Svenskt näringslivs framtid

Tomas Klingström om Svenskt näringslivs framtid

Populister missar målet med nyföretagande

Publicerad: 2010-06-22 08:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Att finansiera välfärdssamhället utan att samtidigt strypa våra företag och medborgare med ett mördande skattetryck är en av 2000-talets stora utmaningar. Att förespråka ett ökat nyföretagande i syfte att finansiera välfärden är enkelt eftersom man slipper ta ställning till obehagliga skatteökningar.

53 millningar
14 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag läser f.n. på Entreprenörskolan i Uppsala, det sista året i min civilingenjörsexamen i molekylär bioteknik. I mars 2010 erhöll jag Anders Walls stipendium till årets unga forskare (se www.wall-stipendium.se). Just nu är jag tillsammans med en grupp studenter från Uppsala Universitet i Warszawa och fortsätter min forskning kring protein-interaktioner. I framtiden kan denna forskning kommersialiseras i syfte att minska antalet läkemedelsförsök som misslyckas p.g.a. svåra biverkningar. Dessutom kan antalet djurförsök minskas. Sammantaget innebär det stora besparingar för läkemedelsbolagen.

Tyvärr innebär detta att nyföretagande även förespråkas av aktörer som inte själva har tagit sig tid att analysera hur nyföretagandet faktiskt ska gynna Sverige. Fler företag innebär inte per automatik en utökad skattebas däremot innebär fler företag som är lönsamma den ökning av skatteintäkter som krävs för att finansiera välfärdsstaten. Tyvärr har vi i Sverige en ganska skev bild kring värdet av lönsamhet. I det mediala språkbruket innebär ett lönsamt företag nästan per definition att företaget hjärtlöst utnyttjar arbetarna och att en hög lön främst är ett problem eftersom det innebär ökade klyftor i samhället. Med den synen grundmurad i både det mediala etablissemanget och stora delar av det politiska är det nästintill omöjligt att föra en politik för verklig tillväxt.

Orden ”Satsning på nyföretagande” ger i dagsläget cirka 76 000 träffar på google. Det pratas alltså en hel del om nyföretagande och om man läser artiklarna så ser man även att det satsas många miljoner inom just detta område. Problemet är att dessa pengar inte används optimalt eftersom fokus ligger på kvantitet snarare än kvalité. Genom att i större utsträckning analysera vilken typ av företag som bidrar mest till samhället bör vi kunna utnyttja våra begränsade resurser på ett bättre sätt. När det gäller nyinvesteringar bör fokus alltså lika på potentiella tillväxtföretag snarare än levebrödsföretag.

Ett levebrödsföretag innebär i det här fallet ett företag med en eller ett fåtal anställda och en obefintlig tillväxt men med tillräcklig lönsamhet för att ägarna skall kunna tjäna sitt levebröd, tillväxtföretag är de företag som grundas med ambitionen att växa och generera stora inkomster. Om syftet med nyföretande är att rädda den svenska välfärdsmodellen bör vi rimligtvis satsa på att öka antalet företag inom den senare kategorin eftersom det är dessa som kan bidra med ökad sysselsättning och höga skatteintäkter.

Problemet i Sverige är inte att det är svårt att starta företag, svårigheten ligger i att kunna attrahera ytterligare pengar för att växa. Det är alltså att gå från nyföretag till tillväxtföretag som är den stora flaskhalsen, inte nyföretagande i sig självt. Med hjälp av t.ex. Almi går det utmärkt att starta sitt bolag och bygga en prototyp. När företag söker vidare finansiering för själva tillväxtfasen finns det i allmänhet tre alternativ; 1) kundfinansiering där en framtida kund betalar för utvecklingen, 2) riskkapitalister investerar i bolaget eller 3) en privatperson satsar pengar och tid i bolaget.

Tyvärr har Sverige alldeles för lite möjlighet att erbjuda kapital genom någon av dessa tre kanaler. Det är därför USA:s amabassadör i Stockholm, Michael Woods har kunnat sammanställa listor med företag som amerikanska riskkapitalister kunde investera i. För att hålla lovande företag vid liv och inom Sveriges gränser krävs det att vi ökar möjligheterna för företag att attrahera tillräckligt med kapital för att kunna generera verklig tillväxt.

