Osmakligt om genmanipulerade grödor, Expressen

Den som tror att Expressen är en seriös tidning är nog mer illa ute än den som äter GMO av misstag.

Allt liv och all mat innehåller gener, bärarna av anlagen för utseende, egenskaper och funktion. Naturens egna och människans ingrepp i generna anpassar livet till dess omgivning och till våra behov. Kravet om att förbjuda genförändringar bygger följaktligen på dåliga kunskaper om hur tillvaron inom dessa områden sett ut och fungerat fram till i dag.

Människan har varit bofast växtodlare under minst 10 000 år – en enorm anpassning av miljön till vår egen fördel. Med hjälp av olika tekniker kunde de naturliga växternas utseende, egenskaper och avkastning ändras. Under de senaste hundra åren och framför allt under senare år har vi erhållit mera precisa tekniker för det yttersta målet att trygga människans försörjning med livsmedel.

I dagens värld existerar det därför inte längre några odlingsväxter som inte också är kulturväxter, d.v.s. växter som är modifierade. Men våra kulturväxter är naturligtvis värdefulla oberoende av med vilken teknik de är framtagna. Frågan nu och framöver gäller därför följande: Är det lämpligt att stoppa utvecklingen inom jordbrukssystemet, eller ska vi försöka utveckla systemet vidare?

Det som i dag benämns genmodifierade organismer, s.k. GMO, skiljer sig i princip inte från alla andra genmodifierade organismer som sett dagens ljus under människans kulturhistoria. Det nya, och som givit upphov till en debatt, är de förfinade tekniker som nu står till människans förfogande.

Den nya gentekniken kan ofta ta vid där man inte når längre med den traditionella växtförädlingen. Tidigare arbetssamma metoder för genförändringar kan ersättas med genteknik. Därtill kommer i många fall tidsvinsterna.

Livsmedel från GMO underkastas som regel mycket hård testning. Sådan testning har däremot sällan traditionellt förädlade växter genomgått. Till detta ska läggas att kontrollen av effekterna av ett enkelt gentekniskt ingrepp är lättare att genomföra än då vi har att göra med traditionell växtförädling.

Väsentligt i sammanhanget är naturligtvis den egenskap en gen eller en modifierad gröda har fått. Det är här självklart att se till att nya kulturväxter inte sprider sig som ogräs. Som regel överlever dock inte våra högt specialiserade kulturväxter i naturen.

När det gäller de långsiktiga konsekvenserna för miljö och hälsa, kan vi ju inte erhålla de nödvändiga kunskaperna utan att använda oss av GMO. Många tidigare förbättringar inom jordbrukssystemet infördes faktiskt utan några som helst riskbedömningar. I dag bör därför försiktighetsprincipen gälla.

Mycket av rädslan för GMO bottnar i att kontrollen över utvecklingen på området mest ligger hos stora transnationella bolag, kemi- och läkemedelsföretag, vilka ytterst styrs av ägarnas förväntningar om vinstmaximering. Man frågar sig var etiken kommer in.

Detta är problematiskt men ger oss ingen anledning att kategoriskt förkasta tekniken och de nya möjligheter denna kan skänka oss vid en förnuftig tillämpning.

Debatten om gentekniken sker i Sverige mest med negativa förtecken, medan teknikens fördelar och möjligheter hamnar i skymundan. En viktig anledning härtill är en utbredd okunskap hos allmänheten gällande dessa frågor. En okunskap som ibland också utnyttjas av både enskilda och organisationer med syfte att stoppa värdefulla vetenskapliga landvinningar.

"Monsanto har även gjort sig känt för de aggressiva metoder man använder mot små jordbrukare världen över."

För att utveckla ovanstående kan jag citera Alfonso Romo Garza, mannen bakom fröföretaget Seminis, senare uppköpt av just Monsanto: "Seeds are software. And we have the seeds." En anledning till att Monsanto trakasserar småbönder är att patentlagar gäller för frön och plantor, och därför kan de förbjuda bönder från att spara utsäde till nästa år. Bönder som köp utsäde från Monsanto, måste köpa är utsäde även nästa år. Utsädet är Monsantos egendom.

