Kostnaderna för yrkessoldater grovt underskattade

Tolgfors och ÖB tror sig kunna spara i ett underfinansierat försvar genom att ta till sig den i särklass dyraste formen av personalförsörjning och ser enbart till lönesumman. Man bortser från det stora förmånspaket som krävs för att få yrkessoldater att ta jobbet. Detta kommer att bli dyrt, ineffektivt och försvaret är redan utan ekonomisk stabilitet. Försvarsminister Tolgfors och ÖB kommer inte att lyckas attrahera den personal man vill ha eftersom man erbjuder noll och inget.

#1: Fakta i vad det verkligen kostar

En amerikansk soldat kostar 2 ggr mer i lönebikostnader än lönekostnaden genom framtida utfästelser och förmåner. Den slutliga kostnaden i dagsläget är $108,000 i total lönekostnad för en amerikansk soldat. Den lön soldaten får ligger på ungefär en tredjedel. Det amerikanska systemet betalar för sjukvård som i Sverige finansieras genom landstinget, men den amerikanska militären har inte 35 % arbetsgivaravgifter på förmåner. Detta är ren lönekostnad.

Den svenska kontrakterade soldaten skall få 17 000 SEK i månaden utan några förmåner värda namnet före tjänstgöring, under tjänstgöring och efter tjänstgöringen.Den kontrakterade soldaten förväntas bo som en värnpliktig på kasern, i logement, eller finna sitt eget boende.

Tolgfors och ÖB kalkylerar med en ren lönekostnad på 275 000 SEK. Man har helt bortsett från rekryteringskostnader, återkontrakteringskostnader, personalbostäder, det unikt dyra svenska rättighetspaketet, att förmåner kommer att drabbas av fulla påslaget av arbetsgivaravgifter och ett civilsamhälle som inte erbjuder förmåner.

Jag bedömer att detta belopp kommer inom fem år att blivit tredubblat och helt i linje med den amerikanska kostnaden $108,000 som motsvarar 275 000 SEK gånger tre. Där ligger det en fördold ekonomisk smäll för försvarsmakten i miljardklassen som är helt ofinansierad eller ens beräknad. Ekonomistyrning är direkt inte Försvarsmaktens starkaste gren och detta kommer att leda till det slutliga haveriet.

#2: Avsaknad av idealism på bredd

Sverige har inte den patriotiska ådran som USA har utav den enkla anledningen att fyrtio år av historieförnekelse, ifrågasättande av militär verksamhet och radikal nedgradering av försvarsställdas status i det offentliga samtalet. Bara det enkla faktum att firandet av nationaldagen uppfattades som "högerextremism" under hela 1970- och 1980-talet talar sitt entydiga språk. Man har i det svenska samhället inte bäddat för ett funktionellt yrkesförsvar för det saknas status, ett öppet uttalat stöd för krigsmaktens operationer och det är inte folkligt förankrat.

Lägg sedan till avsaknad av fokus i försvarsdebatten vilket gör att bära vapen för staten inte framstår som att man gör folket en tjänst och värnar dess frihet. Yrkessoldat riskerar bli ett lågstatusjobb och man behöver öka ersättningen för att slippa rekrytera dem som har problem att klara det tredje drogtestet. Militärer i Sverige saknar den status de har i USA. Det förvärrar problemen.

Det finns ingen medborgarrörelse som understödjer försvarsansträngningen och med det faller det politiska intresset att medverka till att få det att fungera - särskilt när det kommer att bli okontrollerat dyrt.

