Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-07-05 07:07, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Ska Sverige vara ett välfärdsland i framtiden måste vi konkurrera med kunskap, kreativitet och kompetens, därför kräver arbetslinjen en utbildningslinje, skriver Sven-Erik Österberg.
Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Han talar i samma ämne på TCO:s seminarium i Almedalen.
Den borgerliga regeringen gick till val på löften om fler jobb och färre i utanförskap. Nu kan vi utvärdera dessa löften: under mandatperioden har sysselsättningen sjunkit - snabbare i Sverige än i vår omvärld. Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Klyftorna vidgas och utanförskapet har ökat med 70 000 människor.
Det finns många förklaringar till regeringens misslyckande. Insatserna för entreprenörskap och företagande lyser med sin frånvaro - trots allt prat om motsatsen. Och regeringen har kapitulerat i arbetsmarknadspolitiken. Utbildningsinsatser har tagits bort och fler än 100 000 arbetslösa göms undan i de så kallade jobbgarantierna där ytterst få ges möjligheter till utbildning.
Detta är ingen seriös ekonomisk politik. Mot regeringens jobbsvek ställer vi vår ekonomiska politik för fler jobb: Vi vill investera i entreprenörskap, jobb, praktik och utbildning.Vi vill införa ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt nystartat företag. Ett ökat bostadsbyggande, satsningar på vägar och järnvägar och stöd till företag som anställer unga arbetslösa, är några viktiga delar i en aktiv Socialdemokratisk jobbpolitik.
Mitt i lågkonjunkturen råder arbetskraftsbrist. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas - eftersom företagen inte hittar rätt personal. Det är inte rimligt. Vi vet att mer utbildade människor lättare finner jobb, jobbar mer och tjänar bättre. Därför investerar vi i 44 000 utbildningsplatser - i högskolan, yrkeshögskolan, vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Det ger företagen bättre möjligheter att växa - och stärker människors möjligheter på arbetsmarknaden.
Det behövs ett nytt kunskapslyft i Sverige. Samtidigt som nya jobb skapas försvinner gamla jobb - i små och stora företag, i det offentliga och i det privata. Det gör att fler kan få nya, bättre och mer spännande jobb och karriärer. Den svåra politiska utmaningen, är att se till att alla får möjligheter att vara med i den utvecklingen.
Förändring och förnyelse kräver trygghet på arbetsmarknaden. En väl fungerande inkomsttrygghet är en nödvändig - men inte tillräcklig- del av denna förändringstrygghet. Kraven på ny kunskap och yrkeskunnande växer ständigt. Vem som helst kan känna oro för att inte ha hört det senaste, inte ha lärt sig den senaste tekniken eller tagit del av de nyaste idéerna och metoderna. Alla människor behöver utveckling och nya kunskaper - återkommande under livet. En allt större del av våra arbetsliv kommer att vara lärotid. För att stärka näringslivets konkurrenskraft och ge människor ökade möjligheter till arbete vill vi socialdemokrater investera brett i utbildning. Vi vill se en öppnar dörrar till ett livslångt lärande med återkommande möjligheter för alla - inte bara för några. Därför måste arbetslinjen också vara en utbildningslinje.
1. Kompetensförsäkring för alla. Vi vill inrätta en kompetensförsäkring som omfattar alla löntagare och som bygger på arbetslinjen. Kompetensförsäkringen ska göra det möjligt för människor att utveckla sitt kunnande - antingen för att långsiktigt klara att behålla sitt jobb och yrke, eller för att kunna byta arbetsuppgifter, bransch och yrke. Medverkan av arbetsmarknadens parter och att deras kunskaper tas tillvara är viktigt.
2. Bygg om delar av arbetsförmedlingen till en kompetensförmedling. Den nya kompetensförmedlingen ska vara till för alla och fungera för alla - inte bara vid arbetslöshet utan också när man vill byta från ett jobb till ett annat eller hitta relevant utbildning. Både låg- och högutbildade ska kunna få adekvat hjälp att matcha sin kompetens mot arbetsmarknadens behov, eller öka sin kunskap. Kompetensförmedlingen ska använda den mångfald av utbildningsmöjligheter som finns i samhället - hos institut, företag, yrkesutbildare, vuxenutbildning, högskolor och folkhögskolor. Den ska också erbjuda relevanta arbetsmarknads- och yrkesutbildningar. Vi vill inrätta en kompetenskommission med företrädare från näringsliv, kommuner, staten och parterna som bidrar till att utbudet av utbildningsplatser stämmer med framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden. Det behövs en starkare samverkan och ett ökat inflytande lokalt och regionalt.
3. Värdesätt kunskap som förvärvats i arbetslivet eller utomlands. Nu måste ett system för nationell validering av utbildningar, examina och yrkeskunskaper bli verklighet! Människors utbildning och färdigheter ska tas tillvara och utvecklas var de än inhämtats. Arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskola kan göras mer effektiva genom validering. Med validering av faktiska kunskaper kan utbildningen inriktas mot behovet av komplettering. Detta är särskilt viktigt för personer som lärt sig mycket i arbetet eller har utländsk utbildning. Vi vill också utveckla ett nytt och snabbt spår in i högskolan för invandrade med högskolebakgrund och gå vidare med intensivutbildning i svenska på högskolan för nyanlända akademiker.
Utbildning är det mest effektiva sättet att långsiktigt höja sysselsättningen. För att uppnå full sysselsättning och tillväxt i en modern ekonomi är kunskap således en nyckelfaktor. Ska Sverige vara ett välfärdsland i framtiden måste vi konkurrera med kunskap, kreativitet och kompetens, därför kräver arbetslinjen en utbildningslinje. En Socialdemokratiskt ledd regering kommer i alla väsentliga beslut att sätta jobben först och ta kampen mot klyftor och ojämlikhet.
Att fler ska arbeta vet vi, men hur?


