Baltikums politiker måste lyssna på hbt-organisationerna

Stockholm Pride är Stockholms största evenemang och lockar hundratusentals besökare. Pride är en folkfest, en manifestation och en fantastisk mötesplats. Pridefestivalen är dessutom en bra affär för Stockholms företag och stärker Stockholms varumärke.

Stämningen på Pride är betydligt mer kärleksfull än den som deltagarna på Baltic Pride mötte i Vilnius för drygt tre månader sedan. Festivalen gick till slut lugnt av stapeln, men föregicks av protester och indragna tillstånd och bevakades av dubbelt så många poliser som motdemonstranter.

Risken för att utsättas för hatbrott är vardag för många hbt-personer. Hbt-personer i Baltikum kan sällan räkna med att polisen tar hatbrott på allvar. I Sverige visar årets statistik från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, att hatbrott med homofobiska motiv ligger på en fortsatt hög nivå och att det är i Stockholm som flest hatbrott anmäls. Det finns alltså anledning att agera för att öka hbt-personers säkerhet även i Sverige.

Temat för årets Stockholm Pride är makt. Ledande politiker har makten att ta ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras. Vissa processer måste få ta tid, men när utvecklingen går bakåt för mänskliga rättigheter måste omgivningen reagera. Det är provocerande att Litauen nyligen infört en lag som uttryckligen diskriminerar hbt-personer. Här har såväl EU som Sveriges regering ett ansvar att agera.

I Estland finns tecken på att det blir allt mer accepterat att "komma ut" som homo- eller bisexuell, medan politiker och andra offentliga personer i Lettland och Litauen fortfarande kan uttrycka sig homofobiskt och därmed försvåra hbt-personers situation i landet. Vilnius borgmästare visade dock positiv politisk vilja när han själv aktivt deltog i Baltic Pride tidigare i år.

I år fyller RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, 60 år. RFSL har på 60 år utvecklats från att ha varit enbart en mötesplats för homosexuella till en av världens starkaste hbt-organisationer. Organisationens historia beskrivs som en framgångssaga som förändrade det svenska samhällets inställning till hbt-personer och var med och driva fram reformer från avskaffandet av sjukdomsstämpeln 1979 till den könsneutrala äktenskapslagstiftningen 2009.  Idag når RFSL:s åsikter på det sexualpolitiska området ända in i regeringskansliet.

Folkrörelsetraditionen är inte lika stark i de baltiska staterna. Den långvariga Sovjetockupationen och därefter den katolska kyrkans starka ställning har försvårat för hbt-organisationerna i Lettland och Litauen. Homosexualitet avkriminaliserades först på 1980- eller 90-talet i Baltikum.

Det finns inte längre några ursäkter för att vara passiv inför hbt-personers rättigheter. Vi uppmanar politikerna i de baltiska staterna och borgmästarna i Tallinn, Riga och Vilnius att aktivt ta avstånd från alla former av hatbrott och främja lika rättigheter för hbt-personer. RFSL:s historia visar att dialog med hbt-organisationerna är ett effektivt sätt att åstadkomma förändring. Politikerna i Baltikum måste stötta hbt-samhällets folkrörelsearbete, inte minst genom att aktivt stödja nästa års Baltic Pride i Tallinn.

Diskussionen om politikens makt och ansvar att förebygga våld och hatbrott kommer att föras med representanter för hbt-organisationer i Estland, Lettland och Litauen som kommer till Pride istället för borgmästarna i Tallinn, Riga och Vilnius som alla har avböjt att komma till Stockholm. Vi välkomnar borgmästarna att istället delta i Stockholm Pride 2011.

Yvonne Ruwaida (17 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26227

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag får inte ihop det här: "Det är provocerande att Litauen nyligen infört en lag som uttryckligen diskriminerar hbt-personer" och "Politikerna i Baltikum måste stötta hbt-samhällets folkrörelsearbete". Hm. Är det SAMMA politiker i båda fallen?

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2010-07-29, 18:07

"Pridefestivalen är dessutom en bra affär för
Stockholms företag och stärker Stockholms
varumärke."

Vad fnns det för ref. till det påståendet?

Dessutom vill jag säga att en stor majoritet av
invånarna i Baltikum är emot HBT rörelsens krav.

Mot den bakgrunden kanske vi får respektera och
acceptera det.

Permalänk | Anmäl #3 Bo Grahn, 2010-07-29, 18:40

Politiker i Ankdammen Sverige förnekar sig inte. Undrar när det skall gå upp för dom att ingen utanför Ankdammens gränser bryr sig om vad som försigår inuti Ankdammen.
För övrigt torde det väl vara folket och eventuellt politikerna i berörda länder som skall bestämma vad som gäller ideras land.

Permalänk | Anmäl #9 pbn, 2010-07-30, 09:19

Ok för rättigheter, -men för makt?
Är makten tänkt att vara politisk, religiös sanktionerad och betald av staten eller kyrkan, eller sponsrad av det privata näringslivet?
Förklara gärna det YR.
-Och hur skall den makten användas?

Permalänk | Anmäl #10 Ebbe Cederblad, 2010-07-30, 09:50

Vad det är lätt att vara kritískt korrekt i dag. Alla löper i samma spår. Var har det totala jämlikhetstaänkandet tagit vägen - det gäller tydligen att ta röster på att följa den mainstream som gäller. Vem talar i dag om de människor som tysta och förskrämda sitter i sina rullstolar och är rädda fär att assistansreformen som har givit dem ett mänskligt liv ska rivas upp. Vem talar för de sjuka och utslitna som i dag kastas mellan de olika delarna i vårt sk välfärdssystem - försäkringskassa - arbetslöshetskassa - socialförsäkring - ingen vill ta i dem utan de skyfflas fram och tillbaka. Vem talar för de männsikor som bor i dyra stockholmsvillor som de för ansenliga summor för 4 decennier sedan och som nu pekas ut som miljonärer men utan att få ett öre från fastigheten att betala den skatt skatt som föreslås - en bostad är en plats att bo på och utan att sälja den får man inga pengar.

Permalänk | Anmäl #14 Hans Holger, 2010-07-30, 12:43

#14 Hans Holger:
Helt riktigt, de gamla, de svaga, de eftersatta, de som inte kan föra sin talan, de som inte har välbetalda lobbyister, de sjuka, de utförsäkrade,
de med avvikande beteenden, de fattiga, de med slitsamma och förnedrande arbeten, de som inbte är attraktiva för röstjagande politiker-alla de-
-vem eller vilka för deras talan?
-och vem eller vilka har makt och vilja att förändra deras villkor, inte bara med vackra men substanslösa floder av ord?

Permalänk | Anmäl #15 Ebbe Cederblad, 2010-07-31, 09:38

Vi har i Tallinn många fina fester och festivaler , men detta skall bli intressant hur den mottages , tror nog inte acceptansen för detta är lika utbredd som i Sverige , inte vill vi heller efterlikna Sverige på något sätt , vi är Baltikum och så vill vi förbli av flera orsaker , så
inte skall några från Sverige komma och ställa krav på våra politiker , vad de skall göra och vad de inte skall .
Sånt trams får ni hålla hemma i erat Sverige .

Permalänk | Anmäl #17 Helge Eriksson, 2010-10-11, 16:18