#3: Diskrepans mellan förväntning och verklighet

Initialt kommer säkert det finnas ett stort antal sökande till "det nya svenska McGywer-försvaret" eftersom de tror att de kommer att få köra stridsvagn, flyga helikopter och skjuta granatgevär hela dagarna, men när de inser att de är lastbilsförare på en flygflottilj i ett tråkigt hörn av Sverige (utan kabel-TV) sjunker ambitionen i kvadrat per dygnsenhet. Försvarsmakten har inga pengar att locka med så man kommer att locka med äventyr. För majoriteten av Sveriges ungdomar är äventyr inte synonymt med Boden by night. Det gör att man inte kommer att kunna återkontraktera personal efter att deras kontraktstid löpt ut -om man inte erbjuder pengar till den grad att Boden by night blir ett alternativ.
Det finns ingen billig omväg runt detta eftersom yrkessoldater gör det för pengarna och - hör och häpna Tolgfors och ÖB - då måste man erbjuda pengar.
Klarar man inte att återrekrytera kommer utbildningsinvesteringen att vara förlorad och man kommer att konsekvent ha en brist på kompetent personal eftersom så stor del är nyanställd. Efter en två - tre rekryteringscykler kommer man att få mycket svårt att rekrytera till befattningar som är nödvändiga men inte har någon äventyrlig dragningskraft och är rent monotona.

Försvaret har inte finansiell styrka att leva upp till sin ambitionsnivå och klarar man inte detta kommer det att bli ett manfall. Tolgfors och ÖB kan tro att det står mellan läkarlinjen och skyttesoldat - men det kommer att stå mellan a-kassa och skyttesoldat. Och där vinner a-kassa.

#4: Bostadsfrågan är helt ofinansierad

Yrkessoldater kommer inte att acceptera att bo på kasern som en värnpliktig. Det gör att försvaret kan tvingas att bygga bostäder på basområdena med en normal bostadsstandard. Dessa bostäder står sedan tomma om förbandet är på utlandsmission. Bostadsbyggnadsbehovet kan man anta ligger runt en miljon SEK per soldat med kringanläggningar som gym och underhållningscentrum. Vissa av dessa anläggningar finns redan på regementsområdena men kommer att behöva uppgraderas radikalt för att möta nya krav. På sikt kan bostadskostnaden bli 100 000 SEK per soldat och år.

#5: Rekryteringskostnaden förbisedd

Tolgfors och ÖB tror sig med några billiga webbannonser kunna rekrytera tusentals soldater för att mot medioker ersättning och inga förmåner frysa, bli blöt och uttråkad. Riktigt så enkelt är det inte.

En amerikansk armérekryterare rekryterar 11 soldater per år - vilket gör att kostnaden att rekrytera är 60 000 SEK i bara administration och reklam. Till det skall läggas den kontrakteringsbonus att skriva på kontrakterad tjänstgöring som i USA är 100 000 SEK - i ett svenskt perspektiv räcker kanske 40 000 SEK. Sammanlagt med ovanstående rekryteringskostnad är det 100 000 SEK per soldat innan de ens nått kaserngrindarna. Det svenska försvaret saknar helt en rekryteringsorganisation och har inte avsatt medel.

#6: Ekonomiska incitament

Yrkessoldater kommer att behöva ett kapitalbelopp för att kontrakteras, ett kapitalbelopp när de slutar tjänstgöringen så de kan byta karriär, antagligen kommer Försvarsmakten bli tvungen att finansiera studier efter tjänstgöringen, och som nämnts bostad under tjänstgöringen. Enda anledningen att det amerikanska försvaret erbjuder 100 000 SEK att skriva på kontraktet, 300 000 SEK i utbildningsbidrag efter tjänstgöring och olika former av bidrag under och efter tjänstgöringen är att annars skulle de inte få soldater att ta värvning. Department of Defense är ingen Modern Theresa som går änglalikt ut i slummen och skänker bort pengar - i syfte att glädja medmänniskor. Det går helt enkelt inte att värva utan att ge attraktiva bidrag och startbidrag när de skriver på värvningen.

Det finns inga pengar för detta i det svenska försvaret och ÖB har inte gett ett enda solitt ekonomiskt incitament för att bli yrkessoldat mer än en lön som i många fall är lägre än A-kassa. ÖB kan inte erbjuda någonting värt namnet i ekonomiskt incitament.

#7: Rätten att fackligt organisera sig

Yrkessoldaterna kommer att ha samma rätt som alla andra grupper att fackligt organisera sig, vilket de kommer att göra eftersom de ligger i deras intresse och de är inte undantagna från denna grundlagsfästa rätt. Detta kommer att driva kravet på MBL-förhandlingar om krav på ersättning, förmåner, bostäder och andra fördyrande omständigheter. Detta gäller även strejkrätt. Tolgfors och ÖB kommer säkert att skriva in i anställningsavtalen att soldaterna avstår från basal arbetsrätt men det är bara en tidsfråga innan det prövas rättsligt. I konflikten mellan Försvarsmaktens avtal och gällande lag vinner, till Tolgfors och ÖB:s stora förvåning, gällande lag.