Även om vi bortser från genmanipulationen är detta ett totalt brott med traditionellt jordbruk. Att ta fram utsäde har alltid varit en amatörverksamhet, under tusentals år har bönder sparat frön från de bästa och mest produktiva grödorna, och på det sättet fått fram utsäde anpassat till de lokala förhållandena. Numera är utsäde copyrightskyddad programvara och Monsantos ambition är att bli "the Microsoft of food". Det är nästan konstigt att Piratpartiet inte har gjort ett utspel om det här.

Detta känns väl som en teknisk fråga snarare än en politisk. Vill en bonde i ett svältande land använda GMO-grödor för att de är bättre så ska han väl få göra det? Varför skulle GMO öht existera om de inte var bättre än det nuvarande?
Huruvida GMO-grödor ger mer mat verkar vara mer omdebatterat än skribenten påstår. Dessutom finns det vad jag vet goda möjligheter att få in nödvändiga spårämnen i grödor som annars inte har dem och därmed bekämpa undernäring.

Det relevanta angående ekologiska matvaror för våra fattiga medmänniskor borde vara priset (om de vill överleva), och med tanke på att ekologiska varor är mycket dyrare här - varför skulle det vara annorlunda där? Om ekologiska varor vore lika billiga så skulle det inte existera annat än ekologiska varor.

Angående DDT kan jag bara referera till http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2006/pr50/en/ som rekommenderar att använda DDT _inomhus_ för att bekämpa malaria.

Man kan inte se den fattiga världens problem med våra ögon.

@Anders Ekergård: Patentskyddet för en GMO-växt täcker inte in utsäde för användning i det egna jordbruket, åtminstone inte i Europa. Detta framgår av direktiv 98/44/EG artikel 11:

"Med undantag från artiklarna 8 och 9 innebär försäljning eller annan saluföring av vegetabiliskt reproduktionsmaterial av patenthavaren, eller med hans samtycke, till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, att denne har rätt att själv använda sin skörd för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket, varvid omfattningen av och villkoren för detta undantag skall svara mot dem som föreskrivs i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94."

Att EU infört dessa regler tyder på att de är förenliga med internationella överenskommelser, t.ex. TRIPS, och att även andra länder kan införa dem om de så önskar och inte redan gjort det.

För övrigt tycker jag att man bör betro även bönder i tredje världen med en viss yrkeskompetens och att de själva är förmögna att avgöra om de ska köpa dyra GMO-grödor eller odla ekologiskt.

Så vitt jag förstått rätt är syftet med genmanipuleringen att grödorna ska bli resistenta mot ogräsgift. På så sätt får man en ökad växtlighet och skörd. Men hur är det med giftet (Round Up) egentligen? Tas inte detta till viss del upp av växtligheten som sedan skall konsumeras? Det behöver ju bara vara en sådan liten del att grödan inte påverkas men människan kanske påverkas av giftet på sikt.

Till Hampus Rystedt

Vad kan jag säga? Du är uppenbarligen mer påläst än vad jag är, och jag får erkänna att jag i princip grundade mitt inlägg på ett kapitel i boken "The revolution will not be microwaved" av Sandor Ellix Katz plus lite grann från dokumentärfilmen "Food Inc" av Robert Kenner och Michael Pollan, problemet med den dokumentären är att den handlar amerikanska förhållanden. M.a.o. jag är inte rätt person att debattera dig. Fast jag skulle var tacksam om någon kände till en svensk matdebattör/skribent i klass med Pollan? (Mats-Eric Nilsson är inte en skribent i den klassen.)

Huh vet inte artikelförfattaren om att dom flesta grönsaker och blommor vi har idag är framställda via genmanipulation?

Den gamla varianten av genmanipulation är ju via korsbefruktning. Var tror ni dagens rosor och vete kommer ifrån? Dagens alla potatisar och äpplen? Et cetera.

Men visst finns det dåligt framställda grödor och andra frukter och grönsaker. Men det ekologiska grödorna som produceras idag hade inte varit så motståndskraftiga mot pest, ohyra, sjukdomar, och frost om det inte vore för den genmanipulation som lett fram till dagens produkter.