Arbetslinjen får inte straffa ungdomarna.

Arbetslinjen handlar om trygghet

En modern arbetslinje behöver starka fackförbund

Arbete finns inom vård, skola och omsorg m.m.

Reformera gymnasiet och trygghet för alla ger fler jobb

Arbetslinjens sanning och konsekvens

Arbetslinjen handlar om att satsa på företagare
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Intressant att läsa vilka aspekter om jobblinjen och vikten av den offentliga sektorn man väljer att diskutera.
Kunskap och utbildning är viktiga förutsättningar, men har nästan ingen betydelse om man inte satsar även på "jämning" av löneklyftorna mellan vissa branscher samt mellan privata och offentliga sektorn.
Mer pengar till offentliga sektorn behövs för att höja lönerna till viktiga arbetare i samhället som dagispersonal, lärare, sjukskötare, läkare osv.
Idag tjänar en nyanställd analytiker på en managementkonsultfirma eller en investmentbank mer än vad en dagisfröken kommer att gå i pension med.
De som tar hand om våra barn i 6-7 timmar om dagen under en viktig period i livet när det gäller utvecklingen, de som tar hand om oss när vi är sjuka och jobbar dygnet runt för att se till att även Lehmanbrothersanställde som köpte skumpa ty han fick flera hundratusen i bonus och sedan ramlade stupfull och behövde vård, det är de som är värda mer, och den omfördelning av resurser måste göras av Staten ty "marknaden" har misslyckats.
Utbildning i all ära, men om sedan den samhällsviktiga "vikten" av utbildningen inte belönas - då har vi ett fel system.
Lite luddiga förslag av Österberg.
Jag koncentrerar mig på det allt mer använda ordet arbetslinjen.
Ordet arbetslinjen använde Ernst Wigforss för att beteckna:
"Ju svårare krisen blir, ju mera arbetslösheten växer, desto mindre blir inkomsterna i hela samhället, desto mera måste alltså kravet på sparsamhet skärpas, och desto omöjligare skulle det bli att sätta i gång arbeten. Inför den växande arbetslösheten skulle medborgarna alltså bekymrat men undergivet säga till varandra: Vi är för fattiga för att kunna arbeta. Och ju fattigare vi blir, desto mindre har vi råd att arbeta.
Det finns inget folk med sitt sunda förnuft i behåll, som i längden kan slå sig till ro med en ekonomisk visdom av detta dårhusmässiga slag. Om inkomsterna sjunker, om fattigdomen ökas, beror det uppenbart på att vi inte arbetar lika mycket som förut, att vi inte håller den produktiva verksamheten i gång, och den första uppgiften måste därför bli att åter öka arbetstillfällena och utvidga produktionen." (Har vi råd att arbeta, 1932)
Alltså: Vi ska öka den offentliga utgifterna i tider av ekonomisk konjunkturnedgång.
Den som läser nationalekonomen Paul Krugman i New York Times "Punishing the Jobless". Det är ju precis vad han föreslår nu när som han konstaterar: "Today, American workers face the worst job market since the Great Depression..."
Alltså: Ordet jobblinje är en makroekonomisk term, det betecknar inte - som den borgerliga regeringen gör - att påföra den enskilde individen ekonomiska incitament för att arbeta genom att sänka deras skatt samt att göra det mindre ekonomisk gynnsamt att leva på bidrag och ersättningar.
Ekonomiska incitatment har betydelse, det har det. Men när de används ska man göra en avancerad kalkyl över dess effekter och särskilt beträffande vad som ger bieffekter av oönskat slag.
Min tes är: Den borgerliga regeringen och även statliga myndigheters kalkyl av ekonomiska incitaments bieffekter är svaga.
Om vi tar de ofta diskuterade sjuka så försämras deras ekonomiska villkor i syfte att de ska komma tillbaks till arbete.
