Befria bostadsmarknaden och släpp in de utestängda!

Människors livssituation och därmed också bostadsbehov växlar över tiden - inte minst i en expansiv storstadsregion som Stockholm. Det är bara ideologiska skygglappar eller tankar om vad den ena eller andra formen av boendeform kan ha för inverkan på röstunderlaget i den egna kommunen, som gör att politiker förordar den ena eller den andra upplåtelseformen av boende. Alla former behövs, och människor ska kunna välja bostad utifrån sin livssituation - en livssituation som förändras.

Jag välkomnar den nya boendeformen ägarlägenhet. Den har fungerat väl i andra länder i Europa och har säkert en marknad också hos oss. Jag välkomnar också att människor har möjlighet att omvandla sin hyreslägenhet till bostadsrätt. Det är en viktig valfrihetsreform. Men för många människor är hyresrätten det boende som passar deras livssituation bäst. Deras valfrihet är lika viktig.

För väldigt många ungdomar som söker lägenhet är det inte aktuellt att binda sig vare sig tids- eller kapitalmässigt. För många som är nya i Stockholmsregionen gäller detsamma. Och det finns åtskilliga äldre, som vill byta sin villa till ett hyresboende som skulle förenkla vardagen. Hyresrätten är inte en förlegad social boendeform utan en i allra hösta grad modern boendeform i en växande storstadsregion med stor rörlighet!

Det är därför ytterst alarmerande att hyresrätten krymper på bostadsmarknaden. På tjugo år har hyresrätten minskat sin andel av bostadsmarknaden i Stockholms län från ungefär 60% till ungefär 45%. Hyresrätter har omvandlats till bostadsrätt och få nya hyresrätter byggs.

För några veckor sedan tog vi Stockholms läns landsting ställning till förslaget till regional utvecklingsplan för Stockholms län - RUFS 2010. Landstinget är inte huvudman för bostadsbyggandet, men bostadsbyggandet är en strategisk del av den regionala utvecklingsplaneringen.

Mot bakgrund av den alarmerande situationen på bostadsmarknaden är det intressant att ta del av hur den inledande beskrivningen av bakgrund och förutsättningar ser ut i RUFS 2010. "Fortfarande är dock bostadsmarknaden mer reglerad än andra marknader. Det stora kommunala bostadsföretagen finns kvar, hyressättningen är reglerad och kommunerna har fortfarandeplanmonopol." Någon slutsats eller ens diskussion av ett möjligt samband förs över huvud taget inte. Det är politiskt tabu.

Hyresregleringen infördes vid andra världskrigets slut som en del av den starka tron på planekonomiska regleringar hos svensk socialdemokrati. Jag har stor förståelse för de socialpolitiska bevekelsegrunderna bakom den sociala bostadspolitiken, men de fatala följderna av den väg som valdes för att uppnå denna har varit uppenbara mycket länge. Folkpartiets senaste storhetstid det gångna halvseklet sammanföll naturligt nog med Bertil Ohlins framgångsrika kamp mot Kösamhället, som handlade om den katastrofala bostadsbristen i främst Stockholm på 1960-talet.

Det krävdes en omfattande ränte- och finanschock i början av 90-talet för att den massiva statssubventioneringen av bostadsmarknaden skulle upphöra. Miljarder kronor pumpades under åratal ned i fickorna på bostadsmarknadens aktörer. Den oligopolmarknad med skyhöga boendekostnader som präglar svenskt bostadsbyggande är ett resultat av en monumentalt misslyckad bostadspolitik det senaste halvseklet.

Trots detta saknas viljan att angripa roten till det onda hos samtliga riksdagspartier. Man lagar och lappar lite här och lite där. Ingen tror egentligen på att börja pumpa in nya statssubventioner - rakt ned i helt fel fickor - även om de rödgröna sker ge sken av detta i inledningen av denna valrörelse. Byggnadsfacket är ju socialdemokratins enskilt största valfinansiär.

