Fri och oberoende television?

Almega organiserar hemservicebranschen. Skattereduktionen för hemarbete infördes vid halvårsskiftet 2007 för att sedan följas upp med återinförandet av ROT-avdrag och senare fakturamodellen som gjort RUT-tjänster möjliga för fler. Vi har sedan starten med hjälp av Demoskop regelbundet följt utvecklingen  såväl när det gäller befolkningens köpvanor och attityder som hur  branschen själv upplever sin situation.

Sedan Skatteverket började redovisa månadssiffror för skattereduktionen har vi gjort beräkningar på branschens utveckling utifrån dessa.

Det ligger självklart i Almegas intresse att redovisa den korrekta utvecklingen utifrån de data som föreligger vid varje givet tillfälle. Eftersom branschens utveckling har varit en stor framgång där tre av fyra medarbetare dessutom kommer från arbetslöshet har siffrorna talat för sig själva i beskrivningen av en lyckad reform.

Under de år vi arbetat för branschens överlevnad och utveckling har den haft ett brett stöd bland många grupper och enskilda personer långt in i de rödgröna partiernas väljarkår och i fackföreningsrörelsen. I den allmänna opinionen har en övervägande del varit positiv till hushållstjänster och skattereduktion.

Den positiva bilden har hållit i sig trots den starkt polariserade debatt som tog fart efter vår rapport om utvecklingen i branschen i februari i år. Drygt 40 procent av S-sympatisörerna och en majoritet av MP:s  sympatisörer i landets tre största städer är för en skattereduktion enligt en undersökning från United Minds i mars. Därtill visar undersökningen att de blockosäkra i stor utsträckning sympatiserar med ett fortsatt RUT-avdrag.

Sannolikt var detta bakgrunden till den intensiva kampanj som företrädare och sympatisörer till de rödgröna partierna drog i gång i våras i syfte att ge en helt annan bild av utvecklingen än den våra undersökningar visat. Inte mycket att vinna men en hel del att förlora på ett beslut om avskaffande av ROT-avdraget med en opinion som gillade möjligheten att köpa hushållstjänster till rimliga priser.

Även media och inte minst public service fick kritik bland annat för att de återgivit undersökningar som var beställda av en näringslivsorganisation. Eftersom såväl tryckt media som etermedia så gott som dagligen återger resultat från undersökningar beställda från olika intresseorganisationer och andra borde denna kritik inte vara särskilt känslig kan man tycka, så länge man inte kunnat påvisa något fel i sak.

Just därför blev vår förvåning stor när SVT:s Agenda den 14 mars i år antydde att vår redovisning av i detta fall SCB:s siffror inte stämde. Vi hade enkelt uttryckt räknat om publicerade köparsiffror från SCB, från andelar av befolkningen till antal köpare, därtill i samma inkomstintervaller som SCB själv använt. Redovisat på det sättet framkom att skillnaden mellan antalet hög- respektive låginkomsttagare inte var så stor. De med medelinkomster utgjorde den största gruppen.

Agenda hade i en egen beställd undersökning av SCB angett andra inkomstgrupper och dessutom räknat ihop hushållens sammanlagda inkomster. Här blev plötsligt många med låga inkomster förmögna eftersom de sammanlevde med en person med god inkomst. Agenda anlade alltså samma perspektiv som innan sambeskattningen av män och kvinnor upphörde på 70-talet. Vars avskaffande för övrigt betraktas som en milstolpe i utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Resonemanget var dessutom tveksamt mot bakgrund av att  skattereduktionen faktiskt tillkommer oss som individer, inte som hushåll.

Agenda är en av våra mest prestigefyllda plattformar i samhällsdebatten. Likaså Rapport som puffade för den just fällda vinklingen samma kväll. Frågan jag ställer mig är vilken journalistisk bedömning som låg till grund för att beställa en helt egen undersökning, med andra utgångspunkter, och redovisa den som om de båda undersökningarna var jämförbara? Hade man velat förvissa sig om att man inte jämförde äpplen och päron hade det varit enkelt att ta en kontakt med oss för att klara ut detta.

Vilken betydelse hade det att man fått kritik från dem som inte vill ha en skattereduktion för RUT-tjänster? Är oberoende och saklighet att redovisa att alla har rätt, fast på sitt sätt?

I detta fall behövde inte de partier och debattörer som inte önskar en fortsatt skattereduktion ta fram en egen undersökning, den hade Agendaredaktionen själva tagit initiativ till. Självklart kan även en välrenommerad TV-redaktion begå misstag och slarv. Men att man i detta fall  fortsatt att hävda sin rätt ända tills man blivit fällda gör mig fundersam över framtiden. Kan även en intresseorganisation för företagande och företagsamhet räkna med att i framtiden få sina undersökningar och ståndpunkter bedömda utifrån innehåll och inte avsändare?

Frågan om RUT- avdragets vara eller icke vara är inte enbart en het fråga i den politiska debatten. Här ligger företags existens, många människors försörjning och arbete, och familjers möjlighet till ett bättre liv i potten.

Därför är det extra viktigt att inte bara SVT och annan media, utan alla som vill debattera RUT på ett seriöst sätt, tar sitt ansvar och belyser frågan balanserat och korrekt. Granskningsnämndens fällning av Agenda är en nyttig påminnelse om detta.