80-talisten vill vara en hoppjerka!

I slutet av 1940-talet och början av 1950-talet skanderades budskapet "Bli inte en hoppjerka!" ut. Ekonomisk information, som stod bakom kampanjen var ett samarbetsorgan för LO, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen och staten. Kampanjens syfte var att få så få hoppjerkor som möjligt, det vill säga personer som bytte jobb ofta och därför inte lärde sig något yrke ordentligt. Bytte man jobb ofta skulle det dessutom bli svårt att få ett bra jobb längre fram och eftersom man inte lärde sig maskinerna ordentligt förelåg risk för olycksfall. Budskapet var tydligt: Stanna på samma jobb och sikta mot guldklockan.

Idag ser livet lite annorlunda ut. Frågar man 80-talister och 90-talister vill de vara just hoppjerkor. De säger själva att de skulle vilja ha ca 8 jobb under en livstid. Drömmen om en guldklocka efter 25 år på en och samma arbetsplats har bytts ut mot att testa nya arbetsuppgifter, nya jobb och att ha lite ombyte. Tiderna förändras.

De som är födda på 80-talet är hungriga, har idéerna, ambitionerna och energin att lyfta Sverige till nya nivåer. Jag är alldeles övertygad om att de kan bli historiens bästa entreprenörer. Att som Miljöpartiets Gustav Fridolin, i sin bok "Blåsta" ge dessa drivna och företagsamma människor en offerstämpel speglar inte verkligheten. Sådana formuleringar och uttalanden gynnar ingen och kunde inte vara mer fel. 80-talisterna har alla möjligheter och framtiden för sig. Men då krävs det att vi politiker möjliggör och släpper fram de initiativ och idéer som den unga generationen står för. 80-talisterna vill inte leva på bidrag, de vill arbeta, få utlopp för sina idéer och förverkliga sina drömmar.

Alla vi har möjlighet att göra vad vi vill av vårt liv, om vi bara tillåts att göra det. Men då måste vissa strukturella förändringar ske så att alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel, turordningsreglerna mindre stränga och ansträngningar löna sig. Staten och facken måste också sluta att lägga sig i och istället tillåta människor att göra egna val. Vi måste befria Sverige från Jante som under decennier varit som en våt filt på entreprenörskap och framgång.

Dagens arbetsmarknad ser inte ut som den gjorde när 80-talisternas föräldrar var unga. Industrisamhället håller på att förvandlas till ett tjänstesamhälle. Behoven är därför inte samma för dagens unga som för deras föräldrageneration. Drömmen ser annorlunda ut. Många vill starta och driva företag, byta arbetsplats och bransch flera gånger under karriären, jobba med kontoret i handväskan, verka i lugn och ro på landsbygden, syssla med mängder av projekt och kanske framförallt styra över sin egen tid. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar hellre vill bli företagare än anställda. Detta bådar gott för framtiden eftersom Sverige har Europas äldsta företagare. Sverige behöver föryngra sitt företagarbestånd och 80-talisterna har både viljan och förmågan att axla den manteln.

Det stora problemet är att få vågar ta steget. Brist på kapital ett av de största hindren, eftersom unga sällan har några besparingar. Ett av de förslag som Centerpartiet lagt fram är att unga företagare ska kunna få mikrolån på upp till 250 000 kronor och ett annat är att riskkapitalavdrag ska vara möjligt, något som är särskilt viktigt för ungas företagande. Det är viktiga steg för att uppmuntra unga entreprenörer att våga. Men mer måste göras. Det gamla regelverket med turordningsregler och "ställ dig sist i kön"-mentaliteten som har fått Jante att slå rot hämmar oss. Dagens unga har större ambitioner än så. 

I Sverige har frihetlig politik alltför ofta ställts i motsats till välfärdssamhället. Det är en falsk motsats. Det är dags att vi ger människor de verktyg som behövs för att kunna forma sina egna liv.

Annie Lööf (15 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/24386

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Problemet är som du säger att riskkapital saknas, men vad händer om mängder av ungdomar lånar pengar till riskprojekt som sedan inte leder till något annat vettigt än skulder.

Dessutom undrar jag vad räntan på de sk mikrolånen är, eller är de lånen räntefria.

Permalänk | Anmäl #1 Tomas Troppus, 2011-02-03, 18:07