Så köper BP forskarna och media

Jag läser hur tusentals interner från USA:s fängelser, mestadels svarta, dag efter dag befolkar stränderna utefter Mexikanska golfen för att skyffla upp den oljeindränkta sanden i svarta sopsäckar. Det är hett och de arbetar tjugo minuter och vilar i fyrtio minuter, från sex på morgonen till sex på kvällen. Under pauserna öppnar de sina tättslutande gula plastdräkter, dricker isvatten och pustar ut. BP som hyrt in dem som billig arbetskraft förbjuder dem i kontraktet att prata med vare sig den lokala befolkningen eller medier.

Strandrengöringen är ett sisyfosarbete. Stränder som rensats på dagen blir åter nersmetade av nattens vågor, så att arbetet dagen därpå måste börja om. Att ta bort oljan är ett mycket giftigt arbete och uppgifter om insjuknade arbetare har kommit ut trots BP:s sekretess.

En tjänsteman vid USA:s miljöbyrå EPA vittnar i en rapport om en pågående förgiftning av miljontals människor. För att få oljan i havet att "försvinna" används kemikalier, Corexit, som finfördelar oljan och får den att sjunka. Istället blir havsvattnet förgiftat. Tjänstemannen Hugh Kaufman säger att man funnit 200 ppm (parts per million) av oljerester i vattnet, rester som inte är synliga för blotta ögat.

Louisiana State University, Florida Institute of Oceanography och Northern Gulf Institute har alla fått tio miljoner dollar var av BP i forskningspengar. BP är nu i full färd med att köpa så mycket forskningsresurser som möjligt inför de processer som väntar om de ekologiska skadorna från oljekatastrofen. Enligt Bob Shipp som vägrat teckna avtal med BP, måste forskarna förbinda sig att inte publicera sitt forskningsmaterial under de närmaste tre åren, de får inte heller visa det för andra forskare eller prata om insamlade data.

Oljeutsläppet i Mexikanska golfen är antagligen den värsta miljökatastrofen i modern tid. Efter tre månader har enligt Rolling Stone uppemot fyra miljoner fat olja och två miljoner fat kemikalier läckt ut i havet. I förra veckan förklarade BP att man nu satt ett lock över borrhålet och lyckats stoppa flödet. Och med dessa positiva nyheter bryter BP nu ut sin chef Tony Hayward mot amerikanen Robert Dudley för att PR-maskineriet ska vända BP:s skamfilade rykte och åter få upp BP-aktien. Förhoppningen är att oljeläckan nu ska vara tätad och att de katastrofala konsekvenserna ska tonas ner och försvinna från mediernas förstasidor och folks medvetande.

BP har fortfarande ambitionen att vara det oljebolag som producerar mest så kallad djuphavsolja. När enklare och billigare oljetillgångar nu börjar sina står förhoppningarna till oljefyndigheter flera kilometer under havsbotten där havsdjupet är tusen meter eller mer. Djuphavsolja utgör idag en tredjedel av BP:s totala produktion på 2,2 miljoner fat olja per dag. Förutom i Mexikanska golfen finns fyndigheter utanför Brasilien och den afrikanska västkusten. Även utanför Egypten och Libyens kust letar BP nu efter olja, och även vid Lofoten i Norge. När oljeproduktionen i världen när sin topp och börjar sjunka, hoppas många att räddningen blir oljeutvinning med hjälp av dyrbar och avancerad teknologi under de mest extrema förhållanden ute till havs eller under isen i Arktis. Men varken djuphavsoljan eller den så kallade oljesanden i Kanada kommer att blir mer än marginella tillskott till världens oljeproduktion. Flera av BP:s fält utanför Mexikanska golfen har visat sig sina betydligt tidigare än beräknat och produktionen har bara blivit bråkdelar av vad som planerats. Frågan är hur mycket dessa extrema oljedroppar är värda? Hur stor ska katastrofen bli innan någon sätter stopp?

BP har hela tiden använt sitt cyniska PR-maskineri för att med lögner och hemlighetsmakeri försöka komma ur sitt ansvar för oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Men hur allvarlig katastrofen verkligen är vet vi inte ännu. BP har systematiskt underskattat hur mycket olja som har läckt ut, och man fortsätter att försöka få ner kalkylen eftersom BP då får betala ett mindre skadestånd. Detta är också (den enda) orsaken till användningen av Corexit, som gör att oljan sjunker och inte syns.

