Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Boende för alla?

Christoffer Ivarsson och B Henrik Jonsson om Boende för alla?

Släpp ideologierna i bostadsfrågan

När man ska ge sig in i en bostadspolitisk debatt är det viktigt att man utgår ifrån vad som fungerar och vad som inte fungerar i praktiken, och inte vad man tror att  ideologi råder en att göra. Detta säger vi eftersom vi representerar ca 40 000 studenter, och eftersom vi vet att bostadsbyggandet för studenter har stora problem.


Om författaren

Christoffer Ivarsson och B Henrik Jonsson är Ordförande respektive Vice Ordförande för Lunds Universitets Studentkårer (LUS) som omfattar ca 40 000 studenter.

Den allmänt rådande inställningen inom flera instanser på flera olika nivåer i samhället är att man är positivt inställd till att fler bostäder ska byggas, man vill bara inte göra det själv utan väntar istället ut situationen i hopp om att någon annan ska bygga bostäderna. Alla vill äta kakan – men ingen vill vara med och baka den. Det är dags för alla inblandade parter att ta ansvar för att något verkligen händer!

Det finns flertalet lösningar man kan ta till för att försöka stimulera byggandet av små hyresrätter, just den sortens hyresrätter som efterfrågas av unga människor som letar efter sitt första egna boende. På topplistan hamnar givetvis neutral beskattning av hyresrätter och bostadsrätter – det förefaller överhuvudtaget inte finnas någon som helst logik i att hyresrätter ska vara hårdare beskattade än bostadsrätter.

SABO, fastighetsägarna och hyresgästföreningen kom fram till att kostnaden för en nybyggd hyresrätt är 2 000 kronor högre per månad jämfört med ett nybyggt småhus med äganderätt eller en bostadsrätt. För att komma tillrätta med problemet som innebär att färre hyresrätter byggs föreslår man 1) slopad fastighetsskatt, 2) införandet av skattefria underhållsfonder och 3) införandet av låg moms på hyran.

Trepartsförslaget är i mångt om mycket intressant, och förtjänas att tas på största allvar, men det finns fortfarande ett problem som gör sig extra påmint för oss som lever och verkar i en av landets största studentstäder, och det är att det fortfarande är oerhört svårt att få ekonomi i byggandet av rena studentbostäder.

Ekvationen är mycket enkel; studenter är en oerhört svag ekonomisk grupp, det finns inget utrymme för höga hyror. På en bostadsmarknad innebär detta i praktiken att en efterfrågan på studentbostäder med något som överhuvudtaget ligger i närheten av marknadshyror inte existerar. Lägg därtill att studentbostäder är mycket dyrare att bygga eftersom de är små, vilket leder till höga installationskostnader, samt att de kräver ovanligt mycket underhåll eftersom omflyttningstakten är väldigt hög.

Det är närmast omöjligt att få ekonomi i byggandet av studentbostäder, vilket visar sig mycket tydligt eftersom det i princip bara är studenternas egna bostadsföretag som bygger och förvaltar studentbostäder, tillsammans med ett och annat kommunalt bostadsbolag.

Subventioner är ett fult ideologiskt begrepp tycker vissa, iallafall om det inte gäller pensionärsboenden. Men studenterna bryr sig inte om den ideologiska striden, man är bara intresserad av att ha någonstans att bo, och då kan det mycket väl vara så att det behövs subventioner.

Som absolut minimum kräver vi att kommunerna tar det ansvar det är lagstadgat om att de ska ta. Det är kommunens ansvar att se till att alla invånare har en bra bostad, och ett sätt att göra det är att upplåta mark åt studenternas bostadsbolag eller bygga studentbostäder själva. Att bygga studentbostäder måste ses som en investering för framtiden. Även om de som är studenter idag inte är ekonomiskt starka och kan efterfråga bostäder så kommer de att vara det i framtiden – förutsatt att de får utvecklas utan att dagens bostadsbrist stjälper dem.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25717

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför har vi bostadsbrist och varför har priserna stigit så kraftigt i våra storstäder? Jo pga massinvandringen! En enorm MASSINVANDRING de senaste decennierna utan att knappt något byggts! Det leder självklart till en enorm bostadsbrist!

Senaste året flyttade 60.000 (netto) nya hyresgäster in i landet. Nästan inget byggdes! Så håller det på varje år!

Enligt lagen om tillgång och efterfrågan så leder detta till ökade bostadspriser i all överskådlig framtid, så länge massinvandringen fortsätter. Att bygga bostäder åt alla som invandrar kommer helt enkelt aldrig att ske! Glöm det!

Så framtiden ser mycket mörk ut, inte minst för våra studenter ungdomar!

Permalänk | Anmäl #1 Klartexten Klartexten, 2010-08-08, 06:22

Bostadspriset har absolut inte stigit p.g.a. av bostadsbrist. Det är löjligt att påstå. Det stiger p.g.a. att bankerna lånar ut med lockpriser.

Permalänk | Anmäl #2 Erik Johnsson, 2011-06-27, 17:57

Approå bostadsfrågan. När tror ni att bostadsbubblan spricker? Vid årsskiftet redan?

Permalänk | Anmäl #3 Emily Svensson, 2011-06-28, 14:58


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.