Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-07-21 09:07, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Regeringen vill införa ett elitprogram för yngre forskare som ska stärka den svenska konkurrenskraften (DN.se). Frågan är om detta är det mest effektiva sättet att stödja svensk kvalitetsforskning.
Docent i sociologi och lektor vid Mittuniversitetet
Den borgerliga regeringen slår sig gärna för bröstet när det handlar om satsningar på forskning och utveckling. Mer pengar till universitetsvärlden är visserligen vällovligt men frågan är om pengarna fördelas på bästa sätt. Minns när man för inte så länge sedan valde att pytsa ut flera miljarder på ett par prestigeuniversitet i Sverige. Utan konkurrens eller kvalitetsprövning. Hade man värnat om en god forskningskvalitet hade dessa pengar hamnat hos forskningsråden som i vanlig ordning sedan hade kunnat distribuera pengarna till de som hade kommit med de bästa ansökningarna. Självklart skulle Karolinska institutet, Lunds universitet m.fl. fått vara med och konkurrera. Regeringen har givetvis all rätt att själv definera vilka områden som ska prioriteras men att politisera själva resurstilldelningen är inte bara osunt utan också ineffektivt ur kostnadssynpunkt. Bästa möjliga forskning för pengarna borde vara en självklarhet. Vad som är god forskning kan vetenskapssamhället självt bättre bedöma.
När det gäller dessa nya pengar så framgår det inte av debattartikeln hur man tänkt fördela stödet, bara att det handlar om unga lovande forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Med tanke på hur man valt att agera tidigare är jag rädd att inte heller dessa pengar kommer att fördelas i öppen konkurrens. Riktade stöd till unga forskare som har framtiden för sig är bra men väljer man att som tidigare öronmärka dessa resurser för ett par statusinstitutioner har prestige återigen fått gå före kvalitetssäkring genom öppen konkurrens.
Nej regeringens forskningsmässiga visioner må vara dyra men har hittills inte imponerat på mig. Det man istället mest verkar intressera sig för är att kunna sola sig i skenet av ett par traditionstyngda lärosäten när det börjar lida mot val. Jag hoppas att Tobias Krantz denna gång kan visa ett bättre omdöme med alla dessa pengar och därmed blåsa bort mina farhågor.
Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (fp) vill införa elitprogram på högskolan för att främja svensk forsknings konkurrenskraft. Är det ett bra förslag?

Kraven på rörlighet i akademin befäster mansdominansen

Att utbilda framtidens toppforskare

Elitforskare uppstår inte ur intet

Svensk energiforskning – i akut behov av tydliga mål och globalt marknadstänkande
Sverige behöver reformera sitt feodala universitetssystem istället för ett tandlöst elitprogram

Unga elitforskare löser inte svensk forsknings verkliga problem
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Till att börja med så handlar det inte om några "nya pengar", regeringen omfördelar bara resurser. Regeringen har ju mycket konsekvent tagit resurser från de mindre universiteten och flyttat till några få större universitet, och vi kommer snart att få se de första universiteten stänga i Sverige. Anslagen styrs också allt mera politiskt och inte efter vetenskapliga meriter.
Tack för förtydligandet när det gäller resurserna.
Det spelar ingen roll vem man ger uppdraget att forska till så länge resultatet av forskningen är given på förhand. Att Lunds universitet får så stora resurser beror väl bl a på feministen Tiiina Rosberg och den genusforskning som bedrivs där. All forskning ska resultera i bevisför att kön är en social konstruktion och inte biologisk.
Forskningsresultat som går emot vad ca 90% av alla svenska medborgare redan har bevis för i sina dagliga liv. Nämligen att kön är ren biologi.
Christina Lundqvist, kan man verkligen vara så formidabelt okunnig som du? Vet du inte att samhällsvetenskap och humaniora är verklig strykklass, inte bara vid Lunds universitet, utan generellt inom hela universitets- och högskolesektorn. Den övervägande majoriteten av de statliga forskningspengarna går till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning.
Minst lika intressant som hur många av skattemedel miljarder som satsas på forskning är på vilket sätt forskningen skapar några jobb i Sverige utanför Universitetsvärlden.
Eller innebär "kunskapssamhället" att de som inte sysselsätts inom vård/omsorg, handel, RUT eller ROT alla skall studera eller forska....
Dvs ger forskning inom teknik och medicin verkligen något betydande tillskott av nya jobb i Sverige?
Jag är själv verksam inom exportindustrin och den verklighet jag lever i lutar mer åt att vi är starkt utrotningshotade.
Den rödgröna rörans tal om satsningar på "gröna jobb" känns mest som naivt önsketänkande alt. valfläsk.
Artikeln är luddig och kritiken mot förslaget verkar vara att skribenten är rädd för att pengarna fördelas fel. De får inte hamna i några få statusinstitutioner utan ska fördelas av forskningsråd.
Författaren verkar ha högt förtroende för forskningsråd. Alltid då pengar till forskning är aktuell uppstår en huggsexa bland forskningsmiljöer, professorer och forskare om pengarna. I forskningsråden sitter gamla etablerade forskare som värnar om sin egen institution och sina egna forskarstuderanden. Att som ung forskare bryta sig in i dessa sammanhang med egna idéer är dömt att misslyckas. Kanske är det dags att pröva andra vägar än de gamla etablerade för att försöka nå de resultat för svensk forskning som man vill uppnå.
Läser på text-tv (TV 4) att personer över 27 år missgynnas av nya högskoleregler. -Regeringen skall nu ha backat och ändrar reglerna.
När det gäller ungdomsarbetslösheten så talas det ibland om att ändra LAS. Det skulle i o f ge flera unga jobb, men inte minska arbetslösheten totalt sett.
När det gäller att ungdomar gynnades av högskolereglerna via gymnasiebetygen. -Nä då är inte det bra det heller!!!!!!!!
Samtidigt sitter hycklande politiker i båda lägren och talar om att minska arbetslösheten för unga. -Införa lärlingsplatser? Nä då blir det ett himla liv på de rödgröna, men införa AMS-jobb åt dem det går bra. Införa praktikplatser och skapa sysselsättning (med kommunals minimilöner?) inom offentlig sektor det anses fint. -Lärlingsplatser med lägre lön är dock fult, liksom RUT medans ROT anses fint! Nä det får bli en gul/röd knapp. =Uttråkad och arg!
Svar till Peter Bergman:
"Dvs ger forskning inom teknik och medicin verkligen något betydande tillskott av nya jobb i Sverige?
Jag är själv verksam inom exportindustrin och den verklighet jag lever i lutar mer åt att vi är starkt utrotningshotade."
Nej, det är snarare så att forskning som leder till ny teknologi oftast gör att människor blir av med jobb. Ta kylskåpet som ett klassiskt exempel. Förut levererades is med lastbil, det behövs inte längre. Detta, i kombination med att vi blir allt fler här på jorden, innebär att antal jobb per huvud minskar i rask takt.
Gudrun #7
Jag har inte alls någon övertro till forskningsråden och självklart finns det inomvetenskapliga konflikter och revirtänk som spelar roll. Jag är dock övertygad om att resurstilldelningar bättre avgörs där än bland våra politiker.