Vågar ungdomförbunden lyfta framtidens företag?

Vilken framtid vill ungdomsförbunden ge Sveriges företag? Är ungdomsförbunden beredda att erbjuda oss en stabil och pålitlig partner genom långsiktighet, effektiva satsningar och dialog? Vilken typ av företag vill ni ha? Vill ni se export? Vill ni se forskning? Vill ni se tillväxt? Vågar ni se att vi har olika förutsättningar?

Det här är oerhört viktiga frågor. Vi och våra medarbetare inom flyg- och rymdindustrin arbetar med att lösa de tuffaste krav en ingenjör kan möta. Vi forskar och utmanar gränser. Framtidens välfärd byggs med upptäcktsfärder och det är framtida ministrar som är med och skapar förutsättningarna.

I en debattartikel på Newsmill skriver Anders Wall att företagande, jobb och välfärd hänger ihop. Han vädjar till Sveriges politiker och väljarkår att de ska diskutera företagar- och entreprenörskapsfrågor och sätta dem i relation till jobben och den välfärd vi vill värna om. Jag håller med och jag vill särskilt rikta mig till de politiska ungdomsförbunden.

De borgerliga ungdomsförbunden, Ung Allians, presenterade nyligen ett 100-punktsprogram inför valet 2010. Programmet fokuserar på ungdomsarbetslöshet och utbildningspolitik. De rödgröna ungdomsförbunden är inne på samma linje men adderar några frågor om bostäder, välfärd och miljö. Inget av förbunden ger sitt svar på vad som ska finansiera välfärden eller hur företag ska skapa framtida arbete.

Det som dagens ungdomspolitiker sällan belyser är att vår levnadsstandard är beroende av produktiviteten, som i sin tur drivs av tekniska innovationer. En fortsatt tillväxt i produktivitet sker på grundval av kontinuerlig innovation - produkter såväl som processer - samt genom att bättre använda och utveckla kunskapen hos våra medarbetare.

Vi är inne i en period som kännetecknas av starka förändringar i den internationella ekonomin och den industriella strukturen. Ökande konkurrens och högre effektivitetskrav innebär att produkter i allt större utsträckning tillverkas i integrerade värdekedjor, vars verksamheter är lokaliserade i olika länder. Frågan är vilken typ av verksamheter vi vill ha i Sverige.

De flesta är överens om att det inte är något alternativ att anta kinesiska arbetsvillkor eller minimalistiska välfärdssystem, men hur skall vi förverkliga dessa ambitioner? Kommer den hårda konkurrensen från tillväxtländer som Brasilien, Indien och Kina minska möjligheten att finansiera välfärden? Finns det en framtid för den svenska välfärdsstaten?

Medan utvecklingen av ny kunskap blir allt viktigare i den framväxande kunskapsbaserade ekonomin, är teknikens inverkan på tillväxt, sysselsättning och välfärd till stor del beroende av det sätt på vilket teknologin sprids, absorberas och användas i hela ekonomin. För detta ändamål finns en näringspolitik. Om man vill spetsa till det kan man säga att den idag inriktas mot icke existerande företag utifrån "one size fits all". De politiska visionerna accepterar att människor är olika, men inte att branscher är olika.

Olika branscher har olika villkor inom olika strukturer och på olika marknader, mer eller mindre avreglerade. I vissa är skalfördelar nödvändiga (energisektorn och telekom). I andra (programvaruindustrin) är små företag en viktig källa till vitalitet. I några är ett starkt patentskydd avgörande för framgång (läkemedelsindustrin). Några tar avstamp direkt ur grundforskning (biotech), andra är mer beroende av avancerad processteknik (material). Framtida beslutsfattare måste kunna se dessa skillnader och utforma verktygen därefter.

Innovation och företag är grunden för välfärdssamhället och tekniska genombrott är nyckeln till en mer hållbar värld. Det är viktigt att politikerna skapar förutsättningar för arbete, utbildning, hållbarhet och - kanske framför allt - att uppmuntra investeringar och export.

Forskningssatsningar kan uppfylla kortsiktiga krav på att skapa arbetstillfällen, samtidigt som de kan uppfylla långsiktiga behov för nyskapande åtgärder som skapar hållbara, globala fördelar. För att skapa ett hållbart företagande måste politiken bli mer långsiktig och uthållig. Ideologisk retorik har de senaste åren gjort det svårt att utveckla ett välbehövligt samförstånd mellan staten och kapitalet om inriktning och omfattning av innovationsfrämjande aktiviteter.

Vår förmåga att använda kunskap och omsätta det till produkter kommer i hög grad att avgöra hur Sverige lyckas utveckla välfärden och blomstra in i nästa århundrade. Vi måste investera för att trygga framtiden och i likhet med skogsbrukaren plantera våra träd nu för framtida avkastning. Från idé till marknad tar olika lång tid. För enkla teknologier i okomplicerade produkter tar det ca 5-7 år och ger relativt liten omsättning. För avancerade högteknologiska produkter tar det mellan 15-20 år, men ger i gengäld betydligt högre omsättning.

Jag hoppas på en valrörelse där frågorna jag ställde inledningsvis debatteras och vet att frågan lyfts tillsammans med ungdomsförbundens främsta företrädare på plats i Almedalen under Flygets Dag den 7 juli. Jag ser fram emot det!

Henrik Runnemalm (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/24800

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Inget av (ungdoms)förbunden ger sitt svar på vad som ska finansiera välfärden eller hur företag ska skapa framtida arbete" skriver Runnemalm.

Ja, vad tycker de politiska ungdomsförbunden? Berätta!

Permalänk | Anmäl #1 B. Karamazov, 2010-06-22, 12:07

blishment are replica Chanel to make certain that louis vuitton outlet the protocols within irrefutable imitation louis vuitton are exceptionally brave and designer Chanel ballsy. These affirm to cheap Chanel act for designed therein Chanel absent delay. The unabridged Chanel stiffener of message access louis vuitton bag china this care has to replicas louis vuitton typify redeveloped. present is louis vuitton outlet further an attend of urgency that interpersonal sk

Permalänk | Anmäl #2 laiji, 2010-07-22, 09:32