Kristdemokrati - en politisk filosofi att räkna med!

Nu är det inte bara så att kristdemokratin har en ålder väl i klass med de ideologier som uppstod under mitten av 1800-talet. I den kristna idétraditionen adresserades samhällsproblem och klassmotsättningar såväl teoretiskt som konkret och praktiskt, vilket gav upphov till politiska partier i olika länder utifrån en kristen människosyn och etik. Jag tänker t. ex. på påven Leo XIII encyklika Rerum novarum, där arbetarklassens sociala och ekonomiska rättigheter försvarades inklusive rätten att bilda fackföreningar, men också på t. ex. frikyrkorörelsens viktiga arbete mot alkoholmissbruk och därtill hörande familjeproblem. Men kristdemokratins bärande idéer har ett långt äldre innehåll än så, vilket inte minst det viktiga prefixet ”krist” antyder.

Det viktiga i en politisk filosofi eller ideologi är väl trots allt dess innehåll och inte dess ålder eller dess yttre sken. Det unika med kristdemokratisk ideologi är grunden i en klar människosyn och etik samt det tydliga sambandet mellan etik och politik. I Sverige har inget annat politiskt parti så klart deklarerat vilken etisk grundsyn och människosyn, de formar sin politik utifrån. Och ändå är detta av avgörande betydelse för all politik. Om människan inte är värd något, vad garanterar då de politiska beslutens betydelse för och hantering av människan? Hur utbredd är inte den materialistiska människosynen? Vad leder den till för politiska beslut? Och vilken etik ska styra lagstiftningen och vårt sätt att vara mot varandra? Är det den egna njutningen och nyttan som ska bestämma? Om ett samhälle ska kunna fungera, måste det helt enkelt samlas kring vissa hållbara och grundläggande etiska värden, vilka ständigt måste föras vidare till varje ny generation. Människovärdet, livet, sanning, kunskap, hälsa, välfärd och miljön är några av dem.

FN hävdar i sin deklaration om de mänskliga rättigheterna att grunden för dessa är det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet. Denna deklaration är naturrättens tydligaste manifestation under 1900-talet. Att ljuga, misshandla eller spränga andra människor till döds är fel. Det är moraliskt fel i Sverige, Tjetenien eller Israel. Det är fel oavsett var i världen det äger rum, har ägt rum eller kommer att äga rum. Det är fel, för att det kränker människans rätt till liv, frihet och integritet. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är ett kraftfullt dokument mot inställningen att allt är relativt och att inget i sig är gott eller ont, sant eller falskt. En kort och behändig definition av kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Demokratiska beslut garanterar inte i sig att människovärdet och de mänskliga fri- och rättigheterna respekteras.

Kristdemokratin är värdeorienterad. Människovärdet och de etiska grundvärdena är utgångspunkten för politiken. Alla människor har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk tillhörighet eller sexuell identitet. Inga politiska beslut tas utan en människosyn och etik. Isaiah Berlin var en av få liberaler som under senare delen av 1900-talet pekade på att politik egentligen är att tillämpa moralisk kunskap inom politikens område. Lagstiftning speglar ett samhälles etik. Kristdemokratin menar dessutom att det finns en etisk grund för lagstiftning, som inte kan avskaffas av politiska beslut. Ett stöd för detta är att vi alla trots allt är övertygande om att vissa tänkbara lagar inte skulle vara etiskt godtagbara. Lagar som tillåter eller till och med påbjuder någon form av diskriminering blir inte rätta bara för att de stiftats i en demokrati. Så var det med raslagar i USA på 1960-talet och så kan det vara med lagar i dagens Sverige. Denna etik, som återfinns i skiftande utsträckning även i andra kulturer och som bekräftar innehållets oundgängliga roll för alla samhällen, har under historiens gång manifesterats i allt från Magna Charta till en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN. Historiskt har denna realistiska etik styrt det västerländska rättsmedvetandet och lagstiftningen. Den har kallats för naturrätt och byggt på allmänt giltiga värden, som här förvaltats av den kristna kulturtraditionen. Vilken etik och människosyn vill socialdemokratin torgföra?

Står vänstern fortfarande för dialektisk materialism med klasskonflikt på agendan? Står miljöpartiet för ett slags ekohumanism? Och vad är det i så fall? Vilken etik kämpar liberalerna för? Har centern någon ideologi? Är konservatism något annat än en hållning? Och vad har moderaterna för ideologi egentligen? Varför deklarerar inte andra partier öppet vilken etik och människosyn de vill bygga samhället och lagstiftningen på? Inser de inte att etik och politik hör ihop? Kan de verkligen fortfarande hävdas gå tillbaka på klassiska ideologier eller är de bara kalla partiapparater fyllda med opportunt och motsägelsefullt politiskt innehåll? Vi kristdemokrater vill varna för den politik, som baseras på nyttoetik (utilitarism).

