Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Valet 2010

Nannan Lundin om Valet 2010

Jag håller inte med László Gönczi – även om jag också är miljöpartist!

Miljöpartisten László Gönczi skrev på aftonbladets debattsida att "Kilometerskatt kommer att leda till fler arbetstillfällen på landet". Men i själva verket menade han en utopi om ett självförsörjande samhälle. Som miljöpartist tror jag inte att det idealiserade självförsörjande samhället kan ge fler jobb och frågan är om det överhuvudtaget kan överleva. Ett moderniserat Sverige kräver att man har en modern syn på samhällsutvecklingen och realistiska lösningar när vi bygger ett modernt trafiksystem, skriver Nannan Lundin, medlem i Miljöpartiet de Gröna i Västerås.


Om författaren

Nannan Lundin är medlem i Miljöpartiet de Gröna i Västerås.

"Kilometerskatt kommer att leda till fler arbetstillfällen på landet" skrev miljöpartisten László Gönczi på aftonbladets debattsida. (den 5 augusti,  http://www.aftonbladet.se/debatt/article7581597.ab). Efter att ha läst hans inlägg flera gånger, måste jag erkänna att jag inte förstår hur hans resonemang kring kilometerskatt och fler arbetstillfällen på landet hänger ihop. Vad han egentligen menade är fler "självförsörjande" samhälle med sin egen tillverkning, jordbruksproduktion och sågverk med hjälp av kilometerskatt som skattar bort möjligheter till resande och urbanisering ... En orealistisk vision, kan man konstatera.

László Gönczi fick mothugg av Centerpartiet och Moderaterna ganska omedelbart (den 7 augusti, http://www.aftonbladet.se/debatt/article7581597.ab) som tog sina lättvunna politiska poänger. Inte heller jag, som miljöpartist, tror att det idealiserade självförsörjande samhället kan ge fler jobb och frågan är om det överhuvudtaget kan överleva.

László Gönczi skrev att "Sverige som land ska ta sitt ansvar i den trängda klimatsituation som hela jorden befinner sig i", en viktig del av det är att Sverige måste ta itu med utsläppen i transportsektorn.  Det är det som Miljöpartiet försöker göra med ambitionen om att modernisera Sverige. Både ekonomiska styrmedel och tekniska innovationer inom förnybar energi och energisnåla fordon är viktiga. Men den grundläggande utgångspunkten är en modern syn på hållbar tillväxt - inte en koldioxidfri utopi på landsbygden eller ett "självförsörjande" samhälle.

Vi miljöpartister är väl medvetna om att kilometerskatten är under attack. Det är därför ännu viktigare att föra ett trovärdigt resonemang och en saklig diskussion om kilometerskatten med våra väljare, med vår skogsnäring och inte minst med de små företagen inom jordbruk och livsmedel på landsbyggen, istället för att bara flumma och blunda!

Kilometerskatt är ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att hantera uppsläpp inom transportsektorn - som är det svårast och envisaste problemet i Sverige och i väst när det gäller klimatutmaningen. Med en fungerande kilometerskatt kan koldioxidutsläpp minskas genom minskning av lastbiltrafiken. Detta sker dels genom överflyttningar av transport till andra mer miljö- och klimatvänliga transportslag, och dels genom effektiviseringen i form av färre tommil och ökad lastfaktor. I Österrike har till exempel kilometerskatter varit framgångsrika och lett till ökad effektivisering i transporterna. Ur ett samhällekonomiskt perspektiv är kilometerskatt ett sätt att få vägtrafik att bära mer av sina egna kostnader, som orsakas av t.ex. vägslitage, buller, miljöpåverkan och olyckor.

Syftet med kilometerskatten är således inte att skatta bort resande och ekonomsikt omöjliggöra godstransporter, så att vi kan leva i en koldioxidfri utopi på landsbygden. Vi behöver vinna acceptans bland allmänheten genom att kilometerskatten utformas på ett sådant sätt att den uppmuntrar ett ekonomiskt och effektivt transportsval, samtidigt som vi uppnår miljö- och klimatmålen.

Jag tycker inte att miljöpartisterna ska underskatta svenska folket och misstolka det som att man är emot kilometerskatt för att man "inte är så intresserad av global solidaritet". Det finns definitivt en ökad miljö- och klimatmedvetenhet som är grunden till miljöparitets framgång. Men i strävan efter att uppnå de ambitiösa klimat- och transportpolitiska målen måste vi också vara medvetna om de problem och utmaningar som en ambitiös klimatpolitik för med sig. Det är något vi måste ta på allvar och försöka hantera, t.ex.:

•Överflyttning av lastbilstransporter till sjöfart och järnväg är inte så lätt och fungerar inte för kortare transporter.

•Lantbrukare och regioner med stor skognäring kan drabbas hårt men det kan vara svårt att skapa undantag på grund av administrativa hinder både nationellt och på EU-nivå.

•Ekonomiska styrmedel som kilometerskatten behöver kombineras med incitament för teknisk utveckling och innovation, så att företag kan både ta klimat- och miljöansvar och nå lönsamhet. Det är en förutsättning för hållbar tillväxt och för fler arbetstillfällen.

För att kunna hitta lösningar på dessa problem kan vi inte bara se kilometerskatten som en isolerad miljöskattproblematik, utan den måste sättas in i ett sammanhang och i ett långsiktigt perspektiv. Med andra ord, diskussioner om utformning och genomförande av kilometerskatten måste gå hand i hand med hur lastbilstransporter kan flyttas till sjöfart; hur resurs- och kapacitetsfördelningen mellan gods- och persontransporter på järnväg löses; och inte minst hur kilometerskatten kan kombineras med incitament för lastbilstillverkare, åkerier och biogasproducenter att hitta tekniska innovationer och klimatsmarta transportssytem.

Trots dessa hinder och svårigheter vill vi inte ge upp. Det är alltid lättare att fokusera på ett enskilt problem än att försöka förstå helheten och ha ett långsiktigt perspektiv. Kilometerskatten är en av många återgärder i miljöpartiets transport- och infrastrukturpolitik som har en mycket bredare helhetssyn och en långsiktig strategi. Man ska inte heller glömma att miljöpartiets ambitioner och satsningar på biogas och andra förnybara energislag ska leda till en systematisk övergång till ett mer hållbart transportsystem, och inte minst ett aktivt företagande på landsbygden.

Vi kommer att jobba för och hitta de lösningar som kan övertyga vår väljare om att kilometerskatten inte bara är en ökad kostnad. Förslaget syftar till att uppnå viktiga samhällsekonomiska effekter som ökade effektivitet, mindre miljö-, och klimatpåverkan, samt en förbättrad säkerhet. Men utgångspunken är absolut inte en falsk motsättning mellan landsbygd och stad och lösningen är definitivt inte en utopi om ett självförsörjande samhälle.

Till sist, ett moderniserat Sverige kräver att man har en modern syn på samhällsutvecklingen och realistiska lösningar när vi bygger ett modernt trafiksystem. Annars skapas bara misstänksamhet och förvirring om vad vi egentligen menar med att vi vill modernisera Sverige!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26513

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.