Vad behöver vi egentligen på arbetsmarknaden?

Idag har vi stora och växande brister i våra högskoleutbildningar och det vet alla våra riksdagspartier om. Studenter får inte träffa sina lärare mer än några enstaka timmar i veckan trots att de läser heltid, resurser saknas till arbetsmarknadsanknytning, utbildningens koppling till forskningen förfaller och lärarnas pedagogiska kunskaper försämras. I regeringens senaste förslag tas även kraven på pedagogisk utbildning av lärarna bort, eftersom regleringen av högskolan ska minska. Allt detta ger inte en bra start in på en svår arbetsmarknad.

Om vi inte har bra utbildningar spelar det ingen roll om nya går att anställa billigare på arbetsmarknaden. De kommer ändå inte att ha de av arbetsgivarna åtråvärda egenskaperna och kunskaperna. Utan lärarkontakt sker ingen bra träning i eftertraktade kvaliteter som kritiskt tänkande, helhetsanalys och problemlösning. Då blir utbildningarna bara faktainläsning ur böcker. Våra politiker måste därför tänka smart och långsiktigt och satsa på en bättre utbildning vid våra högskolor för en tryggad framtida välfärd.

Vi behöver därför se konkreta löften från våra politiker på dessa områden. Det är något som alla som vill utbilda sig vid högskolan, deras föräldrar, nuvarande studenter och lärare bör beakta i höst när de går till vallokalerna. Om Sverige på ett trovärdigt sätt ska anse sig vara en kunskapsnation och konkurrera med kvalitet på en global kunskapsmarknad krävs resurser till grundutbildningen. Sverige är i behov av välutbildad arbetskraft, en högskoleutbildning av högsta kvalitet och en politisk agenda som på allvar tar tag i högskolekrisen och tryggar vår framtida välfärd.

Klas-Herman Lundgren (8 artiklar)

Anmäl