Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Valet 2010

Helena von Schantz om Valet 2010

Skolpolitikens dagsländor och myror

Det finns två sorters skolpolitiker. Dagsländan sitter på sin kammare, lägger pannan i djupa veck, trycker upp och ner udden på kulspetspennan och klurar ut hur en bra skola skulle se ut. Man målar upp en bild på "that inner eye that is the bliss of solitude" som Wordsworth skriver om . Små, rara barn rusar fram till bokhyllor och datorer på jakt efter kunskap. Inga lektioner, inga korridorer, inga betyg, inga läxor, inga katedrar, inga lärare som tror att de vet mer än eleverna. Istället välvilliga handledare som hjälper de små i deras kunskapsskapande verksamhet. Litet Mikael Wiehe i bakgrunden.


Om författaren

Helena von Schantz är lärare i engelska, franska och svenska vid Djäkneparksskolan i Norrköping och föreläser om lärstilar och språkmetodik. Hon är även medlem i folkpartiet och ordförande för Liberala Kvinnor i Östergötland - folkpartiets kvinnoförbund.

Dagsländan har inga problem med att förklara hur en bra skola för alla ska se ut. Den skolan har han eller hon ju redan skapat i sitt eget huvud.


Så har vi myran. Myran är ständigt i färd med att leta problem och föreslå lösningar. Han eller hon pratar med lärare, elever och föräldrar. Frågar vad man brottas med och vad man föreslår för åtgärder. När samma problem dyker upp om och om igen lägger myran det på sitt ritbord . Om så lösningar som provats verkar ha effekt, ja då lägger myran ett förslag. Sedan hör myran sig för igen. Blev det bättre? Är svaret nej så bär det av tillbaka till ritbordet igen.
Myran kan inte ge ett recept på en bra skola för alla. Däremot kan myran, om tid och möjlighet ges, forma en bra skola för alla.


Skolmyran Jan Björklund har varit i blåsväder för en rad olika skolåtgärder den senaste veckan. Först var det skolk i betyget och skärpt regelverk när det gäller ansiktstäckande slöjor i skolan. I nästa omgång var det ökade resurser till skolhälsovården, skärpta krav på friskolor när det gäller kringverksamhet och organiserat föräldrastöd vid vissa typer av disciplinproblem.

Skolk, psykisk ohälsa och disciplinproblem är några av de största problem vi brottas med i skolan. Att skriva in skolk i betyget har redan länge provats i Stockholm. Inget konstigt med att detta skärpta krav på dokumentation och uppföljning införs i hela landet. Den främsta effekten av det är att öka elevers rättssäkerhet. Skolk kan inte längre ramla mellan stolar eller nonchaleras så länge att det får allvarliga effekter på en elevs framtid. Så till burkorna. Även om ansiktstäckande klädsel inte är något utbrett problem i skolan visar Stockholmsexemplet att det är ett problem som kan bli både tids- och energikrävande. Det är illa när skolor måste ägna sig åt rättsprocesser och uppslitande diskussioner om vad som ska gälla. Skolan är obligatorisk och redan därför måste friheter som inkräktar på andras frihet begränsas. Dessutom råder inte åsiktsfrihet vare sig för lärare eller elever. Det är stipulerat i våra styrdokument att varken homofobi, rasism, sexism eller religiös indoktrinering får förekomma. Av de skälen är det rätt av Jan Björklund att kliva in även här.


Sist när det gäller att engagera föräldrar vid disciplinproblem. Det gör vi redan vid Djäkneparksskolan i Norrköping och det förekommer på många andra håll också. Varför är det en bra metod? Vi människor fungerar oftast så att vi ägnar oss åt beteende som lönar sig och undviker beteende som är kostsamt för oss själva. Oförskämt, destruktivt och störande beteende kan löna sig väldigt bra för en elev. Det gör lektionerna mer intressanta och dynamiska. Det är spännande och kul att inleda en maktkamp med vuxenvärlden. Det ger massor av extrapoäng i kompisgänget. Den sociala vinsten är i många fall den viktigaste, men man ska inte underskatta nöjet för en intelligent tonåring i att mäta sin kraft med läraren - ibland med hela skolpersonalen. Vad händer med dessa belöningar när mamma eller pappa sitter bak i klassen? Det tror jag alla kan räkna ut själva. Belöningarna försvinner i ett nafs och det beteende som innan var så lyckat blir plötsligt kostsamt.