Jag kommer här att bidra med två exempel på hur samhället redan i dagsläget kan bidra med stukturer som ger företagare möjligheten att bygga lönsamma tillväxtfretag. Det ena illustrerar hur staten kan fungera som katalysator för tillväxt och det andra hur rika privatpersoner kan bidra till att ge ett tillväxtföretag möjlighet att växa.

Den statliga vägen

Q-linea

Q-linea tillverkar och säljer en bärbar apparat som snabbt kan detektera specifika DNA-sekvenser och annat biologiskt material. Företaget har sedan starten 2008 fått finansiering från bland annat Försvarets materielverk (FMV) eftersom maskinen kan användas till att skydda soldater mot biologiska attacker (t.ex. mjältbrandsattackerna i USA)

En maskin som snabbt och med stor nogrannhet klarar av att identifiera farliga bakterier kan självfallet även användas utanför det militära. Eftersom specifika DNA-sekvenser upptäcks av den skulle man dessutom kunna använda apparaten för att följa spridningen av GMO. Genom att samarbeta med ett nyskapande företag har FMV alltså inte bara fullgjort sin egen uppgift utan även bidragit till utvecklingen av ett mycket lovande tillväxtbolag.

Den privata vägen

Organoclick

Organoclick gör det möjligt att på ett miljövänligt sätt ge papper nya egenskaper. Processen fungerar genom att molekyler med de önskade egenskaperna fästs direkt på cellulosafibrerna i pappret. Därigenom kan man på ett miljövänligt sätt tillverka starkare papper, vattenavstötande papper eller till och med självlysande papper. Med hjälp av investerare som även engagerar sig i företagets styrelse har grundarna lyckats bygga upp ett av sveriges mest spännande tillväxtföretag.

Avslutande ord

Det jag vill få fram med det här är att vi bör fokusera mindre på att hetsa fram nya företag och istället bygga innovationssystem som fortsätter att stödja företag även efter initiala marknadsframgångar. Fouriertransform är ett intressant försök men för att göra arbetet mer kostnadseffektivt bör även andra statliga företag uppmuntras att samarbeta direkt med innovatörer. FMV är i exemplet med Q-linea en utmärkt förebild, tänk om även Banverket gjorde någonting liknande och betalade ett företag för att tillverka vädertåliga växlar. Det skulle inte bara bidra till bättre tidshållning i Sverige, företaget skulle sedan kunna sälja systemet till andra länder och därigenom bidra med stora skatteintäkter till Sverige. Det största hindret för den här typen av utvecklingssamarbete är den osmidiga regleringen av lagen om offentlig upphandling. Genom att införa en tydlig praxis för utvecklingssamarbeten som gynnar fler myndigheter än den som utför upphandlingen skulle vi effektivare kunna utvärdera samhällsnyttan snarare än myndighetsnytta. FMV valde t.ex. Patria framför SEP eftersom den var billigare, samtidigt hade byggandet av SEP kunnat bidra med spjutsspetskompetens kring hybriddrift i tunga lastbilar. Någonting som i längden borde kunna bidra med mer än en miljard till statskassan.

För att uppmuntra privata investerare måste vi skapa en större acceptans för personlig rikedom. Vi har alla en fri vilja och om en person lyckas producera någonting som vi andra är villiga att betala för så har han eller hon gjort samhället dubbla tjänster. Dels genom att skapa en ny produkt som vi uppskattar och även genom att betala den skatt som utgör grunden till den allmänna välfärden. För att uppmuntra framgångsrika affärsmän att återinvestera sina pengar i nyföretagande bör vi göra investeringar så lönsamma som möjligt.

