Förvirring om tidigare betyg

Just nu är det sommarlov och tanken på skolfrågor verkar lite avlägsn men det är viktigt att uppmärkksamma vad som är på gång i betygsfrågan inför slutet av mandatperioden.

När Anna Sjögren fastställde negativa samband mellan betygsfrihet och elevers vidare studier, så fastställde hon just ett samband men undersökte inte vad som orsakar sambandet.

Alla som läst statistik har till leda hört exemplet med ett starkt samband mellan antalet häckande storkar på en ort och antalet barn som föds per innevånare. Sambandet uppstår genom att storkar häckar i jordbruksbygd där man tenderar att ha fler barn per familj. Sambandet som Sjögren fastställer beror förmodligen på att de skolor som inte tillämpar tidigare betyg inte heller har utvecklat systematiska metoder för bedömning och kontinuerlig återkoppling. Betygen ger en viss information om studieresultaten men inte särskilt nyanserad. I varje ämne finns betygskriterier. Dessa är ganska allmänt formulerade och lärarna i vars uppdrag det ingår att lokalt utveckla kursinnehåll  som leder till målen, måste för att tillämpa betygskriterierna matcha de inlämningsuppgifter, redovisningar och prov som skall bedömas till betygskriterierna.

Om lärarna tar resulltatstyrningen på allvar så måste de ge återkoppling så att eleven får veta i vilken mån hon uppfyller kraven i förhållande till VARJE mål att uppnå. Detta kan göras kontinuerligt varje termin från tidigare åldrar och det skall göras på ett tydligt sätt utan inlindning. Då kan eleven och läraren gemnsamt planera elevens studier och eleven får veta på ett detaljerat sätt vilka styrkor, svagheter, risker och möjlighter som finns INOM varje ämne.

Antag en elev som siktar på MVG i Engelska men som "bara" fpr VG. Det kan vara så att eleven skriver med korrekt språkstruktur, motagaranpassar tal och skrift, har gott språkflyt och uttal men som inte uppfyller ett av de många kriteierna för MVG, t.ex. svänger sig inom en alltför snäv vokabulär. Betyget VG talar inte om vad som brister. Det skulle däremot ske  genom återkoppling från en fullt genomförd resulatuppföljning där alla väsentliga aspekter inom ämnet tas upp.

De politsika argumenten för fler betygssteg eller tidigare betyg handlar alltid om brister i uppföljning och återkoppling, vilket är något större och viktigare än betygen. Varför vill inte våra politiker i stället ta upp frågan om hur resultatstyrningen ska utvecklas genom mer systematisk, obligatorisk uppförljning och återkoppling. Ett exempel på fungerande sådan uppföljning är användningen av LUS (läsutvecklingsschemat). Likande utvecklingsarbeten behövs för olika mål i flera ämen och dessutom behövs alltså uppföljning av alla mål att uppnå.

Men att gå den vägen kniper förstås inte politiska poäng på samma sätt som att ivra för tidigare betyg och fler betygssteg. Fler betygssteg behövs inte för något praktiskt ändamål men leder till risken att det mest mätbara blir det viktiga i ställer för att det viktiga görs bättre bedömningsbart.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25404

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Låt mig förtydliga om at tväsentligt innehåll utlämnas i undervisningen i starkt betygsdrivna skolsystem därför att det inte är lätt mätbart med centrala prov. När jag arbetad med läroplansutveckling i Sri Lanka kunde jag konstatera att eleverna inför sekundärskoleexamen inte alls behärskade muntlig engelska. De centrala proven fokuserade vissa konventionella språkriktighetsregler i skriftlig engelska ( i och för sig av vikt men kan inte vara allenarådande). Vad som utlämnades var det ideomatiska (sättet att uttrycka sig) i modern engelska. Det är svårare att mäta än tillämpning av regler. Uttal och muntlig engelska kan inte mätas med centrala prov och utelämnades helt därför i undervisningen. Vad som också utelämnads i alla ämnen var alla slags kreativa uppgifter, bedömnng av redovisningar, uppgifter för problemlösning där det finns utrymmer för varierade lösningar etc. Konsekvensen blev ett hårdpluggande av ett mycket snävt och strikt konventionellt innehåll utan reflektion, utan frågor, utan diskussion och utan utrymme för dialog. Frånvaron av kompetens i muntlig engelska var det kanske mest slående exmplet på vad den starka betygsinriktningen med krav på rättvis bedömnng ledde till. Visst ska kunskaper betygsättas och främst som en kvalitetssäkring för att målen är uppnådda vid grundskolans slut och i gymnasieskolan. Den kontinuerliag uppföljningen och återkopplingen är en annan sak och av mycket större vikt för reultaten.
Göran Linde

Permalänk | Anmäl #1 Göran Linde, 2010-07-05, 11:20