Det finns en annan aspekt också. När jag var barn ställde sig så gott som alla föräldrar automatiskt på vuxensidan. Kom det ett telefonsamtal från skolan togs det på allvar och ledde till ett obehagligt samtal för eleven. Idag ställer sig många föräldrar lika automatiskt på elevens sida. Lögnaktiga undanflykter , försök att lägga över skulden på läraren, blånekanden, allt tror man på. Den allians många föräldrar ingår med sina barn mot skolan ger familjen en kortsiktig vinst i form av den harmoni och det samförstånd som uppstår när man kämpar mot en gemensam fiende. Den långsiktiga kostnaden är emellertid stor. En sådan allians ökar risken för ett skolmisslyckande markant. Dessutom är jag övertygad om att barnets respekt för och tilltro till föräldern minskar av en sådan ohelig allians. Ändå är de väldigt , väldigt vanliga. När en sådan förälder får ta ledigt från jobbet och sitta längst bak i klassen är han eller hon knappast lika benägen att säga: "Det är du och jag mot världen, lilla älskling!".

Sedan har vi den abdikerade föräldern. När man ringer om Kalle första gången låter det så här: "Vad bra att du ringer, så får det inte gå till, jag ska genast prata med Kalle." När du ringer en andra gång: "Ja, jag har redan pratat med Kalle, vad kan jag göra mer?". Ofta med irriterat tonläge. En annan variant är: "Vi har stora problem här hemma också. Kalle är precis lika oförskämd mot mig. Vi vet inte vad vi ska ta oss till."

Tack vare Jan Björklund har vi snart ett svar på båda frågorna.

Det som är så speciellt i Sverige är att man kritiserar åtgärder och förslag utifrån ett dagsländeperspektiv. Inte utifrån vad som verkligen inte har fungerat eller har fått oönskade effekter utan utifrån ideologiska skäl . När man kritiserar skolk i betyget, slöjåtgärden och föräldranärvaron gör man inte det utifrån verkliga fall eller empirisk kunskap. Man gör det inte heller utifrån vad det får för effekter för elever, lärare och föräldrar utan det handlar mer än något annat om den svenska självbilden. Vi är snälla, omhändertagande och toleranta och litet mer jämlika än folk i resten av världen. Många har också uppfattningen att om lärarna bara gör ett tillräckligt bra jobb skolkar ingen, då stör ingen lektioner och då lär sig alla det de ska. Men den verkliga eleven uppfattar ofta statusen i gruppen som viktigare än arbetsron, WoW är roligare än vilken lektion som helst och framtidsperspektivet sträcker sig för många elever som längst till nästa helg. Det ser inte dagsländan, för han eller hon är mer intresserad av sin självbild och idealbilden i sitt eget huvud än av verkligheten. Myran däremot, myran trampar oförtröttligt på i leran och regnet med sitt lilla strå på ryggen.


Jag har alltid tyckt bra om Jan Björklund, men jag har aldrig varit så nöjd med min partiledare som den gångna veckan. Ironiskt nog samtidigt som han har fått som mest skit i media och bloggar. Han är precis den ihärdiga och flitiga arbetsmyra skolan behöver. Dessutom är han en rakryggad och hederlig karl. Jag hoppas verkligen han får fyra år till som skolminister.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26563

24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Som alltid när HvS skriver är det något angeläget. Och hon vet vad hon talar om. Skolan har varit ett ideologiskt experimentalfält i många år (säkert mycket mer än i andra länder) för men sakta men säkert blir skolan mer verklighetsanpassad. Mycket har vi Jan Björklund att tacka för. Motvilligt följer (s) efter som en skugga. "Vi har aldrig varit emot kunskap i skolan" säger Marie Björklund (s) och försöker blanda bort korten. Fast nu när Jan Björklund gör sina utspel är det rätt så tyst från ledande socialdemokrater. Vad vill de? Håller de med? Vet de inte vad de ska tycka? Är de på defensiven även på skolområdet?