Oavsett med vilken organisation ÖB skriver kollektivavtal med så kommer ett soldatfack att bli majoritetsmotpart och få exklusiv förhandlingsrätt. Ju uslare det inledande kollektivavtalet är desto fortare växer soldatfacket.

#8: Olagligt med positiv diskriminering

År 2006 fällde Högsta Domstolen Uppsala Universitet för positiv diskriminering, men det har gått Tolgfors och ÖB helt förbi när man talar om att olika förmåner man uppmanar att andra skall organisera. Att ge f.d. yrkessoldater företräde till polisutbildning, högskoleutbildning eller andra av allmänna medel utgivna icke-restriktiva möjligheter som erbjuds befolkningen är olagligt. Det har redan Högsta Domstolen fastställt. Mycket av det tänkta "billiga" förmånspaketet för f.d. yrkessoldater är redan idag olagligt och kommer så att förbli tills frågan på nytt nått Högsta Domstolen och ändring vunnits. Det ställer också frågan om vilka förmåner som kan anses som lagstridiga - och i slutändan blir det att Försvarsmakten måste med kontanta medel ersätta och skapa attraktion till yrkessoldatsarbetet. En fatal utveckling för ett redan underfinansierat och dåligt ekonomistyrt försvar. Enligt svensk skatterätt kommer alla förmåner av drabbas av reguljära arbetsgivaravgifter som ökar kostnaden med ytterligare 35 %.

ÖB ropar efter förmåner i sitt inlägg på Newsmill: "Vilken bank blir först med ett lånelöfte till våra sjömän? Vilken koncern välkomnar först våra kontraktsanställda medarbetare där utbildning och tjänstgöring harmoniseras civilt och militärt? Vilken kommun blir först med ett hyreskontrakt till våra soldater?"

Merparten av detta blir olagligt och det saknar ekonomiskt underlag. Det går inte för Försvarsmakten att tigga från civilsamhället förmåner - för det finns inget ekonomiskt, moraliskt eller politiskt incitament. I slutändan måste det fram pengar och det saknar Försvarsmakten redan innan detta har börjat.

# 9: Avsaknad av militärt rättsystem

Den svenska militären saknar ett särskilt militärt rättssystem sedan 1960-talet och svensk militär faller under sedvanlig lag. Det gör att oavsett vilka fleråriga kontrakt Försvarsmakten skriver så kommer straffsanktionerna att bryta dessa att vara marginella. Så när Försvarsmakten påkallar att det är dags att åka till Afghanistan, eller det känns bara osedvanligt tråkigt i Boden, kan individen avvika eller bara vapenvägra av samvetsskäl. Frågan är om det bli kontraktsbrott, sedvanlig samvetsöm vapenvägran eller ett brott? Sanktionerna kommer att bli för svaga för att kräva uppfyllelse av åtaganden - när det verkligen gäller.

#10: Avsaknad av integration i gällande lag

Den svaga integrationen i gällande lag leder till en serie absurditeter. Antag nu att ÖB ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att vara en del i rekrytering. En arbetslös bilmekaniker i Hällefors infinner sig hos Arbetsförmedlingen. Det finns en yrkessoldattjänst som bilmekaniker på I19. Förlorar den arbetslöse A-kassa om denne inte tar värvning?

Lägg sedan till föräldraförsäkringen och föräldraledigheten - när kan en yrkessoldat ta ledighet och hur styr man upp det från Försvarsmakten? Kommer detta att strida mot gällande lag? Givetvis kommer detta att leda till en serie av ad hoc lösningar men problemet med lösningar utan laglig grund är just att de är olagliga. Att ÖB tar fram ett "unikt" kollektivavtal är ointressant eftersom så fort soldaterna har organiserat ett eget fack har de förhandlingsrätt och de blir företrädare. När ÖB kallar kollektivavtalet unikt innebär det att det är unikt dåligt för yrkessoldaterna - vilket bara stärker kraften att bilda ett soldatfack.

