Sluta straffbeskatta hyresrätten

I fyra av tio kommuner råder bostadsbrist. Framförallt saknas det hyresbostäder. Hela 75 procent av Sveriges kommuner uppger brist på sådana. Särskilt illa ställt är det på våra tillväxtorter. Den som har rätt kapital kan ofta köpa sig en bostad där man vill bo. Men för den som inte vill eller kan köpa sin bostad finns snart inga valmöjligheter kvar.

Problemet är inte nytt men har ökat de senaste åren. Bristen på hyresbostäder får inte minst allvarliga konsekvenser för arbetsmarknaden. Den drabbar särskilt unga som vill säkra sin egen försörjning. Att flytta dit där jobben finns blir allt svårare.

Undersökningar som vi gjort bland våra medlemmar visar att intresset för att bygga hyresbostäder är stort. Men det kräver att rätt förutsättningar ges. Viktiga faktorer är till exempel möjligheten att få köpa kommunal mark till rätt pris, att byggkostnaderna hålls på rimliga nivåer, att det skapas skatteneutralitet mellan olika upplåtelseformer och att vi får ett hyressättningssystem som speglar hyresgästernas värderingar av sina lägenheter.

I det sistnämnda fallet tog riksdagen den 22 juni ett välkommet beslut, då man klubbade igenom ett nytt hyressättningssystem som tagits fram i samverkan mellan regeringen och parterna på hyresmarknaden.

Men skattepolitiken fortsätter att utgöra ett betydande hinder. Tillsammans med Hyresgästföreningen och SABO presenterade vi i våras ett förslag kring hur beskattningen av hyresrätter bör förändras.

De senaste åren har det gjorts flera förändringar som påverkar de ekonomiska villkoren för upplåtelseformerna. Förändringar av fastighetsskatten och införandet av ROT-stöd för privatpersoner som äger sin bostad - samtidigt som de behåller sin rätt till ränteavdrag - har lett till en ökad ekonomisk obalans, där hyresgästerna är förlorare. Det visar vår gemensamma rapport "Balanserade ekonomiska villkor - en skattereform för hyresrätten".

I rapporten analyserar vi villkoren för både nyproduktionen och det redan byggda, och jämför hyresgästernas hyresbetalningar med småhusägarnas och bostadsrättsinnehavarnas utgifter. Resultatet är nedslående: Månadskostnaden för en nybyggd hyresrätt är 2 000 kronor högre än för ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt.

Den största förklaringen är privatpersoners avdragsrätt för ränteutgifter. Även när jämförelsen görs på en äldre bostad landar skillnaden på cirka 2 000 kronor. I det fallet är rätten att dra av ränta och förändringen av fastighetsskattesystemet den största orsaken till skillnaden.

Vi har tre konkreta förslag om hur skattesystemet bör ändras för att få balans mellan de olika upplåtelseformerna - och som skulle sätta fart på byggandet av nya hyreslägenheter.

1. Slopa fastighetsskatten på hyresrätter
Hyresrätten är idag dubbelbeskattad. Den kommunala fastighetsavgiften gör att hyresvärden måste betala skatt både på den vinst som uppstår i verksamheten och för själva ägandet av fastigheten. Att en vinst ska beskattas är självklart, men inte att även det redskap som behövs för att tillhandahålla tjänsten - dvs fastigheten - ska beskattas. Så är det inte i andra branscher. Den som till exempel tillverkar och säljer kylskåp behöver inte betala skatt för de maskiner som behövs för tillverkningen.

2. Ändra skattereglerna för att underlätta underhållet
I hyresrätten beskattas allt sparande till framtida underhåll med 26,3 procent. Det ska jämföras med småhusägarnas och bostadsrättsföreningarnas möjligheter att spara till framtida underhåll. Därför bör det införas skattefria underhållsfonder också för hyresrätten.

3. Inför en låg moms på bostadshyror
Idag betalar fastighetsägare moms på i princip alla varor och tjänster, vilket driver upp hyresnivåerna och kostnaderna för nyproduktion. Därför bör det läggas en låg moms på hyrorna, så att fastighetsägaren kan dra av moms i sin förvaltning. På så sätt minskar fastighetsägarens kostnader och hyrorna kan hållas nere. Men moms på hyran kräver ett beslut på EU-nivå. I avvaktan på det bör därför ett ROT-stöd införas för hyresrätten med 50 procent av utgifterna på arbete.

Att en nybyggd hyresrätt till följd av skatteregler blir cirka 2 000 kronor dyrare per månad att bo i jämfört med en ägd bostad, är oacceptabelt. Resultatet blir att det inte går att bygga hyresrätter med hyror som många kan betala. På så sätt späds bostadsbristen på - en brist som påverkar enskilda personers möjligheter till ett bra liv och hela regioners möjligheter till en god utveckling.

Reinhold Lennebo