Permalänk | Anmäl #1 Lars Wetterström, 2010-08-10, 16:21

Ledarsidorna är positiva till Björklunds förslag och svenska folket tycker som han. De uppskattar arbetsmyran.

Sen talar förstås ledarsidorna om valtaktik och är där klart negativa till Björklund. Alla de andra partierna är klart emot det han säger. Kan det vara så att de alla sitter fast i olika dagsländetänk med allt från den fullständiga friskolevalfriheten till det härligt fria kunskapssökande utifrån egen längtan.

Ja, jag hör också till dem som blivit mer positiva till Björklund det senaste och nu har han lyckats lyfta skolan till platsen som valfråga nummer ett. Att vår framtid blivit det ger mig en enorm glädje. Det skulle kanske till och med kunna bli så att jag röstar på folkpartiet i årets val.

Jag är verkligen mycket mer förtjust i myror än dagsländor inom politiken!

Permalänk | Anmäl #2 Jan Lenander, 2010-08-10, 17:47

Mycket träffande och insiktsfull artikel. Länge leve myran. Björklund har min beundran för att han tar tag i och angriper "flumskolan".

Permalänk | Anmäl #3 Mats, 2010-08-10, 18:58

Lars, det var stort beröm som verkligen gladde mig. Tack! När det gäller vänstern och skolan tycker jag att det är tråkigt med hackandet på Björklund, men glädjande att man har närmat sig hans politik. Både socialdemokrater och vänsterpartister är betydligt mindre ideologiska och yviga i sin nuvarande skolpolitik. Miljöpartiet har enligt min uppfattning den mest ideologiska och verklighetsfrämmande skolpolitiken idag.

Permalänk | Anmäl #4 Helena von Schantz, 2010-08-10, 19:07

Jan, jag tycker det är tråkigt med hackandet på Björklund. Jag tycker för den delen också att det är tråkigt med hackandet på Mona Sahlin. Det som däremot glädjer mig är att både socialdemokraterna och vänsterpartiet har närmat sig Björklunds skolpolitik. Mindre ideologi, flum och yvighet och mer verklighetsförankring nu än på långa tider. Miljöpartiet är däremot kvar i flumskolan. Enligt min tolkning kanske jag ska tillägga.

Taktiksnacket uppfattar jag som trist och onödigt. Alla anklagas för det, men vad tillför den diskussionen? Betydligt mer sympatiskt och konstruktivt att utgå ifrån att folk menar det de säger.

Roligt att du också är en myrmänniska. :)

Permalänk | Anmäl #5 Helena von Schantz, 2010-08-10, 19:16

Mats, ett stort tack för dina vänliga ord och för att du ansluter dig till myrfolket.

Permalänk | Anmäl #6 Helena von Schantz, 2010-08-10, 19:18

Det finns få människor som skriver så träffsäkert och klarsynt som Helena von Schantz - det är alltid lika intressant att ta del av hennes resonemang. Så även i detta fallet - beskrivningen av "myran" och dagsländan" är mycket träffsäker!

Jag har upplevt kritiken mot Jan Björklunds förslag som styrd av ideologi och valtaktik, och därmed helt irrelevant för de problem skolan står inför.

Min dotter är nu sex år och skall börja skolan - jag ser med stor oro fram emot vad som händer om oppositionen hamnar i regeringsställning och Miljöpartiet och Vänsterpartiet får påverka skolpolitiken.