Detta är bara en del av den myriad av icke adresserade problem, konflikter och legala motsättningarsom ligger fördolt i detta genomförande av yrkessoldater. Att det sedan är en administrativ och finansiell harakiri av Försvarsmakten blir bara toppen på isberget.

Summa: Total avsaknad av pengar

ÖB ber civilsamhället ta fram förmåner för soldaterna. Varför säger ÖB detta? Det finns redan nu på ritbordet inga pengar till förmåner. Det är uppenbart att det saknas miljarder för att genomföra omstöpningen av försvaret. Det svenska systemet med yrkessoldater är predestinerat att bli ett genuint politiskt misslyckande.

Jag är mest förvånad av att ÖB som officer inte reagerar. Det är som att börja spela schack och det enda man har är två bönder bakom varandra så att de inte ens kan skydda varandra. Det går inte att vinna någon konflikt och än mindre svenska folkets förtroende. Det borde ligga i Försvarsmaktens och samhällets intresse att man inte bara spelade med utan precis som alla myndigheter tog en aktiv roll i att ge beslutsstöd och engagera sig i de politiska processerna med vägledning.

Tydligen har två decennier av kompetensflykt och dåligt organisatoriskt självförtroende gjort att Försvarsmakten inte längre klarar att ge sitt eget särintresse en röst - utan man är tyst. Försvarsmakten är en byråkratisk och tungrodd organisation vars företrädare saknar erfarenheter av annat arbetsliv än den egna verksamheten. Det nya McGyver-försvaret bygger på ett fundamentala grupptänk enligt Irving Janis-modell (http://en.wikipedia.org/wiki/Groupthink) där Försvarsmakten misslyckas förstå sin egen omvärld och egna optimala möjligheter. Man är inbäddat organisatoriskt oförmögen att tänka i nya banor och i en kampaktig jakt på lösningar försöker man kopiera personalsystem man inte förstår som det amerikanska yrkessoldatsystemet.

Enda anledningen att USA har yrkesarmé är att man har en befolkning på 300 miljoner, två rejäla världshav mellan sig och varje tänkbar fiende där man har världens största oceangående högsjöflotta som är tre gånger större varje tänkbar konstellation av fiender. Skulle inte detta räcka har man nukleär kapacitet att utplåna mänskligheten. Så det amerikanska försvaret är egentligen inget försvar av hemlandet utan en expeditionskår att få saker utförda i andra länder som att störta diktaturer, nedkämpa terrorister och säkra sina egna geopolitiska intressen.

Så när Sverige kopierar stormaktens personalförsörjning inser man inte en betydande skillnad - vi har inte samma krigsmakt, vi har inte samma skyddande läge och vi saknar kärnvapen som reträttutväg om andra försvarsansträngningar brister. ÖB, och regeringen med Tolgfors i spetsen, menar att Sverige skall försvaras genom internationella uppdrag. Just nu försvaras Sverige av ett minfartyg som åker runt i Adenviken på piratjakt utan helikopter eller maktmedel - med 160 ombord. Det kunde lika gärna vara en finlandsfärja med gul skorsten - det hade varit roligare för de ombordvarande. Tilltron till de internationella uppdragen är remarkabel och internationellt unik och i naivitet enbart överträffad av den svenska delegationen på Wienkongressen 1815 som på allvar trodde att man skulle återfå Finland av Ryssland. Detta är två seklers mest ogenomtänkta försvarsåtgärd.

En av de mest initierade kommentarerna på länge om svensk försvarspolitik fälldes faktiskt i detta forum. Allan Widman sa tidigare på Newsmill:" Ett av många problem med svensk försvars- och säkerhetspolitik är att den aldrig förhåller sig till realiteter. I de flesta länder är säkerhet och nationellt oberoende centrala och allvarliga frågor. Man bryr sig mindre om stolta deklarationer och andras artiga komplimanger. Deras överväganden styrs av just fakta på marken."

Anledningen att värnplikten avskaffas och man skaffar sig denna lilla operettarmé, för internationella uppdrag som man inte har något att vinna på, är just att försvarsfrågorna är så underordnade i Sverige och att ingen tar samhällets överlevnad och skyddet av landets invånare på allvar.