Allt för ofta motiveras politiska beslut enbart av nyttoetiska beräkningar. Enligt denna etik skulle det rätta kunna beräknas med hjälp av den kalkylerade nyttan. Ibland skulle det vara fel att döda ett oskyldigt människoliv och ibland rätt. Allt beror av effekterna. Något människovärde i sig finns inte, enligt denna uppfattning. Likaså vänder vi oss mot den så kallade värdenihilismen som hävdar att det inte finns några giltiga värden eller rättigheter. Svenska filosofer, statsvetare, jurister och politiker har i stor utsträckning under 1900-talet präglats av den s.k. Uppsalaskolan, vilket bidragit till den felaktiga uppfattningen om statens neutrala roll inom etiken och om rätten som enbart ett redskap för politiken. Politik är inte bara makt. Vi menar att demokrati behöver kristen människosyn och etik som grund.

Kristdemokratin är varken individualistisk eller kollektivistisk. Människan föds alltid med relationer till andra. Hon är beroende av små nära gemenskaper. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Men människor har inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för sin familj och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Individer, familjer och olika slag av minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar individers, familjers och andra naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter. Kristdemokratin har alltid verkat för klassförsoning och samhällsgemenskap, där alla räknas. Förlåtelse och försoning måste få en plats inom politiken precis som det är oundgängliga begrepp överallt där det finns mer än en människa inblandad. Kristdemokratin vänder sig såväl mot anarki som mot alla slags totalitära tendenser. Anarkismen, som är mot alla former av offentligt styre och auktoritet, kan idag spåras i militanta rörelser till vänster, till höger och i vissa extremt liberala riktningar.

Totalitära tendenser inom västerländska demokratier kan t ex identifieras, när unga vänster eller högerextremister tar lagen i egna händer eller när majoritetsbeslut får legitimera brott mot mänskliga fri- och rättigheter. Till detta kommer politiskt filosofiska och etiska principer, som är grundläggande för kristdemokratin. Förvaltarskapsprincipen uppfordrar oss alla att planera långsiktigt med hållbarhet för ögonen.

Subsidiaritetsprincipen ser till de olika nivåerna av gemenskaper i samhället och innebär att varje gemenskapsnivå från familj till FN är ägnad att lösa uppgifter, som på ett ändamålsenligt sätt enbart kan lösas på just den nivån. Solidaritetsprincipen uttrycker en strävan mot social rättvisa och ofullkomlighetstanken påminner oss om våra brister och värdet av en tydlig fördelning av makt och ansvar. Kristdemokratin hävdar ingen ensamrätt på var och en av dessa principer, men tillsammans och med en tydlig etisk grund oavsett om vi kallar den för naturrätt eller kristen etik, utgör de en god grund för det gemensamma bästa. Så, visst borde kristdemokratin vara något att räkna med.

Per Landgren (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25348

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vad det gäller kristdemokrati som politisk filosofi i Sverige så är mitt intryck att ni bara är en kopia av moderaterna. Förutom att ni inte tycker att homosexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella.

Permalänk | Anmäl #1 Atha, 2010-07-03, 15:39

När du ändå nämner naturlagarna så kan vi ju konstatera att naturlagarnas etik- och moralbegrepp är fullt tillräckliga för att bygga ett humant samhälle på. Det är totalt onödigt att blanda ihop religion och etik. Det är religionerna som bygger på naturlagarnas etikbegrepp och alla världsreligioner förmedlar naturlagarnas etiska regler i sitt budskap. All sammankoppling av statlig makt och religiös makt är till nackdel för ett humant samhälle. Människors andliga rörelsefrihet utsätts vid en sådan sammanblandning av ett totalitärt tryck som oftast tar formen av andlig (men även institutionell) diktatur se på alla islamistiska diktaturer, se på de tidiga europeiska kyrkostatsdiktaturerna).

Det verkar tydligen vara stört omöjligt att bygga en politik på etik och empati enbart utan att blanda in olika trosuppfattningar och ismer. Trots att alla statsformer hitintills som byggt på olika ismer och olika trosformer har visat att de i stor utsträckning åsidosätter demokratin och människovärdet.

Det behövs i detta land ett politiskt parti som företräder etik och empati samt en liberal människosyn som bygger på FN's deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men KD har i alla fall hitintills inte förmått att presentera ett sådant alternativ.

Den starka staten må vara varje politikers våta dröm, vad det gäller maktutövning men har inte bidragit till någon form av utveckling av demokratin eller en humanistisk människosyn - tvärtom.

Permalänk | Anmäl #2 Jörgen Trauner, 2010-07-05, 14:51

Kd bör oxå skaffa sig en tydlig bild av vilka samhällsfrågor som är politiska & vilka som inte är det. Från & med Hägglunds tal om "verklighetens folk" i Almedalen i fjol förefaller det som om partiet är å väg att skaffa sig en sådan bild (bl a innebärande insikten att alla frågor inte är politiska, att staten måste begränsas för att den medborgerliga friheten ska kunna behållas & utvecklas).

Om denna min uppfattning om partiets utveckling å senare tid är korrekt spår jag partiet en lysande framtid.

Permalänk | Anmäl #3 Bo C Pettersson, 2010-07-07, 08:44

Naturlagarna? Hmm... Tydligen gäller dessa naturlagar i den kristna västvärlden, eftersom i den muslimska har man skapat en egen variant på mänskliga rättigheter som baseras på Sharia. Tydligen är dessa lagar inte så naturliga, åtminstone inte för alla.

Permalänk | Anmäl #4 Blazej Lukasik, 2011-01-18, 02:00