roll. Jag tänker då främst på elevers behov av långsiktighet i sin skolgång. Riskkapitalbolag bygger sin verksamhet på att äga objekt i mellan 2 - 5 år för att därefter sälja vidare. Vid denna försäljning är det i praktiken elevernas skolgång som kan förändras. Själv vill jag veta vad som händer efter det att ett riskkapitalbolag ansett sig ha maximerat sin vinst genom att äga ett antal skolor och när man säljer vidare?

Finns det någon som köper? Krävs det särskilt tillstånd för att köpa i andra eller tredje hand? Det behövs ju tillstånd för att starta friskola men inte att köpa en sådan. Vilken betydelse kommer detta att få för eleverna? Den frågan är mer intressant än vad det innebär för lärarna. Jag ser det som så att lärarna är anställda av en friskola, vill så vara och är därmed beredda på att ägandet kan gå över till en annan huvudman vid en eventuell försäljning.

Det är viktigt att fundera över hur vi i Sverige ska kunna se till att långsiktigheten i skolan säkras, oavsett huvudman. Det är staten, eller regeringen, som måste ta ställning till hur man garanterar alla elever en skolgång som är långsiktig och som bygger på kontinuitet.

De fristående skolorna har alla möjligheter att konkurrera med kvalitet. Men då måste de satsa på lärarna och på att ge duktiga lärare riktigt bra betalt.

Metta Fjelkner (11 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26612

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Med stor sannolikhet kommer bland andra Lärarförbundets medlemmar inom en inte alltför avlägsen framtid att önska sig tillbaka till den tid då de inte hade andra bekymmer än att de relativt andra fackförbund haft en sämre löneutveckling.

Vad ska de använda lönen till i en bristsituation?

På Newsmill debatteras återkommande dystopiska framtidsscenarion. Krig, svält och umbäranden.

I fackliga sammanhang gäller dock andra regler!

Permalänk | Anmäl #1 Tobias Wallin, 2010-08-11, 22:57

Det var konstigt. Hon vill höja lönen för "vissa" lärare med 10'000:- i månaden. Vilka lärare skulle det vara och hur skall det motiveras gentemot andra lärare. Jag blir positivt överraskad när en fackforeträdare förespråkar indiviuell lönesättning men det är det som också får mig skeptisk.Vad är hon egentligen ute efter ? Hon kanske bara vill höras i debatten lite ?

Permalänk | Anmäl #2 Arkan Arklöw, 2010-08-12, 10:21

Så sorgligt. Så oerhört sorgligt att läsa om Lärarförbundets besvikelse över att marknadsvärdet på lärarna blev högst 70 % av vad man hade väntat. Därför förväntar (!) man sig nu en löneförhöjning på minst 40 % på friskolemarknaden. Kanske inte för riktigt alla, menar Mette Fjelkner. Men hoppas förstås att marknaden själv ska förstå vilka de är, som inte behöver nån löneförhöjning.

Fjelkner bygger sitt resonemang på att en gång i tiden ansågs lärarnas samhällsbärande insats lika mycket värd som riksdagsmännens. Men då var det förstås inte Marknaden som höll i måttstocken.

Så oerhört sorgligt att Lärarförbundets reaktion endast kan förklaras med att man svalt hela propagandan om att i friskolebolagen - där räknas minsann inte de anställdas löner som kostnader i rörelseresultaten utan kan skrivas som tillgångar i balansräkningen. Som om Läraförbundet trodde att dessa vinstdrivna entrepenörer verkligen är bokföringsmässiga idioter.

Samma förskräckta besvikelse kan avläsas i reaktionen på "uppdykandet" av riskkapitalister i skolvärlden. Men hur svårt var det egentligen att räkna ut? Med Läraförbundets/Sacos kompetensbank??

Permalänk | Anmäl #3 Jan O Lindgren, 2010-08-12, 10:21

årsarbetstid på 1767 timmar - Lärare
årsarbetstid tjänstemän privat, 1985 timmar
industrin, 2080 timmar

Permalänk | Anmäl #4 Bo Grahn, 2010-08-12, 18:11

Det förefaller naivt att privata skolor skulle sänka sin vinstmarginal genom att ge lärarna högre löner.
Eller så får privatlärarna den högre lönen men måste jobba för det också.
Ett annat sätt att öka "effektiviteten" är fler elever per lärare, dra in på skolmaterial (eller att eleverna får betala extra för dessa, skolmåltider mm och strängare krav på vilka elever som antas, inga med speciellt resurskrävande behov).