Tomas Klingström (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/24801

14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Låt oss titta lite närmare på hur två svenska företag blev världsledande. Jag tänker på Ericsson och Ikea. Genom statliga beslut om infrastruktursatsningar och investeringar i telenätet blev dåvarande LM Ericksson ett ledande företag. Ikea blev Ikea inte minst genom offentliga satsningar på bostadsbyggande, det vi idag kallar miljonprogrammet. Bostäder brukar som bekant möbleras. I kölvattnet av dessa två företag har mindre entreprenörer kunnat verka. Offentliga satsningar och privat företagande är alltså inte det motsatspar som ofta görs gällande. Ovanstående är historien om hur det privata och det offentliga betingar varandra i näringslivet. Under alla omständigheter kommer det privata också i framtiden att tigga hos det offentliga den dan det krisar till sig.

Permalänk | Anmäl #1 Bosse Johansson, 2010-06-22, 10:55

Tillväxt tills jorden tar slut, tror du på det?

Permalänk | Anmäl #2 Sören Backman, 2010-06-22, 13:51

Vänsterpopulismen är oftast som störst i just denna fråga. Men tomma tunnor skramlar som vanligt mest.

Missa för allt i världen inte denna svenska journalists träffsäkra samtidsanalys. Krönikorna finns här:

www.korta.nu/jc

Permalänk | Anmäl #3 Cavatus Carlson, 2010-06-22, 13:59

#1 Bosse Johansson.
"Under alla omständigheter kommer det privata också i framtiden att tigga hos det offentliga den dan det krisar till sig."
Ja, och vänsterdelen av det offentliga tom be om att få ställa upp ( läs Saab Automobil). Staten skall undvika att driva företag. Ikea blev Ikea genom att vara duktiga med rätt produkt till rätt pris. Men också genom att flytta utomlands för att inte skattas ihjäl.

Permalänk | Anmäl #4 Bengt Mona, 2010-06-22, 15:13

#2 Har du slutat slå din fru? Din fråga är omöjligt att svara på eftersom både ja och nej svaret går att tolka negativt. Däremot tror jag att vi kan ha tillväxt som inte skadar miljön, ett bra exempel på detta är möjligheterna kring enzymatisk nedbrytning av lignin. Lignin är problematiskt eftersom det binder ihop cellulosafibrerna i trä och måste brytas ned för att vi ska kunna framställa papper. Genom att bryta ned ligninet med enzymer kan vi kringå sulfatprocessen som kräver stora mängder energi p.g.a. massakoket.

Detsamma gäller Organoklick som biokemiska processer är klart mer miljövänliga än traditionell kemisk behandling av pappersmassan.

#1 Två väldigt bra exempel på skickliga företag som p.g.a. statliga satsningar har fått råd att expandera och satsa på export.

Permalänk | Anmäl #5 Tomas Klingström, 2010-06-23, 08:23

En bra artikel. Jag håller delvis med.

För det första, och detta säger jag som en marknadsliberal, har du rätt med att bara starta företag i sig räcker inte om man på allvar menar att nyföretagande ska främja den framtiden välfärden.

Sverige har redan idag en högre mängd småföretagare per capita än många andra västländer.

Å andra sidan, idag lever vi i en så pass rörlig värld där unga människor som tillhör den intellektuella eliten, sådana som just du Tomas, är hett eftertraktade i många länder. Min bror åkte och pluggade till England för något år sedan och eftersom han också är forskare (han pluggade hälso/matforskning på King's College med inriktning på internationella marknader, en sådan som blir anställd på FN eller något stort matkonglomerat senare) och fann sig bli ryckt av både folk från Kanada, Australien, USA och t.o.m. Tyskland. Först efter några månader kom engelskt folk in när de insåg att alla andra länder höll på att rycka i studenter som går i *deras* skolor. De trodde förgäves att någon typ av 'lojalitet' skulle uppstå enbart av den anledningen.

Min enkla poäng är att dessa tillväxtföretag ofta är drivna av den unga intellektuella spetsen. Sådana företag har lätt att bli uppköpta av andra eftersom den globala marknaden nuförtiden inte bara handlar om varor utan även mänskligt kapital. Det land som lyckas attrahera flest unga, drivna och intelligenta människor lyckas bäst. Traditionellt har USA med t.ex. Sillicon Valley lyckas med det, men även länder som tidigare nämnt Kanada har blivit bättre.

