Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Boende för alla?

Charlotte Axelsson om Boende för alla?

Varför subventionera det dyraste boendet?

Vi har inte produktionskostnadsbaserade hyror i Sverige. Det är bra om det byggs till lägre kostnader men hyrorna bestäms av bruksvärdesprincipen. Politikerna bör satsa på att stödja den enskilde istället för att gynna upplåtelseformen, skriver Charlotte Axelsson, VD HSB Stockholm.


Jag välkomnar debatten om boendet på Newsmill även om det ser ut som en välplanerad PR-aktivitet att tre organisationer som alla företräder hyresrättens partsintresse tagit initiativ i att backa upp varandra med artiklar mitt i semestertider.

Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna anser, som det ser ut oberoende av varandra, att hyresrätten är orättvist behandlad av politikerna, att det inte går att bygga hyresrätter för att kommunerna tar ut för höga markpriser och att byggbolagen bygger för dyrt.

Jag delar synpunkten att villkoren för olika upplåtelseformer inte är neutrala. Men det är en fråga som också berör bostadsrätten, det är inte bara hyresrätten som är förfördelad. Det är därför bra att regeringen nu utlovat en översyn i syfte att skapa neutrala villkor för alla boendeformer.

Även om kostnaderna för mark och byggande slår igenom på hyrorna är det viktigt att framhålla att vi inte har kostnadsbaserade hyror. Det är den förhandlade bruksvärdehyran som fastställer hur höga hyrorna ska vara både i befintligt bostadsbestånd och i nyproduktion och i den processen är samtliga nämnda organisationer delaktiga.

Att bara bygga hyresrätter på ett billigare sätt är således ingen garanti för att hyran blir lägre. SABO:s VD Kurt Eliasson nämner i sin artikel Växjöhem som ett exempel på att det går att bygga billigare med småländsk anda. Jag ifrågasätter inte den redovisningen, men samtidigt framgår det av Växjöhems egen hemsida att hyrorna i detta projekt ligger på 7 500 - 8 000 kr i månaden för en normalstor trea. Om man istället väljer att köpa en lika stor bostadsrätt i Växjö via Hemnet så finns det just nu 12 lägenheter till försäljning där boendekalkylen slutar på mellan 4 800 och 7 200 kr (inkluderar månads- och räntekostnader baserat på 10 procent kontantinsats och 85 procent bottenlån).

Den som vill bo billigt bör således köpa en bostadsrätt om man inte har turen att komma över en äldre hyreslägenhet, vilket är nästan omöjligt på många orter. Det är nästan alltid billigare att bo i bostadsrätt än i en nyproducerad hyreslägenhet även i storstadsområdena där priserna på bostadsrätter är höga.

Med den vetskapen är det märkligt att våra politiker tycks tro att den enda lösningen för bostadslösa ungdomar är att det ska byggas fler hyresrätter för unga. I en av kommentarerna till tidigare artiklar i denna debatt på Newsmill frågar Olof Lindberg polemiskt varför människor med ont om pengar ska bo i den dyraste bondeformen där hyresgästen dessutom avstår från värdestegringen.

Det finns också en myt om att boendet styrs av politiken. Faktum är att boende och byggande idag i huvudsak styrs av marknaden. Bostadspolitik av svensk modell med ett näst intill ett planekonomiskt system av regelverk och subventioner har successivt avvecklats under 80- och 90-talet. Detta har skett utan någon omfattande debatt eftersom både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har medverkat i avvecklingen.

Men i den politiska retoriken har man låtsats som att detta systemskifte inte har genomförts. I de socialdemokratiska programmen har det fortsatt att heta att "Bostaden är en social rättighet och inte en handelsvara". Visserligen vill socialdemokraterna återinföra ett investeringsstöd till byggandet av hyresrätter, men detta stöd är en droppe i havet jämfört med den omfattning som subventionerna till bostadsbyggandet hade tidigare.

Låt oss därför utgå från hur det ser ut idag när vi ska utforma lösningarna. Ingen vill längre ha tillbaka ett omfattande subventionssystem. Vi kan alla anse att byggkostnaderna är för höga och att konkurrensen borde vara bättre men vi har i praktiken ingen möjlighet att styra detta om vi inte vill återgå till en planekonomi i branschen.

Samhället bör i stället inrikta politiken på att ge stöd till individer som söker bostad i ett läge när de generella stöden har avskaffats. Idag förutsätts det att varje enskild individ sparar och planerar för att lösa sina egna bostadsbehov och därför borde politiken hjälpa till genom att ge sitt stöd till den enskilde.

Det kan ske genom att man gör det mer förmånligt att bospara eller att man hjälper unga och andra som inte har bostad att kunna få bostadslån. Mitt råd till politikerna är: Se till helheten och tro inte att satsningar på enbart en upplåtelseform (läs Alliansens övertro på ägarlägenheter respektive de rödgrönas ensidiga satsning på hyresrätter) är lösningen på problemet!

Charlotte Axelsson

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26219

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så ungdomar i Stockholm skall betala miljoner för sin första lägenhet? Varför har priserna stigit så kraftigt i våra storstäder? Jo pga massinvandringen! En enorm MASSINVANDRING de senaste decennierna utan att knappt något byggts! Det leder självklart till en enorm bostadsbrist!

Senaste året flyttade 60.000 (netto) nya hyresgäster in i landet. Nästan inget byggdes! Så håller det på varje år!

Enligt lagen om tillgång och efterfrågan så leder detta till ökade bostadspriser i all överskådlig framtid, så länge massinvandringen fortsätter. Att bygga bostäder åt alla som invandrar kommer helt enkelt aldrig att ske! Glöm det!

Så framtiden ser mycket mörk ut, inte minst för våra ungdomar!

Permalänk | Anmäl #4 Klartexten Klartexten, 2010-08-08, 06:15

Så ungdomar i Stockholm skall betala miljoner för sin första lägenhet? Varför har priserna stigit så kraftigt i våra storstäder? Jo pga massinvandringen! En enorm MASSINVANDRING de senaste decennierna utan att knappt något byggts! Det leder självklart till en enorm bostadsbrist!

Senaste året flyttade 60.000 (netto) nya hyresgäster in i landet. Nästan inget byggdes! Så håller det på varje år!

Enligt lagen om tillgång och efterfrågan så leder detta till ökade bostadspriser i all överskådlig framtid, så länge massinvandringen fortsätter. Att bygga bostäder åt alla som invandrar kommer helt enkelt aldrig att ske! Glöm det!

Så framtiden ser mycket mörk ut, inte minst för våra ungdomar!

Permalänk | Anmäl #5 Klartexten Klartexten, 2010-08-08, 06:15

Hur kan du hävda att det är billigt att köpa en lägenhet för 1,5 miljoner och sen betala en ansenligt månadsavgift på alla räntor? Alla som köper en bostad i dagens Stockholm hamnar i en skuldfälla resten av livet!

Så vad du gör, kalla det INTE BILLIGT!

Billigt var det förr, före massinvandringen, men nu är det DYRT utav helvete!

Permalänk | Anmäl #6 Klartexten Klartexten, 2010-08-09, 03:14


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.