Permalänk | Anmäl #5 Ivar Johansson, 2010-08-12, 18:23

Varför från början snedvrida en eventuellt klargörande debatt om friskolor med att försöka, -medvetet eller omedvetet- lägga focus på lärare och lärarlöner, friskolor borde i stället debatteras utifrån de enorma vinster som hamnar i ägarnas fickor, -citat:
-"
Miljonvinster till Prolympias ägare

Prolympia AB har drivit grundskolor sedan 2002. Ägare och styrelseordförande är den före detta yrkesmilitären Rune Tedfors från Jönköping. Han startade i början på 2000-talet John Bauer-koncernen, som fram till i höstas drev närmare 30 gymnasieskolor i Sverige.

Koncernen såldes i höstas till ett danskt riskkapitalbolag, Axcel, för en okänd summa. Före försäljningen hade bolaget delat ut 40 miljoner kronor till aktieägarna, det vill säga Rune Tedfors och hans familj. Tedfors taxerade årsinkomst är drygt en miljon kronor.

Prolympia driver i dag fem skolor i södra Sverige och fyra i norra. Ny vd för Prolympia är Rune Tedfors svärson Martin Hytting, moderat landstingspolitiker i Jönköpings län.

DN"
-slut citat

Permalänk | Anmäl #6 Ebbe Cederblad, 2010-08-12, 18:58

Om man inte visste bättre hade det varit mycket svårt att tro att det verkligen är en artikel av en fackförbundsordförande man läser. Drastiska individuella löneskillnader är sådant arbetsköpare har förordat i decennier. Än värre är den naiva tilltron till riskkapitalbolagens välvilja visavi lärarkårens löner. Lärarna skulle behöva riktiga fackföreningar värt namnet.

Permalänk | Anmäl #7 Bosse Johansson, 2010-08-12, 21:37

Om skolor, sjukvård, förskolor etc går med vinst för skattepengar så anses det fult.
Men om företag gör vinster på att för skattepengar röja snö, bygga vägar, bygga laxtrappor, hyra ut fastigheter till kommunen då anses det fint!

Om jag köper städhjälp av en ung man från Sverige och han får lön så att han kan betala hyra i sin allmänyttiga enrumslägenhet då är det fult. Men är jag f d statsminister och drar av halva kostnaden för att få ett arbete utfört av LO:S bäst avlönade yrkesgrup, t ex en herrgård byggd eller rustad. -Löner som får tjänstemän innom offentlig sektor, som får högskoleutbildade poliser, sjuksköterskor och lärare att bli avundsjuka och längta!
Då anses det fint! T o m om alla som bygger/renoverar trädgården. Men städningen som den unge mannen utför anses ful, omoralisk och skall tas bort om de rödgröna får makten!

Permalänk | Anmäl #8 Inge-mar, 2010-08-12, 22:09

Ett framsynt fackligt krav skulle anspela på det amerikanska "40 acres and a mule".

Permalänk | Anmäl #9 Tobias Wallin, 2010-08-12, 23:57

"Med mitt inlägg i debatten vill jag peka på att friskoleföretagen faktiskt kan göra en för Sverige viktig samhällsinsats genom att finna system som skulle höja lärarlönerna radikalt!"

Jaså. Friskolorna ska alltså göra det jobb LR har i uppgift att utföra!
LR har ju under det senaste kvartsseklet skrivit under avtal som sänkt lärarnas reallöner till hälften. Tydligen har LR insett sin kraftlöshet och kapitulerat. Det är dock en from förhoppning att lita till friskolorna. Trenden att ersätta utbildade lärare med "vuxna" kommer att fortsätta.

Permalänk | Anmäl #10 Arne Söderqvist, 2010-08-13, 09:47

Årsarbetstid? Ja, det kanske stämmer. Jag är gymnasielärare och jobbar cirka 50 timmar i veckan. Jag är inte ensam om det. Så mycket vet jag.

Permalänk | Anmäl #11 Johan Rydén, 2010-08-13, 12:48

Naivt!

Vad tror Metta Fjelkner vinster är till för? Att höja personalens löner?

Med sådana resonemang från en ordförande ifrågasätter man faktiskt sitt medlemskap ien organisation.

Permalänk | Anmäl #12 Jeanna Gabrielsson, 2010-08-19, 03:17

Vad är detta? Reklam på en debattsajt! Urtrist!

Permalänk | Anmäl #14 Jeanna Gabrielsson, 2010-08-23, 01:29