Omvänt ser jag med tillförsikt fram emot skolans utveckling om Alliansen, och då i synnerhet Jan Björklund, får påverka skolpolitiken.

Dagens politiska och mediala klimat är mycket oförlåtande mot "Myran", och tillåter inga misstag eller försök. Hellre en Dagsslända än en Myra - det ger mer TV-tid, mer utrymmet i tidningen och mer lösnummer för kvällstidningarna. Tyvärr ger det väldigt lite tillbaka samhället.

Därför är det befriande med en politiker som Jan Björklund som går mot strömmen - jag hoppas Folkpartiet och Alliansen belönas för detta när vi snart går till val.

Det finns för övrigt en sista sak som på ett mycket positivt sätt skiljer Helena von Schantz från i stort sett alla andra skribenter på Newsmill - hon deltar i diskussionen efteråt.

Ett gott föredömme!

Permalänk | Anmäl #7 Dilbert, 2010-08-10, 20:17

Dilbert, stort tack för dina uppskattande ord. Du har väldigt rätt när det gäller media. Jag undrar om det inte rent av finns fler dagsländor bland journalisterna än bland politikerna.

Jan Björklund anklagas för taktik. För valutgångens skull hoppas jag - att han lyssnar på vad valstrategerna har att säga, men jag har inget tvivel om att han tror på det han säger och ingen kan anklaga honom för att ducka för obekväma eller svåra frågor. Varken i valtider eller i övrigt.

Permalänk | Anmäl #8 Helena von Schantz, 2010-08-10, 23:23

Jag håller med om att miljöpartiet är kvar i flumskolan men framför allt är det så att de har en otroligt ogenomtänkt skolpolitik. De verkar inte ha fått igång någon intern skoldiskussion. Min förhoppning är att de funderar igenom hur viktigt träget arbete med kunskap, mål och uppföljning är om vi ska skapa ett hållbart samhälle där så mycket hänger ihop.

Vänsterpartiet har funderat mycket mer och deras val av frågeställningar är intressanta men jag tror inte att deras ideologi någonsin kommer göra det möjligt med något annat än dagsländestrategier.

För övriga partier finns det många goda tecken även om kampen för steg för steg utveckling mot en sakta bättre skola inte är vunnen.

Permalänk | Anmäl #9 Jan Lenander, 2010-08-11, 10:15

Jag håller med om att miljöpartiet är kvar i flumskolan men framför allt är det så att de har en otroligt ogenomtänkt skolpolitik. De verkar inte ha fått igång någon intern skoldiskussion. Min förhoppning är att de funderar igenom hur viktigt träget arbete med kunskap, mål och uppföljning är om vi ska skapa ett hållbart samhälle där så mycket hänger ihop.

Vänsterpartiet har funderat mycket mer och deras val av frågeställningar är intressanta men jag tror inte att deras ideologi någonsin kommer göra det möjligt med något annat än dagsländestrategier.

För övriga partier finns det många goda tecken även om kampen för steg för steg utveckling mot en sakta bättre skola inte är vunnen.

Permalänk | Anmäl #10 Jan Lenander, 2010-08-11, 10:15

Jan, jag ser deras skolpolitik som direkt farlig. Den elev de målar upp har jag ännu inte stött på utan den finns nog bara i något tankemoln. Vänsterpartiet har fått en radikalt ändrad skolpolitik och det har nog med Rossana Dinamarca att göra. Men fortfarande är mantrat fler vuxna i skolan och det är ingen universalmedicin.

Permalänk | Anmäl #11 Helena von Schantz, 2010-08-11, 14:44

Vill delge mina erfarenheter och tacka för en bra artikel.
http://www.mackan-anamcara.blogspot.com/

Permalänk | Anmäl #12 Maud Hultberg Mehnert, 2010-08-11, 16:28

Tack för länken Maud, det var ett klokt och balanserat blogginlägg.

Permalänk | Anmäl #13 Helena von Schantz, 2010-08-11, 16:40

Utomordentligt välskriven artikel, dessutom är sakargumenten både trovärdiga och sunda.

