Dags för en rödgrön Afghanistanstrategi

I Rodney Åsbergs artikel i ämnet menar artikelförfattaren att de naiva svenskarna som tjänstgör i Afghanistan inte förstår att korruptionen i landet köper säkerhet åt de nationers trupp vilka bekostar mutorna.

Åsberg har säkert rätt i att det inte finns någon speciell svensk metod för vare sig krigföring eller Peace Support Operations. Men frånvaron av assymmetrisk krigföring i Sverige måste nog också tas med i beräkningen av vad den halva miljard kronor som biståndet till Afghanistan kostade förra året faktiskt gav i retur. Och det nämner han inte.

Det finns i alla fall en mycket besvärande koppling mellan att enligt Islamisters vilja leva som på profetens tid och hållbar utveckling politik som ju införs globalt.

Det enda politikområde som betyder något för en Socialdemokrat är arbetsmarknadspolitiken. Därom intet nytt. Således finns ingen acceptans för annat än svenska bidrag med trupp till "FN-förband." Om S skulle acceptera att Sverige bidrar med trupp till insatser med mandat från EU, OSSE, NATO som anges i gällande lag skulle ju partiet möjligen också behöva acceptera sådant som den fria rörligheten för arbetskraft. Och då är givetvis partilinjen i stället förnekelse av att det svenska EU medlemskapet innebar förändring jämfört med den tidigare situationen.

Bra artikel! Jag håller med om det mesta. Förutom att jag hellre vill att trupperna ska tas hem snarast möjligt. Redan idag borde man börja organisera ett kontrollerat tillbakadragande. Att istället förstärka insatsen, som alliansen vill göra, är hårresande. Dessutom går det emot folkopinionen, något som alliansen säkert kommer bli varse i september. Det rödgröna blocket skulle tjäna på att ta tydlig ställning MOT kriget och för fredliga hjälpinsatser. Tyvärr låter Mona Sahlin mer som en papegoja som repeterar Reinfeldts ord än som en självständig statsministerkandidat. I nuläget finns ingen skillnad mellan S och M när det kommer till Afghanistan.

Citat ur artikeln: "Ändra sammansättningen på närvaron så att det inte framstår som en aktion av väst i den muslimska världen "

Problemet med den målsättningen är att kriget i Afghanistan ÄR en (illegal) aktion av västmakterna i den muslimska världen. Dessutom kan det inte ses separat från den blodiga amerikanska ockupationen av Irak.
Av dessa skäl framstår BÅDA aktionerna i Irak respektive Afghanistan som (illegala) västliga rekoloniseringsförsök av mellersta östern och dess olja. Detta kan inte döljas för den muslimska allmänheten med kosmetiska åtgärder i form av trupper från exempelvis Pakistan, vars regim f.ö redan nu har mycket stora problem med sin egen hemmaopinion och knappast skulle klara att sända trupper för att stödja USAs ockupation av Afghanistan.

De självmordsbenägna muslimska regimer som mot ekonomisk kompensation skulle understödja västs ockupation av Afghanistan torde inte sitta länge vid makten i sina respektive länder.

Den kosmetiska effekten skulle enbart ha någon effekt i västvärlden, men där saknar den i stort sett betydelse, anser jag.

Sverige bör ta ansvar för sitt misstag att stödja den amerikanska ockupationen av Mellersta Östern genom att dra tillbaka sina trupper och dessutom framföra en substantiell konkret ursäkt i form av stora biståndspaket till en folkvald regim i Afghanistan. Något som Palme skulle kunna tänkas ha gjort.

Sverige och andra nationer bör överväga att ta hem sin trupp i Afghanistan, det kan inte vara enskilda nationers särintressen eller hängivna kopplingar till Big Brother som skall avgöra.
I stället bör det väl vara möjligt att under EU:s hägn skapa en yrksearmé bestående av korrelerade procentuella andelar av befolkningen.
Avlöningen av trupp kan då ske enkelt via EU-bidrag -i fredens och den fredsuppehållande närvarons tjänst.
Certifierad utbildning som EU-soldat borde vara eftersträvansvärt.
Utbildningen kan förläggas vandrande likt ordfäörandeskapet för EU.