Arbetsrätten

Magnus Larsson om Arbetsrätten

Välkommen till verkligheten Sven Otto Littorin!

Publicerad: 2010-06-29 09:06, Uppdaterad: 2010-06-29 09:06

Arbetsmarknadsministern har krokat arm med arbetarrörelsen och hävdar att turordningsreglerna i LAS inte är ett problem. Häromdagen uttalade han i bl a tidningen Kommunalarbetaren (http://www.ka.se/index.cfm?c=93307) att ”ju längre man kommer från Storgatan (i Stockholm, där arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs kansli ligger) desto bättre fungerar turordningsreglerna”. Härmed antyder han att kravet på en förbättring av arbetsrätten enbart skulle ha en ideologisk motivering.

2 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Magnus Larsson är VD i Expander Wireless Nordic AB och ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté, ett rådgivande organ inom Svenskt Näringsliv med 35 företrädare för små- och medelstora företag över hela landet.

Men detta är rent nys. Kritiken mot den nuvarande rigida arbetsrätten kommer från betydligt fler håll än så. I så gott som samtliga undersökningar som gjorts där företagare får lista de viktigaste åtgärderna för ett bättre företagsklimat kommer förändrade turordningsregler alltid som nummer ett eller två. I Svenskt Näringslivs småföretagarberedning, med företagarrepresentanter från hela landet, finns det en bred samstämmighet om att arbetsrättens utformning är ett problem som håller tillbaka entreprenörskap, jobb och tillväxt.

Littorin uppvisar även okunskap när han i samma uttalande säger att LAS och turordningsreglerna är en del av den svenska modellen. Tvärtom är de ett avsteg från den svenska modellen som utgår från att villkoren på arbetsmarknaden är en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Undantaget tillkom under 70-talet och var en beställning till regeringen från LO. Arbetsgivarsidan ville på goda grunder ha en viss flexibilitet för företag som tvingas skära ner arbetsstyrkan. LO ville ha ett ytterligare maktmedel. Ett maktmedel som arbetsmarknadsministern nu försvarar med näbbar och klor. Littorin avslöjar också okunskap om vad frågan handlar om när han säger att det inte är rimligt att det skall saknas skydd vid anställning. Men turordningsreglerna i LAS har inte att göra med reglerna för uppsägning i största allmänhet. De har specifikt att göra med uppsägning vid arbetsbrist.

Turordningsreglerna i LAS räddar inga jobb – de säger bara att anställningstid är viktigare än kompetens och lämplighet när en arbetsgivare tvingas säga upp på grund av arbetsbrist. Turordningsreglerna minskar även dynamiken på arbetsmarknaden genom att låsa in folk på sina anställningar. Den som byter jobb tappar i dag en del av sin anställningstrygghet. Framför allt är det anmärkningsvärt att hävda att LAS inte utgör något problem när Sverige har rekordhög ungdomsarbetslöshet både i hög- och lågkonjunktur. Dagens rigida arbetsrätt är inte det enda problemet.

Men det är definitivt en del av det systemfel som gör att ungas utanförskap fortsätter att växa och har så gjort under flera decennier. Kring detta faktum är även forskningen tydlig och har nyligen även konstaterats av regeringens egna Finanspolitiska råd under ledning av Lars Calmfors. Sven Otto, som företagare hälsar jag dig varmt välkommen till vår verklighet. Vi företagare är angelägna att dela med oss av hur det fungerar på den stora del av arbetsmarknaden som inte består av statliga verk, kommunala förvaltningar eller storföretag. Det är trots allt i de små- och medelstora företagen som huvuddelen av jobben finns och har störst potential att växa.

Magnus Larsson (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/25201

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sven-Otto Littorin, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har inte förstått hur LAS kan missbrukas av en ombudsman med bristfälligt omdöme. Sådana finns lika väl som det finns företagare med bristfälligt omdöme.

För ansvarsfulla företagare får LAS då funktionen av lotteri. De flesta ombudsmän agerar omdömesgillt. Då ger LAS inga problem för företaget. Men att därav dra slutsatsen att LAS alltid fungerar bra är lika fel som att säga att lotterier inga vinster har, eftersom alla man känner fått nitlotter. För företagaren är "vinsten" det fall då ombudsmannen sätter sig på tvären och inte tar reson.

För den lille företagaren kan det innebära att han riskerar sitt hus, vilket de flesta fått sätta i pant till banken, för att starta firman. Det blir en realitet om han måste "lösa ut" en anställd, som han bara inte kan ha kvar i firman. Så stora summor klarar det lilla företaget inte av.

De nämnda politikerna träffar väl riktigt må företagare väldigt sällan kan man tro. LAS är inte så stort problem för stora företag, eftersom de har stora resurser och många anställda. De kan lättare absorbera enstaka problem.

Varje lotteris existens hänger på att det bland alla nitlotterna finns enstaka vinstlotter. Problemet med LAS är att den lagen ger ombudsmannen en makt som kan missbrukas. För företagare hänger den risken över varje anställning, vilket verkar mycket avhållande från att anställa, särskilt för de minsta företagen.

Och det är i de företagen som den största potentialen finns för tillväxt samt för jobb åt ungdomar och invandrare. På det sättet bromsar LAS vår ekonomiska tillväxt. Den viktigaste faktorn för att minska arbetslösheten !

LAS fanns inte på 60-talet, då Sveriges tillväxt var mycket god. Innan LAS hade kollektivavtalen klara regler för uppsägningar, där facken hade medinflytande. Den anställde var alltså ingalunda skyddslös. Det fungerade så bra att antalet konflikter om uppsägningar var storleksordningen ett halvdussin om året. Det fanns inget utbrett missnöje med hanteringen av uppsägningar bland fackens medlemmar.

LAS kom till på 70-talet för att ge den unga generationen socialister mera makt, inte för att lösa några pressande problem.

Den främsta funktionen av LAS idag är att ombudsmannen inbillar den oorganiserade att denne kan råka illa ut vid permitteringar ifall han står utanför facket. Praktisk erfarenhet har visat hur hänsynslöst facken har agerat i flera sådana fall. Det är mycket verksam övertalning.

Det är alltså utpressningspotentialen som gör LAS helig för facket.