Permalänk | Anmäl #14 Gunvi Lundqvist, 2010-08-11, 22:28

Tack så mycket för dina vänliga ord, Gunvi. Skolan är så komplex att man alltid bara kan komma åt en del av sanningen. Men det är bättre att leta efter de sanningsbitar som uppdagar sig på marken än att ha huvudet i det blå.

Permalänk | Anmäl #15 Helena von Schantz, 2010-08-12, 00:54

Tack för en trevlig och välskriven artikel Helena.

Det är ingen tvekan om att föräldrar kan göra nytta i klassrummet, det är ingenting nytt, men Björklunds förslag handlar ju om att tvinga dem dit.

"Ytterst bör dock kommunens utbildningsnämnd kunna fatta beslut om att en förälder ska delta viss tid."

Har kommunens utbildningsnämnd befogande att "frihetsberöva" individer? Oavsett om ersättning utgår eller inte? Blir det någon slags rättegång?

Som jag skrev på annan plats: "Om jag hade tappat kontrollen över en elev i klassen till den grad att inget av de vanliga åtgärderna hjälpte, och föräldrarna vägrade samarbeta, och min rektor kom med förslaget att vi skulle TVINGA föräldrarna att vara med i klassrummet tror jag att jag skulle fråga om h*n helt tappat vettet! Har jag inte nog med bekymmer utan motvilliga föräldrar i klassrummet?! Då får väl för sjutton rektorn se till att jag får stöd av utbildad personal i stället!"

Som Björklund skriver så finns det ju faktiskt elever som har stabila hemförhållanden men som trots det har svårt att fungera i skolan, men per definition gäller ju det här inte dem; deras föräldrar hade ställt upp utan tvång.

Permalänk | Anmäl #16 Christer Andersson, 2010-08-12, 11:43

Tack för dina uppskattande ord och för en intressant och tänkvärd kommentar, Christer.

Självklart kan inte utbildningsnämnden ”frihetsberöva” föräldrar. Den starka ordalydelsen handlar nog dels om praktiska hänsyn som jag tar upp i den här kommentaren, dels om att skicka en tydlig signal att även föräldrar är ansvariga för hur deras barn uppför sig i skolan.

Björkund talade enbart om elever från stabila hem när det gäller den här åtgärden, inte om elever med diagnoser eller från trasiga eller dysfunktionella hem. Visst kan även i grund och botten bra föräldrar vägra. De kanske tycker att det är skolans sak det som händer i klassrummet och inget som angår dem. Eleven kanske protesterar och den curlande föräldern viker sig. Eller också är det som med en förälder jag på rektors uppmaning försökte att få till skolan: ”Jag har ju en firma. Menar ni att jag bara ska lämna allt och komma dit? Nä, det där får ni faktiskt reda ut själva. ”

Vare sig det handlar om bristande ansvarskänsla, att man är toffel åt sitt barn eller att man prioriterar sin karriär innebär den starkare ordalydelsen ett mycket starkare incitament att göra rätt sak och masa sig till skolan. Den som ändå inte gör det kan vi inte komma åt, men ofta blir det då åtgärder som är tråkigare för eleven som att flyttas ur klassen, få en elevassistent i hasorna etc. I det läget har ju också skolan bättre på fötter när det gäller andra åtgärder. För det är mycket illa för både arbetsmoralen och elevernas syn på vuxenvärlden om vi bara står där villrådiga med handflatorna uppåt. Är det ett ordentligt problem med ordningen i en klass måste vi ta tag i det och inte ge oss innan det är åtgärdat.

Permalänk | Anmäl #17 Helena von Schantz, 2010-08-12, 14:17

Ja, det finns folk av alla sorter... Jag är bara så trött på Björklunds tvångstankar (ursäkta ordvitsen), hade det inte räckt med det där om att kunne ge ersättning för förlorad arbetstid? Det måste ju kännas hopplöst att vara folkpartist (och Jan Björklund) när all debatt handlar om hans överdrifter, han sa ju faktiskt en massa andra saker som var bra samtidigt, men de försvinner totalt i debatten.