Men ordet marknadshyra är det mest fruktade ordet i svensk politik De borgerliga partierna vet mycket mer om vad de inte vill ha - marknadshyror - än vad de vill ha. Och det är definitivt inte bara taktik. De som tjänar på nuvarande hyresreglering, eller som i alla fall kan ges intryck av detta, är de många storstadsbor som bor i hyresreglerade lägenheter i centrala Stockholm. Och de inte bara röstar ofta borgerligt, de är säkert inte sällan verksamma i borgerliga partier. Egennyttan sviker aldrig!

Det går aldrig att applicera en verklighet någon annanstans rakt av på ett annat håll. Trots detta är det intressant, att man i Oslo haft marknadshyror länge utan att helvetet uppenbarat sig redan här på jorden. Där byggs relativt sett mycket fler bostäder. Den svenska bostadsmarknaden präglas av att människor med resurser - som vanligt när det gäller samhälleligt reglerade system - har anpassat sin verklighet till denna. Det har sällan de utan resurser haft möjlighet att göra.

Vad vi vet är att den svenska hyresregleringen - som i sina grunddrag består sedan dagens nyblivna pensionärer föddes - medfört skriande bostadsbrist, skenande boendekostnader, en kollapsad och illegal hyresmarknad, en oligopolbyggmarknad, och en monumental boendesegregation. Det är dags för ett systemskifte. I höstens riksdagsval finns inget parti som vare sig vill eller vågar göra något, som på allvar skulle göra det lönsamt att börja bygga väsentligt fler hyreslägenheter.

Det är vad som behövs för att möta behoven hos alla de som är utestängda från Stockholmsregionens bostadsmarknad - unga, gamla, invandrare och inflyttare. Den som vill ha en ändring får leta noggrant på partiernas riksdagslistor för att kunna personkryssa enskilda kandidater som vågar utmana svensk politiks heligaste ko. Det kan ge en förändring på sikt, fast de nya hyreslägenheterna behövs nu!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25703

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det behövs ett helt koppel av åtgärder och modiga politiska beslut för att åtgärda bostadsbristen. Ett pyttelitet steg på vägen mot en gynnsammare marknad för hyresrätter vore att helt slopa fastighetsskatten/avgiften för hyresrätter, som om jag inte är felinformerad ligger på 900 kr/år och lägenhet. I den fastighet i vilken jag själv hyr lägenhet finns ca 60 lägenheter. Detta skulle innebära en besparing för fastighetsägaren på i runda slängar 54.000 kr. En mycket beskedlig summa förvisso, men som sagt ett litet steg på vägen mot en avreglerad och sund, marknadsorienterad bostadspolitik.

Permalänk | Anmäl #1 Tomas Andersson, 2010-07-13, 06:35

Att bygga bostäder är symptom-behandling! Vi kommer dock ALDRIG att bygga bort bostadsbristen som förvärras för vart år! Grundorsaken till bostadsbristen är förstås MASSINVANDRINGEN!

En enorm MASSINVANDRING de senaste decennierna utan att knappt något byggts! Det leder självklart till en enorm bostadsbrist!

Senaste året flyttade 60.000 (netto) nya hyresgäster in i landet. Nästan inget byggdes! Så håller det på varje år!

Alla pratar om att bygga mer och alla vet vi att vi aldrig kommer att bygga åt alla invandrade, så bostadsbristen förvärras för varje år!

Enligt lagen om tillgång och efterfrågan så leder detta till ökade bostadspriser i all överskådlig framtid, så länge massinvandringen fortsätter. Att bygga bostäder åt alla som invandrar kommer helt enkelt aldrig att ske! Glöm det!

Så framtiden ser mycket mörk ut, inte minst för våra ungdomar!

Permalänk | Anmäl #3 Klartexten Klartexten, 2010-08-09, 03:04