Naturnära lösningar för en snabbare planprocess

Närhet till naturen och vatten är två typiska drag som lyfts fram när en mäklare säljer en lägenhet eller villa. Följaktligen så är det inte konstigt att nybyggen och förtätningar av städer, särskilt Stockholm, möts med häftig kritik av boende som tycker det tar bort grönområden. Men behöver det vara så att nybyggen också leder till mindre grönytor, och ett större avstånd till naturen? Nej så behöver det inte vara! Med vegetationsteknik kan vi skapa stora grönytor, närmare de boende än de kunde tänka sig. Med vegetationsteknik är naturen bara runt knuten, att njuta av varje dag vi kommer hem. Istället för att bostäder tar oss längre bort från grönområden kan bostäder nu föra oss närmare grönområden.

Vegetationsteknik är ett samlat namn på hur man använder växter och teknik för att lösa byggtekniska problem för ett bättre stadsklimat. Men vegetationsteknik kan också hjälpa oss få fart på byggandet. En av de största anledningarna kommunerna anger att planprocessen tar så lång tid är ständiga överklaganden. Överklagandets natur har sin rot i att nybyggen leder till fula inslag i landskapet och ett större avstånd till natur vilket skapar en stark motivering att fördröja eller stoppa byggprojektet. Med hjälp av vegetationsteknik kan nybyggen faktiskt leda till en större grönska än tidigare, vilket i sin tur kan bidra till mindre överklaganden och en kortare planprocess.

Vi tar ett flerbostadshus område som exempel. På taket anlägger man ett moss-sedumtak, ett så kallat grönt tak bestående av en samling växter som trivs bra i torra miljöer. När det regnar fördröjer gröna tak avrinningen vilket medför att regnvattnet kan ledas till dagvattenanläggningar där det samlas och renas av vattenväxter. På detta sätt kan regnvatten som annars brukar ledas bort i slutna rör, användas till att skapa praktiska och tilltalande vattenmiljöer nära de boende. Ett problem har nu blivit en resurs som gör området mer naturnära.

Nästa yta som också är grön är fasaderna. Med klätterväxter kan ytor som normalt inte varit gröna istället fyllas med varierande vegetation och den tidigare döda fasaden täcks av frodiga växter. Med hjälp av vajrar, nät och spaljéer skapar fasadvegetationen vad som bäst kan beskrivas som hängande trädgårdar. Estetiskt blir fasadvegetation ett framstående inslag i arkitekturen, men det skyddar också mot nedbrytande UV-ljus samt förebygger klotter.

Även om vegetationsteknik innebär en merkostnad från första blick så ändras det snabbt när man tittar på byggnaden långsiktigt. När man överväger fördelarna med nackdelarna så ser man att vegetationsteknik faktiskt är ekonomiskt smart. Gröna tak ger taket ett isolerande skikt och minskar energianvändning under vintertider. På sommaren träffar solens strålar växterna istället för huset vilket medför svalare byggnader. California Academy of Sciences byggnad i San Fransisco sparar 30-35 % energi tack vare användandet av ett grönt tak. Väger man också in de ekologiska fördelarna som ökad biologisk mångfald och renare luft så blir grön teknik än mer värdeful.

Utöver detta så kan man också projektera in takträdgårdar och innergårdar. På taket till garaget anläggs perennmattor, gräs, buskar och träd. Området är genomgripande detaljerat att ta till vara samspelet mellan vatten och växtlighet och skapa en bostadsmiljö med hög grönfaktor. I närliggande byggnader kan grannar nu titta ut från sitt köksfönster och se inte ett anskrämligt bygge utan ett bostadsområde som är frodigt och omsorgsfullt projekterat. Hela områdets värde stiger då invånarna trivs väldigt bra.

Det är en gängse uppfattning att förtätningar och nybyggen leder till mindre grönområden, men som illustrerat tidigare kan detta leda till raka motsatsen med hjälp av vegetationsteknik. Vegetationsteknik gör inte bostäder billigare att bygga från första blick, men kan minska mängden överklaganden och snabba upp planprocessen och spara pengar långsiktigt. Med snabbare planprocesser så kan mindre tid läggas på byråkrati och mer på byggande. Helhetsperspektivet är att vi måste få fart på byggandet, byggs det mera så ökar valmöjligheten att flytta till de nya områdena vilket minskar köerna till hyresrätter. Om vi också förbättrar stadsmiljön och gör en insats för klimatet samtidigt så är det en positiv följd.

Invånarna vill ha gröna bostäder, med närhet till vatten och natur, byggingenjörerna har tekniken och metoderna att genomföra detta, frågan blir istället, vill politikerna och byggsektorn det.

Patrik Romare (1 artiklar)
http://romaren.wordpress.com/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26050

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Man kan och bör göra staden grönare. Det är bra.

Men Patrik Romare har totalt missuppfattat huvudproblemet. Vi lever i en historisk övergångsperiod där natur- och miljövänner står mot exploatörer som ser kortsiktigt på projekt och vinst. Även kommuner har ofta samma perspektiv.

För exploatören är överklagarna ett problem och som byggingenjör kanske Romare anlägger samma perspektiv.

Men tittar man djupare på vissa överklagare försöker de ta tillvara på vad de uppfattar allmännintressen i form av natur- och miljövärden. De är ibland värdeorienterade och inte bara snävt egenintresserade.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-07-26, 22:47

Kul idé. Tyvärr tror jag inte det blir mindre överklagande om man vill bygga i en park eller grönområde i Stockholm för att det växer mossa på huset. Hjälper inte de som vill sitta i parken eller jogga i grönområdet något vidare.

Permalänk | Anmäl #2 Erik Ohlsson, 2010-07-29, 21:45