Permalänk | Anmäl #18 Christer Andersson, 2010-08-12, 16:50

Christer, jag har en språklärares naturliga kärlek till ordvitsar. :)

Som sagt, jag förstår hur han tänker med tvånget, men det är tråkigt att så mycket har kommit att handla om det istället för det viktiga: Hur skapar vi en god arbetsmiljö i skolan och hur kan vi befria lärarna från en del av deras nuvarande kurators- och föräldraverksamhet?

Permalänk | Anmäl #19 Helena von Schantz, 2010-08-12, 17:13

Björklunds "överdrifter" har egentligen aldrig haft något fel i sig. Även om det är få föräldrar som det är lämpligt att tvinga in till skolan är det ett bra förslag att kunna göra det och böter räcker alldeles utmärkt som tvångsmetod. Det intressanta är de reaktioner hans "överdrifter" lockar fram för här poppar vänstersnackare upp som helt vill ta bort föräldraransvaret. Alla de där som levt gott i skydd av socialdemokratisk flum kan nu synas i sömmarna. Tack Björklund för dina "överdrifter"!

Permalänk | Anmäl #20 Jan Lenander, 2010-08-14, 18:42

Jag har förhoppningen att s och mp skulle kunna hamna rätt i skolpolitiken men kan hålla med om att delar av det som de säger just nu är rent farligt för skolan. När Lars Ohly säger att "alla ska kunna allt" och kompletterar med mer pengar och resurser till skolan kan det låta trevligt men för den som är utbildad lärare ringer en varningsklocka kraftigt. En skola där alla elever ska kunna allt blir övermåttan utslätad och jag anser att det synsättet är den viktigaste förklaringen till skolans stora kunskapstapp. En skola där alla ska kunna allt orsakar ett tröstlöst tragglande av exempelvis ekvationer för någon som redan är helt skoltrött och garanterat måste hoppa av gymnasiet när de upptäcker att samma ekvationer kommer tillbaka igen på alla linjer. Ja, ja, ja nuvarande rödgröna skolpolitik är rent farlig.

Permalänk | Anmäl #21 Jan Lenander, 2010-08-14, 18:57

Tack för en bra artikel. Anser själv att det är oerhört viktigt för svensk skola att Jan Björklund och hans medarbetare får fortsätta under minst en mandatperiod till. Lärarförbundet och Mona Sahlin vill ju ha bort skolfrågorna från valdebatten, någor som de förhoppningsvis inte kommer att lyckas med.

Permalänk | Anmäl #22 Sven Georg Ericsson, 2010-08-15, 10:19

Jan, tack för dina kloka och tänkvärda kommentarer! När det gäller tvånget uppfattar jag upptrappningsmöjligheten som en viktig bit. I skolan får vi aldrig stå handfallna.

Kan man inte lösa problemen i dialog med eleven kontaktar man hemmet, räcker inte det kan man kalla en förälder till skolan. Jag tror att just upptrappningsmöjligheten gör att det blir vanligare att det räcker med de tidigare stegen.

När det gäller en skola för alla, tycker jag att just det att alla ska kunna allt är viktigt i början. Alla ska kunna läsa, skriva, räkna och klara sig på engelska. Men på gymnasiet har ett sådant tänk ingen plats.

Permalänk | Anmäl #23 Helena von Schantz, 2010-08-15, 12:11

Sven Georg, tack för dina uppskattande ord. Det finns de som tycker att det är för mycket skola i folkpartiet. Jag hör inte till dem för skolan är inte bara grunden för framtida välstånd och tillväxt. Det är också i skolan allas lika värde, rättigheter och möjligheter både ska tillämpas och läras ut. Vad kan väl vara viktigare?

Permalänk | Anmäl #24 Helena von Schantz, 2010-08-15, 12:14


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.