Men som Björn Johnsson visade ökade sjuktalen därför att rehabiliteringskedjan bröt samman vid besparingarna för att bekämpa 1990-talskrisen.
Det är staten som brustit i sina åtaganden och det är rehabkedjan som ska återupprättas och inget annat.
Om nu folk går och jobbar fastän de är sjuka så kan det innebära att de får allvarligare sjukdomar senare, vilket leder till längre sjukskrivningar längre fram. (EX. BIEFFEKT)
Om folk går och jobbar fastän de är sjuka minskar sjuktalen och då kan staten fästa mindre uppmärksamhet på och utföra färre åtgärder för att få en effektiv rehabkedja. (EX. BIEFFEKT)
Och kanske det viktigaste: Artificiellt låga sjuktal håller tillbaka forskning på de vanligaste sjukdomarna som folk är sjukskrivna för. Det är allvarligast för det är ju just detta som är själva grundproblemet. (EX. BIEFFEKT)
Avslutningsvis: Arbetslinjen betecknar makroekomiska att staten ska öka utgifter i tid av ekonomisk nedgång.
Den riktiga lärdomen av den Wigforss och Keynes är att: Staten ska alltid fästa uppmärksamhet på medborgarnas möjlighet att efterfråga varor och tjänster och försöka optimera den förmågan.
Tror ni att landets 1,2 miljoner fattiga kan efterfråga så mycket? Tror ni att de 250 000 nya fattiga sedan 2006 bidrar till mycket till efterfrågan i samhället? Nej.
Mickey mouse hade varit stolt över den borgerliga regeringens politik.
Högerledaren Ernst Trygger yttrade vid införandet att "Den så kallade arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring mot tagande av arbete under viss lön. Dess roll därom är obestridlig." I tillägg går att konstatera att arbetslöshetsfärsäkringen också varit en försäkring mot egenföretagande under viss lönsamhet. Och en garanti för hög strukturell arbetslöshet som behövt döljas inom transfereringssystemen - eller som Sven-Erik Österberg nu föreslår - i utbildning. Lönebildningen sker ju alltid i nivåer ovan reservationslönen i ersättningssystemen. Och produktivitetskraven har inte längre koppling till befolkningsunderlaget. Resultatet av detta är konstant hög strukturell arbetslöshet.
Utbildning fungerar bara på personer med rätt begåvning, något som Mona Sahlin är bästa exemplet på.
Ett led i en arbetslinje vore att se över alla variationer av anställningar.
Vi har i landet sedan lång tid en tradition i att lång anställning är bra anställning vilket jag inte anser.
En bra anställning för mig är exempelvis max 3 år, dvs. man skriver ett anställningskontrakt på 3 år. Båda parter kan förlänga anställningen efter 3 års tid om så önskas. Vad är då vinsten med detta?
Vinsten som jag ser den är bla. följande:
: ingen part är låst vid en kontraktsförlängning
: utvecklingssamtal och lönesamtal har en verklig betydelse
: vi "normaliserar"att arbetsmarnaden är rörlig
: båda parter har krav på sig som gynnar verksamheten
: möjligheten att "förvinna"ifrån den egentliga verksamheten försvinner, dvs. alla har en egentlig funktion inom verksamheten
: kompetensen breddas och utvecklas genom erfarenheter och fortbildning
: arbetstagare och arbetsgivare samt ex.banker planererar utefter hur verkligheten är och inte efter stereotypa bilder av att lång anställning är lika med "trygghet"
: anställningsformen speglar det samhälle vi lever, dvs.ständig utveckling med kvalité som mål inom verksamheterna
För mig är detta en arbetslinje värd namnet, en sk. win-win linje.
Ett annat led i en arbetslinje är en kraftig förändring utav ledarskapet och linje organisationerna inom både offentlig sektor samt näringsliv.