Försvarsfrågorna ses i ett ljus av gender, gluten och regionalpolitik när det egentligen handlar om hur stora risker med människors liv vi är beredda att ta om det går åt snett. Frågor som borde ges vår uppriktiga uppmärksamhet.

Jan Kallberg (45 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/26054

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket välskrivet. Största problemet med yrkesförsvar är kostnaden. Som jag även skrev i min artikel så blir det inte effektivt heller. Jag talar av egen erfarenhet som yrkessoldat i NBG. Det fanns inga synergieffekter eller vinster med det hela. Efter klockan 16 varje dag var det tack och hej. Under värnplikten var det tjänst när det föll på. Dessutom lades det hutlösa pengar på taxi och bussbolag. Fast det fanns fullt med bilar som stod still på regementet. Bara en sådan sak att någotsånär alla cyklar blev utskrotade. Sedan kom man på i efterhand att en velociped minsann är ett snabbt och snärtigt fortskaffningsmedel. Sedan när man åkte någonstans utbildning etc. Blev det hotellnätter.
Detta kommer att kosta multum. Så vi får väl se vad som läggs ner härnäst.

Permalänk | Anmäl #1 C H Lindberg, 2010-07-24, 19:11

Jan
Tack för denna totala utskåpning av beslutad personalförsörjning.
Delar helt din analys att hela kalylen saknas och att detta sannolikt kommer att bli ett ytterliggare försvarsfiasko.
Det är tragiskt och det är oansvarigt mot våra medborgare.

jag köper inte nuvarande försvarspolitik som vilar på en hitttills naiv försvarsanalys av den ryska kapacitetsutvecklingen,övningsverksamhet och profil på den och felaktiga kriterier på dimensionering av vår försvarsmakt.

Svensk försvarspolitik präglas av mytbildning och flockbeteende kring att det internationella spåret ger oss förmåga att försvara Sverige bättre.
Ingen har kunnat förklara vilka uppgifter och vilka stridsmetoder kopplade till de uppgifterna som vi löser bättre pga detta. Det är bortkastade pengar och intellektuellt kapital.
Jag kräver av vår militär ledning att det finns en operationsplan för försvaret av Sverige. För mig är det TJÄNSTEFEL att inte ha en sådan.
Vår nuvarande och föregående regeringar har svikit sina medborgare i en av de mest centrala uppgifterna att hävda vår demokrati och värn om landet.
Dock har en omsvängning skett och det finns en del försvarspolitiker som faktiskt tagit till sig kritiken lyssnar och vill stärka vårt försvar så ett visst hopp finns definitivt.Tycker att en del positiva saker också kommer från försvarsmaktsledning så helt mörkt är det inte.
Vi behöver ett nytt försvarsbeslut FORT.
Jag har kommenterat både Sten Tolgfors,Sverker Göransson,Trion Karlson/Rådberg/Wahlin samt Staffan Danielsson om du har ork att läsa.

Permalänk | Anmäl #2 jan-olov holm, 2010-07-24, 21:04

Jan Kallberg prickar rätt på ett mustigt och förslaget sätt! Artikeln är en bra väckarklocka och kan ge vägledning i försvarsmaktens interna krisplanering. Problemen kommer dock att lösa sig själv genom att målsättningar och kravnivåer kommer att bli lägre efterhand som insikten om förmågorna (bristen på) tilltar.

Det handlar mest om politisk formuleringskonst och timing för att åstadkomma måljusteringarna. Därför kommer vi sannolikt under en tid att höra både officerare och politiker ondgöra sig över sakers tillstånd. Efterhand kommer dessa att tystna i takt med de politiska justeringarna.

Jan Kallbergs passager om lag relativt avtal är uppenbara och försvarsmaktens flaggranta förbiseende i den aspekten är hisnande.

Kostnader och fel personal ser inte jag som ett större problem. Pengar finns ju i överflöd (40 mdkr/år) och uppgifterna kommer att vara små och sakna reell betydelse.

Permalänk | Anmäl #3 Pellefant, 2010-07-25, 11:46