En av BP:s främste kritiker, Matt Simmons, har hela tiden hävdat att oljeläckaget är mycket större än BP:s uppgifter. Han tvivlar också på de bilder från oljeplymen på havsbotten som BP kablat ut. Oljeläckaget kommer från flera läckor, tror Simmons, och nu har även BP medgett att olja kan sippra upp även på andra håll, även om man tonat ner dessa volymer. Kan det vara så som Matt Simmons befarar, nämligen att borrhålet inte är tätt utan läcker till omgivande bergarter så att oljan tar sig upp på andra vägar?

På botten av Mexikanska golfen finns nu en enorm pool av mycket giftig olja som också innehåller farliga gaser. Denna undervattenssjö av olja tar bort syret ur havsvattnet och gör att levande organismer dör. "Tyvärr, vi har nu dödat Mexikanska golfen", så Matt Simmons till Bloomberg den 21 juli. Det är mycket möjligt att Matt Simmons överdriver och att oljeläckaget verkligen har strypts. Men vilka de långsiktiga konsekvenserna i havet blir återstår att se. Därav intresset för forskarnas jobb.

När BP nu byter till amerikanen Robert Dudley är det säkerligen också en del i PR-strategin. För att blidka den amerikanska mediaopinionen. Men samtidigt pågår spelet bakom kulisserna där advokater och mediarådgivare gör allt för att mörklägga obekväma sanningar och köpa sig tystnad. Den striden återstår det för medierna att avslöja.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26156

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kort kommentar Gunnar Lindstedt skrev: "Oljeutsläppet i Mexikanska golfen är antagligen den värsta miljökatastrofen i modern tid". Är det alltså så illa att det är värre än tex Bhopal, Tjernobyl och Aralsjön?

Permalänk | Anmäl #1 Anders Ekergård, 2010-07-27, 11:00

Lindstedt överdriver. Att fångarna får något vettigt att göra kan inte skada. Kanske vissa av dem gärna kommer utanför murarna och får lite frisk luft. Kanske de inte får tala med allmänheten och media av säkerhetsskäl. Den svenska kriminalvården ser kommunikation med omvärlden som något mycket allvarligt. Jag har svårt att tro att BP har några problem om fångarna blandar sig med allmänheten och till och med om de flyr.

Enligt företaget som tillverkar Conexiten så fås stora fördelar. Jag är ingen expert på området, men inser att det ligger något i vad de säger. I den soliga och varma i golfen bryts oljan snabbt ner. Snart kommer det här att vara glömt.
http://www.youtube.com/watch?v=orjr233TRVw&feature=related

Naturresursernas dränering kommer dock inte naturen att förlåta på samma sätt som lite spill. Det är svårt att äta kakan och ha den kvar. I praktiken är det omöjligt att ”spara” naturtillgångar. Lindstedt nämner inte oljeskiffern i Klippiga bergen, som ger flera gånger mer olja än tjärsanden i Kanada. Sverige var världsledande inom oljeskiffertekniken på 50- och 60-talet. Idag exploaterar oljebolaget Shell uppfinnaren Fredrik Ljungströms arbeten från denna tid. Berget värms till flera hundra grader på stort djup så att oljan förångas och samtidigt hålls grundvattnet borta med en omgivande vägg av fryst grundvatten. När Kvarntorpsfabriken stängdes på 60-talet så var det nästan lika dumt som när kärnkraften bromsades på 80-talet.
http://ostseis.anl.gov/guide/oilshale/

Enligt SGU har Sverige oljeskiffer för 452 milj. ton olja. Syntetiska bränslen kan även göras av förgasad biomassa och solenergi och av solenergi och rikligt förekommande ämnen som vatten. Allt tyder på att den kemiska fordonsdriften blir den effektivaste även försättningsvis. Sverige borde avveckla den dogmatiska koldioxidreligionen och satsa på moderna fabriker för skifferolja, inte minst ur försörjningssynvinkel. Snart blir det mycket stora problem inom naturresurserna.
http://www.sundropfuels.com/
http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/fossil-energi_info.html

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-07-27, 12:57