Idag efterfrågas ledara som är kunniga i coachande och situationsanpassat samt delegerande ledarskap.
Låt oss stanna en stund vid ordens betydelse.
Coach = ledare/chef/tränare. Ingen behöver en coach under hela sitt arbetsliv, utan säkerligen många fler. Att ha likvärdigt ledarskap i exempelvis 25 år tyder på stagination med noll utvecklingspotential, varken för ledaren eller den anställde leder detta till utveckling.
Situation = anpassning efter behov här och nu samt i en skönjbar framtid. Med skönjbar framtid kan i detta sammanhang betyda max 5 år, givetvis baserat på företagets/verksamhetens utveckling i övrigt.
Delegerande = tillåter självbestämmande och tillhandahåller resurser.
Både näringsliv och kommunala sektorer har genom valet av linjeorganisationer rakt av kopierat miltärens organisationsmodell.
Svagheterna med denna modell är att toppskicktet i många fall har en tradition att "putta ned" besvärliga frågor och" heta uppgifter" till linjen under, vilken i sin tur puttar ned delar av dessa plus några av de som denne/a egentligen skall utföra.
Det jag ser är det största felet med linjeorganisationen är alltså hur det egentliga ansvaret och ledarskapet har möjlighet att delegeras "bort" utan påföljd.
Bo T skriver ovan: "Utbildning fungerar bara på personer med rätt begåvning". Det ligger något i det. Här kan man skapa sig en viss bild av hur det står till i världen:
http://sv.wikipedia.org/wiki/IQ_and_the_Wealth_of_Nations
Därefter kan man dra egna slutsatser om dem som förväntas rädda de svenska pensionerna. Bakom Bo T:s inlägg döljer sig alltså ett stort mått av pragmatik. Här finns mer pragmatik om dagens Sverige:
www.korta.nu/jc
anguine enthusiasts replica Seiko SNQ046 over plywood comes fix Link WJF1310.BA0572 stale sizes, is actually Rado R20488732 cheaper after all fearless tissot replica watches again consistent. learned is Windrider A1335611-A5-450 hardly sector no picnic tag Heuer shield warping and shrinkage. Richeville 27650-0-11-6151 Replica watches encumbrance show ladies Jacob & Co. watches a unvarnished treasure trove Breguet 3810ST.92.9ZU right away. because violently Fake Concord Veneto an affordable payment you impo
replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags
The nike femme chaussures product nike air maxof an unknown sculptor,[8"> the Victory is believed to nike dunk sb date to approximately nike air max ltd 190 BC[9"> nike air force When first cheap nike shoes discovered on the nike blaze high island of chemise ralph lauren Samothrace nike blaze low (in Greek, Σαμοθρακη — Samothraki) nike mens shoes and published nike womens shoes in 1863 it was chaussures nike suggested that tn requin chaussures the Victory was nike enfant chasussures erected by ralph lauren homme the Macedonian nike tn chaussures general Demetrius chaussures nike shox I nike tn homme Poliorcetes after ralph lauren pas cher his naval victory cheap nike shoes at Cyprus between nike shox shoes 295 and 289 BC nike air max 90. The Archaeological Museum ralph lauren femme of Samothrace continues nike womens shoes to follow these originally chaussures nike pas cher established provenance and dates.[10"> nik chaussures homme Ceramic evidence discovered nike chaussures femme in recent excavations chaussures homme nike has revealed that the pedestal was set up about 200 BCnike tn requin , nike tn pas cher though some scholars still date it as early as 250 BC or as late as 180.[11"> Certainly, chaussures tn nike the parallels with figures and drapery from nike homme chaussures the Pergamon Altar (dated about 170 BC) seem strong.