Där delar jag din oro, vi satsar inte tillräckligt på dessa företag. Det är inte omöjligt att vi har en inställning som britterna: bara för de som pluggar här(även om de är födda i landet) betyder inte att de kommer att stanna här oavsett vad. Det har blivit lite populistiskt att skandera nyföretagandets rop och genom det har man också breddat entreprenörens roll till det snart oigenkännliga. Är jag en entreprenör för att jag plockar mina egna bär och säljer dem privat i centrum något helg under sommaren? Denna typ av begreppsförvirring bara bidrar till läget. Det är väl den klassiska svenska jämställdhetstanken - jante - som förvirrar. Ingen ska kunna få kallas lite bättre, alla ska få bli kallade nyttiga entreprenörer för snart sagt vilken syssla som helst.

Permalänk | Anmäl #6 Anna Hellsén, 2010-06-24, 06:28

Man kan inte lura hela folket hela tiden! Se "Sanningen om LaRoucherörelsen" på larouche.se. Webcast med LaRouche (och representanter för Kina, Ryssland, Indien) samt Stanfordgruppen ikväll klockan 7 på larouchepac.com

Permalänk | Anmäl #7 per gunnar andreas persson, 2010-06-26, 14:28

Sorry Tomas Klingström, ditt resonemang, som för övrigt är mycket bra, haltar på en väsentlig punkt.

Ett högskattesamhälle är INTE prioritet #1. Därmed faller ditt resonemang att man bör satsa på tillväxtföretag i stället för levebrödsföretag. Det är levebrödsföretagen som gör att beskattningen (offentlig sektor, välfärd) kan hållas på en rimlig nivå (även utan dubbelbeskattning). Tillväxtföretagen däremot är avgörande för ett lands utveckling och konkurrenskraft.

Permalänk | Anmäl #8 Jörgen Trauner, 2010-07-01, 09:59

Bosse Johansson

Din kommentar recenserade jag på Gunilla Thorslunds artikel - det är helt klart samma kommentar.

Permalänk | Anmäl #9 Jörgen Trauner, 2010-07-01, 10:03

Tillväxt kommer att finnas så länge människor har ett behov av att förändra sin livssituation och så länge som den därtill nödvändiga kreativiteten inte kvävs av den starka staten - som i socialistiskt orienterade länder.

Permalänk | Anmäl #10 Jörgen Trauner, 2010-07-01, 10:08

A store selling replica Chanel and louis vuitton, wallets, watches and other goods once appeared on this domain. The site owners were ordered to ...Louis Vuitton replica
lv
vitton
replica handbags

Permalänk | Anmäl #12 liumang, 2010-07-21, 12:30

Head in to Argolis and get fire from Prometheus. He stole it from the Gods so we could get it from him... nice. Talk to the man in the temple of Replica handbags
Hermes birkin
Hermes
birkin
prada
prada handbags
birkin bag and he tells us to head back to Zeus... crap. Fall into the Salamander Pit and eat some expensive ambr

Permalänk | Anmäl #13 liumang, 2010-07-21, 13:53

The Nike Air Max 90 current model is not a Moire we see every jwes. We see from time to time, so it is very important to some people. Well, the Air Max 90 Current will Moire another later this year in an eye catching Red / White colorway.
running shoes
air force ones Hurley International LLC,
jordan shoes Leather Will it end up being upstaged?
cheap nike marketing and distribution of shoes.

Permalänk | Anmäl #14 liumang, 2010-07-22, 11:02

The first thing you notice about this shoe is bright red top. footwear upper also includes money in detail. White is put into use on the inner wall, Nike swoosh, sole, laces, and other regions around the sneaker.
shoes sneakers Dhaka, the capital of Bangladesh,
nike sneakers are Cole Haan, which designs,despite their ban in 2002.
cheap jordans is one of the world's cities most polluted by plastic bags,
asics running shoes